Vad är skillnaden på alger och sjögräs? Hur fungerar mareld? Och vad är egentligen surt kärringhår? Det är frågor som algforskarna Ellen Schagerstöm och Angela Wulff ska reda ut i den nystartade Algpodden.

Hur skiktar sig vattenmassan, hur påverkar fartygstrafik den naturliga hydrografin och hur påverkar trålning bottendjur och omsättning av näringsämnen? Den 24–30 oktober var det forskarvecka på R/V Svea. Tre forskningsteam från bland annat DEEP har samsats ombord under en innehållsrik expedition som pågått dygnet runt och där fartygets toppmoderna utrustning nyttjats maximalt.

Få växter är så älskade och hatade som lupiner. Hela sommaren bildar de magnifika lila rabatter längs våra landsvägar samtidigt som de effektivt kväver andra växter. Kan forskarna tämja denna blomsterexplosion?

Hög mångfald av undervattensväxter bidrar till höga naturvärden i Östersjöns skärgårdsvikar, medan övergödning minskar naturvärdena. Mångfalden gynnar bland annat gädd- och abborr-yngel samt vattenkvalitet. Det visar forskare från Stockholms universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Groningens universitet i Nederländerna i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Ecosystems.

En plötslig klimatförändring orsakade ekologisk kollaps i Centralasien för 34 miljoner år sedan. Öknen spred sig över låglandet och den biologiska mångfalden drabbades hårt, och nu riskerar samma sak att hända igen. Ett internationellt team, lett av forskare från universitetet i Amsterdam, Stockholms universitet och CNRS (Frankrike) visar detta i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Information om universitetets ställningstaganden, frågor och svar, och nyheter om forskning och annat relaterat till coronaviruset.

En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för.

Hoppkräftan i Stockholms skärgård klarar 2 till 4 grader varmare vattentemperaturer än idag.

En ny analys från Stockholms universitet visar att en betydande andel av den övergödande fosforn i Stockholms skärgård numera kommer från öppna Östersjön. Det är viktig kunskap när åtgärder planeras.

Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.

En ek är en levande varelse. Men om du tittar riktigt noga upptäcker du att den också är hem för ett helt samhälle av små levande kryp. Forskare från SLU och Stockholms universitet har tillsammans med en naturpedagog tagit fram en film och ett häfte med övningar. Använd materialet för att ta med dig barnen in i denna förunderliga värld i världen.

Klimatuppvärmingens effekter buffras i skogar, eftersom grenverken kan värmeisolera. Resultaten bygger på en internationell studie med forskare från åtta universitet.

För att skapa förtroende för forskare och ge inblick i hur de bemöts, tog Institutionen för ekologi miljö och botanik (DEEP) initiativet till ett videoklipp som fått över 37 000 visningar.

Växter utsätts mer och mer för ett överskott av regn vid översvämningar i samband med klimatförändringarna. En ny studie från Stockholms universitet visar att det finns gener som involveras i att göra dem motståndskraftiga mot syrebristen de utsätts för.

Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP).

Vill bönder ha större äppleskörd bör de satsa på att öka mängden blommor runt äppelodlingarna. En ny studie gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet visar att fler pollinatörer, såsom bin och blomflugor, dras till odlingen då – och chansen till pollinering ökar. Studien visar även att det inte verkar finnas någon motsättning mellan hög produktion och hög biologisk mångfald.

Att försöka behålla en hög täthet av akvatiska växter i grunda vikar kan motverka negativa effekter av övergödning och minskning av antalet rovfiskar. Det visar en ny studie - ett samarbete mellan SLU och Stockholms universitet.

Det är aldrig försent att ta doktorsexamen. Det är Kjell Grip på DEEP ett levande exempel på. Han har nämligen disputerat nu och avhandlingen visar bland annat att naturvården till havs i Sverige började långt senare än den på landsidan.

Ett varmare klimat har lett till att växters blomning och flyttfåglars ankomst sker tidigare på året än förut. Nu visar en global studie också att förändringen i tajmingen mellan växter och djur som är beroende av varandra går allt snabbare.

Vissa träd belönar fåglar med frukter för deras hjälp med att sprida frön. Doktoranden Matilda Arnell och hennes kollegor har släppt en app så att allmänheten kan rapportera sina observationer av vilken fågel som föredrar vilken trädsorts bär. Rapporter från allmänheten kommer ge en bättre bild av hela bärsäsongen under hösten i Sverige.

Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.

Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Ett internationellt team med forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.

Ett varmare klimat kommer att förändra växternas livsmiljö. Här får vi läsa mer om det och DEEP doktoranden Caroline Greisers forskning i "Extrakt", en tidning från forskningsrådet FORMAS.

Vi skapar nu en blogg för att nå ut till så många som möjligt. Om du är nyfiken på vår senaste forskning och på hur livet som forskare ser ut – följ vår blogg ”DEEP insights”.