LIV – Nationellt forskningsnätverk för likvärdig utbildning under utmanande villkor
Forskningsnätverket LIV tar fram kunskap om skolverksamheter som möter utmanande villkor, och nätverket stödjer deras arbete med att utveckla utbildning och undervisning. Skolhuvudmän, skolor och förskolor möter allt större utmaningar när det gäller att förverkliga likvärdig utbildning och undervisning av hög kvalitet.
LIV sprider kunskap om och etablerar vetenskapliga partnerskap med skolverksamheter som bedriver utbildning, skolutveckling och organiserar förbättringsstöd under utmanande villkor. LIV är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens universitet, Linnéuniversitetet och Stockholms stad.

Kalendarium
För mer information kontakta: foucenter@su.se
Om LIV – Nationellt forskningsnätverk för likvärdig utbildning under utmanande villkor
Syfte och målsättningar
Det övergripandet syftet med LIV är att mobilisera forskning och att generera kunskap som stödjer ambitionen att varje barn och elev har rätt till likvärdig utbildning oavsett skolverksamhetens förutsättningar och geografiska läge.
LIV tar fram forskningsbaserad kunskap om och för utbildning och utveckling hos skolverksamheter som verkar under utmanande villkor och gärna i samarbete med dessa:
- LIV stödjer vetenskaplig kraftsamling och framväxten av en nationell kunskapsnod,
- LIV tar fram kunskap om förutsättningar för och arbete med likvärdig utbildning och skolutveckling under utmanande villkor, samt hur myndigheter och skolhuvudmän kan erbjuda stöd under sådana villkor,
- LIV bildar en mångvetenskaplig forskningsmiljö med nationell räckvidd,
- LIV etablerar vetenskapliga partnerskap med skolhuvudmän och skolmyndigheter kring utmanande villkor som ofta kräver samverkan.
Forskningsnätverkets fyra huvuduppgifter
- Att initiera samverkan med skolhuvudmän: utforska möjligheter till samverkan, utvärdera förutsättningar för studier samt initiera gemensamma utvecklingsprojekt.
- Att genomföra empirisk forskning med följande primära inriktning: a) kontextfördjupande studier, b) praktikutvecklande studier samt c) processvärderande studier.
- Att främja kunskapsspridning: Främja kunskapsbyggande och kunskapsspridning inom och mellan medverkande lärosäten samt mellan forskare och yrkesverksamma i skolverksamheter som möter utmanande villkor.
- Att fortlöpande söka finansiering: Söka kompletterande finansiering från externa forskningsfinansiärer och skolhuvudmän utöver basfinansieringen från lärosätena.
Nätverkets skriftserie
2026
- Rapport 2026:1 Forskningsetik som process, förhållningssätt och resultat pdf, 5.2 MB.
- Rapport 2026:2 Utveckling av musikundervisningen i anpassadgrundskola med hjälp av Change Laboratory pdf, 326.1 kB.
- Rapport 2026:3 Statliga insatser och lokala förutsättningar ismå kommuner pdf, 23.7 MB.
- Rapport 2026:4 Didaktiska relationer i klassrummet pdf, 289.9 kB.
- Rapport 2026:5 Professionellas erfarenheter av en förbättringssatsningför förskolor med stora utmaningar pdf, 531.2 kB.
- Rapport 2026:6 Utvecklingsprocesser hos huvudmän efter avslutadeSBS-processtöd: En spaning efter spår av SBS pdf, 424.6 kB.
2025
- Rapport 2025:1 Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar (SAFER) pdf, 562.7 kB.
- Rapport 2025:2 Uppföljning av skolutveckling ur elevers perspektiv pdf, 350.3 kB.
- Rapport 2025:3 Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och bibliotek i socialt utsatta områden pdf, 461.9 kB.
- Rapport 2025:4 Skolors erfarenheter av lärosätens externa stöd under regeringsuppdraget SBS pdf, 482.3 kB.
- Rapport 2025:5 ”Samverkan för bästa skola” i förskolor med stora utmaningar pdf, 275.5 kB.
- Rapport 2025:6 Vart tar elevrösterna vägen? pdf, 308.2 kB.
Utlysningar
Aktuell utlysning, deadline 2 november 2026
Utlysningen riktas mot hur huvudmän, skolor och förskolor som möter utmanande villkor agerar för att förverkliga likvärdig utbildning, och hur de bedriver skolutveckling under påfrestande omständigheter själva eller i samverkan med externa aktörer. Dessa villkor och omständigheter inverkar på förskolors, skolors och skolhuvudmäns förmåga att förverkliga utbildningsuppdraget. De handlar ofta om utmaningar i det omgivande samhället som inverkar på skolors inre arbete, eller om förändrade villkor som har betydande inverkan på förmågan att förverkliga likvärdig utbildning och att bedriva skolutveckling.
Utlysningen riktas mot tre kunskapsintressen som ligger nära varandra (se utlysningstext nedan).
- Forskning som genererar kontextfördjupande kunskap
- Forskning som genererar praktikutvecklande kunskap
- Forskning som genererar processvärderande kunskap
- Huvudsökande ska vara anställd (minst 20 procent av en heltidsanställning) vid något av de samverkande lärosätena inom forskningsnätverket LIV. För Stockholms universitet gäller utlysningen endast anställda vid Institutionen för pedagogik och didaktik och Specialpedagogiska institutionen.
- Projektmedel kan sökas med upp till SEK 700 000.
- Forskningsprojekt som beviljats medel förväntas starta upp 1 augusti 2027, genomföras och avrapporteras inom 24 månader.
- Vi ser gärna ansökningar där forskare från de samverkande lärosätena arbetar tillsammans.
- Skulle en etikprövningsprocess dra ut på tiden, kommer det att vara möjligt att få dispens för att förlänga projekttiden.
- Ansökningar ska ha inkommit senast aktuellt stängningsdatum 2 november kl.23.59. Ansökningar skickas till foucenter@su.se.
Närmare anvisningar
Kontaktperson för utlysningar
Niclas Rönnström, ordförande i styrgruppen.
Beviljade projekt
Nedan listas forskningsprojekt som beviljades medel i den andra utlysningen med deadline 21 april 2024.
Professionellas erfarenheter av en förbättringssatsning för förskolor med stora utmaningar. En longitudinell studie
Projektets huvudsakliga syfte är att bidra med kunskap om hur professionella, som har ingått i en nationell, flerårig, politiskt initierad förbättringssatsning (Samverkan för bästa skolan, SBS), erfarit och berörts av satsningen över tid. Syftet är vidare att belysa samband i dessa beskrivningar för att bidra till fördjupad kunskap om förbättringssatsningar i utbildningspraktiker.
Forskare: Maria Fredriksson, Högskolan DalarnaGudrun Holmdahl, Karlstad universitetMaria Olsson, Högskolan Dalarna
Matematik, Inkludering och Likvärdighet (MIL)
Matematikämnet är det ämne där flest elever missgynnas, något som är tydligt präglat av faktorer som rör kön, bakgrund, föräldrars utbildningsnivå och var man går i skolan. I studien vill forskarna undersöka hur samhälleliga exkluderingstendenser kan bemötas i matematikundervisningen genom en undervisning som säkrar elevers likvärdighet och inkludering i lärandet i ämnet. Studien utförs i samarbete med socioekonomiskt utmanade skolor som har ett pågående arbete med inkludering och likvärdighet.
Forskare: Anette Bagger, Högskolan Dalarna; Helena Roos, Malmö universitet
Utvecklingsprocesser hos huvudmän efter avslutade SBS-processtöd: En spaning efter spår av SBS
Trots skollagens krav på en likvärdig och kompensatorisk utbildning har skillnaderna i skolornas kvalitet och resultat ökat. Satsningen "Samverkan för bästa skola" (SBS) riktar sig till skolor med stora utmaningar för att stödja förbättringsarbetet, men det är oklart hur utvecklingsprocesserna fortskrider efter att stödet avslutats. Syftet med studien är därför att undersöka hur rektorer och nyckelpersoner uppfattar att dessa processer lever kvar och kan förstås utifrån ett forskningsbaserat ramverk för förbättringskapacitet.
Forskare: Marcia Håkansson Lindqvist, Mittuniversitetet Lena Ivarsson, Mittuniversitetet; Agneta Persson, Mittuniversitet
Utprövning av Change Laboratory för att utveckla musikundervisningen i anpassad grundskola
Musikundervisningen i anpassad grundskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) sköts huvudsakligen av lärare som saknar behörighet. Historiskt sett har skolformen haft fokus på omsorg istället för kunskapsutveckling. Projektet syftar till att tillsammans med ett urval musiklärare utveckla och pröva en modell för kunskapsutvecklande musikundervisning som kan användas som grund för kompetensutveckling för lärare, verksamma i anpassade grundskolan, som är obehöriga i musik eller har en kortkurs i musik.
Forskare: Anna Backman Bister, Kungliga Musikhögskolan; Diana Berthén, Stockholms universitet; Viveca Lindberg, Stockholms universitet
Perifera förskolors möjligheter och begräsningar i en statlig insats för skolutveckling
Samverkan för bästa förskola/skola (SBS) syftar till att öka likvärdigheten i utbildningen genom stöd till förskolor med stora utmaningar, men det finns skillnader i hur dessa insatser påverkar olika förskolor. Syftet med denna studie är att skapa ny kunskap och utveckla fördjupad förståelse om hur en statlig insats möjliggör, begränsar och skapar förutsättningar för perifera förskolor för skolutveckling i riktning mot en likvärdig utbildning.
Begreppen centrum och periferi förstås i den här studien som en relation mellan två parter där den ena är mer normerande än den andra.
Forskare: Sandra Lund, Mittuniversitetet; Susanne Sahlin, Mittuniversitet; Maria Styf, Mittuniversitet; Ulrika Wessel, Mittuniversitet
Didaktiska relationer i klassrum med socioekonomiska utmaningar
Syftet med projektet är att fördjupa kunskapen om didaktiska relationer som är synliga i undervisningskontexter i skolor med stora utmaningar. Didaktiska relationer i detta sammanhang förstås som det som händer i interaktionen mellan läraren, eleverna och det innehåll som behandlas. Följande frågeställningar kommer att vara ledande i projektet:
Forskare:Martin Malmström, Malmö universitet;Helena Roos, Malmö universitetDavid Rosenlund, Malmö universitet
Nedan listas forskningsprojekt som beviljades medel i den första utlysningen med deadline 17 september 2023
1. Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar
Hur samarbetar skolor med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet? Vilka organisatoriska förutsättningar finns och vilka metoder använder skolpersonal för att samarbeta?
Ansvariga forskare
Åsa Sundelin, universitetslektor och Anneli Öljarstrand, universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
2. Uppföljning av Samverkan för bästa skola-insatser ur elevers perspektiv
Vad tycker eleverna själva? Vilka insatser från skolhuvudmän och skolan har faktiskt potential att direkt beröra och påverka elevers välmående, lärande och skolresultat?
Ansvarig forskare
Ulf Jederlund, universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
3. Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och bibliotek i socialt utsatta områden
Hur samverkar grundskolor med bibliotek för att främja flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling? En praktiknära studie med två deltagande skolor i socioekonomiskt utsatta områden i två olika kommuner.
Ansvariga forskare
Anna Lindholm, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, Malmö universitet.
4. Skolors erfarenheter av lärosätets bidrag till stärkt förbättringskapacitet under regeringsuppdraget "Samverkan för bästa skola"
Hur kan externt stöd skapa förutsättningar för stärkt förbättringskapacitet i skolverksamheter? Vilket inflytande har stödet haft? Vilka är framgångsfaktorer och fallgropar?
Ansvariga forskare
Ann-Britt Enochsson, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Anette Forssten-Seiser, docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Susanne Mellerskog, universitetsadjunkt och masterstudent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.
5. Samverkan för bästa skola (SBS) i förskolor med stora utmaningar
Hur skapar rektorer, förskollärare och barnskötare i förskolor med svåra förutsättningar mening om och iscensätter förbättringsinitiativet ”Samverkan för bästa skola” (SBS) för att utveckla verksamheten?
Anvariga forskare
Maria Olsson, lektor i pedagogik, Högskolan Dalarna, Maria Fredriksson, lektor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna, och Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna(vetenskaplig rådgivare).
6. Elevröster i det systematiska kvalitetsarbetet
På vilka olika sätt används elevröster som underlag inom gymnasieskolans kvalitetsarbete på skol- och huvudmannanivå? Vad uppfattar skolchefer och rektorer att elevröster tillför?
Ansvariga forskare
Anna Östlin Brismark, fil.dr, pedagogiskt utvecklingscentrum (PUD), Högskolan Dalarna, Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete (PUD), Högskolan Dalarna och Anna Hannersjö, verksamhetsutvecklare vid pedagogiskt utvecklingscentrum (PUD), Högskolan Dalarna.
Externa uppdrag
Medverkande lärosäten genomför dels forskning i samverkan och dels olika former av FoU-stöd för skolverksamheter med stora utmaningar. Nedan listas ett urval av pågående externa uppdrag:
- Lokalt FOU-stöd till huvudmän, skolor och förskolor som medverkar i Samverkan för bästa skola. Uppdragsgivare: Skolverket
- Nationellt FOU-stöd till Skolverket och medverkande lärosäten inom Samverkan för bästa skola. Uppdragsgivare: Skolverket
- Följeforskning kring kapacitetsbyggande för skolförbättring och likvärdighet. Uppdragsgivare: Västerås stad
- Utvecklingsinsatser på vetenskaplig grund till huvudmannanivå och skolnivå inom utbildningsförvaltningen. Uppdragsgivare: Stockholms stad
- Nätverk för rektorer som leder skolor med socioekonomiska utmaningar i Stockholmsområdet. Uppdragsgivare: Skolverket
- Kapacitetshöjande förbättringsstöd i kombination med undervisningsstöd i systematisk kvalitetsarbete och nyanländas lärande. Uppdragsgivare: Årjängs kommun, Säffle kommun, Uppvidinge kommun.
Vetenskapligt råd
Carl-Henrik Adolfsson, Linnéuniversitetet
Anette Forssten Seiser, Karlstads universitet
Åsa Hirsh, Göteborgs universitet
Jan Håkansson, Högskolan Dalarna
Marcia Håkansson Lindqvist, Mittuniversitetet
Jaana Nehez, Malmö universitet
Martin Rogberg, Stockholms universitet
Niclas Rönnström, Stockholms universitet
Referensgrupp skolchefer
Christine Alexandersson, Orsa kommun
Katarina Arkehag, Örebro kommun
Maarit Enbuske, Luleå kommun
Göran Isberg, Skolchef emeritus
Thomas Karlsson, Eskilstuna kommun
Linda Lindahl, Enköpings kommun
Therese Linnér, Ljungby kommun
Christine Lysell, Orust kommun
Anna-Karin Mäntylä, Sundsvalls kommun
Anneli Schwarz, Malmö stad
Sarah Stridfeldt, Academedia
Samtliga skolchefer i referensgruppen är medlemmar i Föreningen Sveriges skolchefer (FSS).
Styrgrupp
Niclas Rönnström, ordförande, Stockholms universitet
Ulf Buskqvist, Karlstad universitet
Matilda Wiklund, Stockholms universitet
Nihad Bunar, Stockholms universitet
Henrik Nilsson, Linnéuniversitetet
Maria Styf, Mittuniversitetet
Ann-Louise Silfver, Malmö universitet
Boglárka Straszer, Högskolan Dalarna
Kontakt
Stockholms universitet
Niclas Rönnström, ordförande
E-post: niclas.ronnstrom@edu.su.se
Tel: 08 120 76 358
Högskolan Dalarna
E-post: bsr@du.se
Karlstad universitet
E-post: ulf.buskqvist@kau.se
Malmö universitet
E-post: anna-lena.mansson@mau.se
Mittuniversitet
E-post: catarina.arvidsson@miun.se
Senast uppdaterad: 2026-09-08
Sidansvarig: IPD