Utgångspunkten i artikeln "Educationally authentic assessment: reframing authentic assessment in relation to students’ meaningful engagement" i Teaching in Higher Education är att omformulera vedertagna antaganden om hur man kan se på autentisk examination och samtidigt koppla den till studentengagemang. Det vi oftast förknippar autentisk examination med är att den ska förbereda studenter på det verkliga livet och att en examinationsuppgift ska kunna motsvara en arbetsuppgift på ett företag eller myndighet. Det finns andra exempel på autentisk examination, till exempel att den ska relatera till samhällsbehov, eller så kallad utvecklingsautentisk examination som syftar till att studenter ska bli mer kompletta som människor. Författarna till den här studien vill föra fram det som de benämner utbildningsautentisk examination vilket de kopplar till teorier om intresse som i sin tur hänger ihop med positiva lärandebeteenden hos studenter. De andra exemplen på autentisk examination ovan behöver inte stå i motsatsförhållande till utbildningsautentisk examination om det skulle vara till exempel den personliga utvecklingen som är studentens största intresse i studierna.

För att ta reda på vad som gör examinationer intressanta och engagerande för studenter använde artikelförfattarna en kvantitativ och kvalitativ enkät. Enkäten besvarades främst av studenter från samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen vid ett universitet i England. Totalt deltog 302 studenter. Studenterna lyfte fram olika saker som gjorde examinationerna intressanta, i fallande skala nämndes följande faktorer: 1) valmöjlighet när det gäller val av ämne, metod, format eller kreativitet, 2) verklighetsrelaterade examinationsfrågor (det vill säga omvärldsproblem, klienter eller publik i en verklig miljö) och 3) nytänkande examination som studenterna inte upplevt tidigare. Nytänkande examination visade sig i studien främst vara kopplat till valmöjlighet och verklighetsrelaterade examinationsuppgifter då studenterna upplevde detta som något nytt.

Valmöjligheter kunde handla om att studenter fick välja ämne från en lista kopplad till kursinnehållet eller att formulera en egen fråga utifrån kursens innehåll, båda alternativen uppskattades eftersom det gav utrymme för kreativitet. Studenter lyfte fram en examination där en grupp studenter presenterade ett företags (som de själva valt) etiska problem. Artikelförfattarna såg även att studenterna kunde välja mer komplicerade ämnen på grund av större intresse för examinationsuppgiften. Vidare kände studenterna att de "ägde" sin inlämnade uppgift och att de hade möjlighet att göra sin röst hörd, till exempel genom att få diskutera ett verkligt samhällsproblem, vilket skapade intresse för uppgiften. Att själv få välja metod för examinationen kunde handla om att intervjua personer, skapa ett nyhetsinslag kring ett specifikt ämne med mera. Valmöjligheter, menar författarna, aktiverar studenterna att fokusera på det resultat som är mest relevant för dem, oavsett om det handlar om att förbereda sig för en framtida karriär, intresse för sociala frågor eller självutveckling. Som grädde på moset, visade studien att studenter kunde välja mer komplicerade frågor om starkt intresse för ämnet eller metoden fanns.

Studenters intresse för verklighetsrelaterade examinationsfrågor gick framför allt ut på att de fick arbeta med ämnen relaterade till samhällsproblem i dagsläget, till exempel krigsbrott, pandemi, arbetslöshet eller museers användning av modern teknologi. Studenter berättade att de kände stort intresse när läraren utformade examinationsuppgifter som simulerade någon aspekt av företagsekonomi, politik eller internationella relationer, som till exempel att sätta ihop ett partikonvent om klimatförändringar.

Till sist uttryckte studenterna att de kände stort engagemang när det gällde tentafrågor som utgick från en verklig klient, publik och verkliga miljöer som till exempel att röra sig i en bekant stadsdel för att observera brottsförebyggande åtgärder och därefter skriva en reflekterande rapport.

Slutligen visade det sig att en kombination av olika sorters examination var intresseskapande och engagerande. Variation och valmöjlighet visade sig alltså vara en lyckad kombination.

Kommentar: Förra hösten skrev jag om en forskningsartikel som handlade om funktionsvariation och inkluderande examination (Nycklar till inkluderande examination, AHF 6/2024) där just autentisk examination ansågs fördelaktig vid inkluderande examination. I artikeln som jag tar upp den här gången visar det sig att autentisk examination skapar engagemang och intresse hos studenter överlag. Det talar för att utbildningsautentisk examination kan passa flertalet studenter och på så sätt är inkluderande för alla.

Vid Stockholms universitet tillämpar vi en sjugradig betygsskala (A-F) vilket i min mening skulle försvåra autentisk examination. Den sjugradiga betygsskalan fungerar när det handlar om traditionell examination, till exempel vid en grammatiktentamen där man räknar ihop poäng. Om man ska, låt säga, examinera 30 studenter som har skapat en forskningsrelaterad podd om postkolonial litteratur kopplad till Nederländernas eller Belgiens koloniala historia där studenterna lägger fram olika perspektiv från aktuell samhällsdebatt, blir det både tidskrävande och invecklat att examinera med en sjugradig skala. Autentisk examination och annan nytänkande examination kan behöva en annan betygsskala i den högre utbildningen, där man då istället kanske endast använder sig av underkänt eller godkänt.

Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska

Quinlan, K. M., Sellei, G, & Fiorucci, W. (2025). Educationally authentic assessment: reframing authentic assessment in relation to students’ meaningful engagement. Teaching in Higher Education, 30:3, 717-734. 

Nyckelord: studentengagemang, autentisk examination, intresse, valfrihet