Stockholms universitet logo, länk till startsida

Forskarnas spaningar inför en annorlunda jul

Julbordsmatriarken blir permitterad, julstressen avskaffad och julklapparna sköter en influencer om online. Vi går mot en annorlunda jul på många sätt, samtidigt som det mesta rullar på i gamla mönster – eller? Här kommer några spaningar på en annorlunda jul från några av Stockholms universitets forskare.

Blir det skaldjur och champagne på julbordet i år eller håller vi på traditionerna? Foto: Mostphotos

Vill du som är journalist hitta fler forskare med koppling till jul och nyår?
Här finns expertlistan för jul och nyår


Hur påverkas årets julmat av coronarestriktionerna?

Foto: Hans Lundholm
Richard Tellström är docent i måltidskunskap och etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
Forskningsfokus: varför människan äter det hon gör, varför hon väljer bort ätbara livsmedel och i onödan begränsar sig till vissa men också varför hon tillagar livsmedlen till maträtter och serverar dem i måltider.

Julbordsmatriarken permitterad

– Det kommer att bli en väldigt speciell jul i år när alla släkt- och familjetillställningar är inställda. Vanligtvis är ju julen ett knytkalas där olika personer har med sig olika delar till julbordet. Ofta finns en ”julbordsmatriark” som bestämmer vad som ska finnas på bordet och som man måste förhandla med när man ska ta med sig något. Den positionen är permitterad i år.

Nya julbord med guldkant...

– Jag tror att människor kommer att äta väldigt annorlunda julbord i år, med mycket färre maträtter. Det gör att många kommer att göra en noggrann analys av vad som egentligen är betydelsebärande på julbordet. Vad som är riktigt viktigt. Det kan nog också bli så att många väljer att göra helt nya typer av julbord. Ett julbord på gång tror jag är det franska med skaldjur och champagne, hummer och ostron, Det skulle kunna passa väldigt bra i år när många känner att de behöver mer guldkant på tillvaron.

...eller återgång till 70-talet

– En variant är också att man återgår till en äldre mer begränsad julbordsmodell med två sillar, lite skinka, varmrätt och en efterrätt. Så såg julmåltiden ut före 1970. Då åt man ofta dopp i grytan till lunch. En annan variant är att de äldre, som inte får träffa sina familjer i år, lagar julmaten till sina barn och kommer över med den.
– Det ska hur som helst bli intressant att se hur vi högtidlighåller julen i år, när många bara firar med en handfull personer eller bara sig själva.
Läs mer om Richard Tellströms forskning
Läs mer om Richard Tellström


Hur påverkar coronapandemin årets julhandel?

Foto: Karin Setréus
Karin Setréus är doktorand i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen (Stockholm Business School).
Forskningsfokus: Konsumtion online, konsumenters beteende i sociala medier.

Digital shopping blir social...

– Varumärken tenderar att erbjuda starka shoppingalternativ för kunder som stannar hemma och handlar online. Jag ser allt fler exempel på så kallad ”Live stream shopping”. Det vill säga att du guidas med hjälp av shoppingvärdar, som ofta är kända influencers online. ”Live stream shopping” har även sociala inslag. Det har blivit ett sätt att hänga tillsammans online på sociala medier.

...och fysisk shopping mera avskild

– Fler och fler butiker erbjuder också så kallad ”Curbside pickup”, upphämtning av varor i bilen, istället för det mer etablerade konceptet ”Click and collect”. Det är en utveckling av ”Click and collect”, men där du inte behöver gå in i butiken utan kan stanna utanför. Under coronapandemin har ”Curbside pickup” blivit allt vanligare i Sverige. Konceptet är redan vanligt och starkt i USA, där bland annat Walmart har gjort satsningar på just detta. Trenden med att ge upplevelser i julklapp, som varit populärt senaste åren, tror jag att vi kommer att se mindre av under denna corona-jul, då vi förväntas stanna hemma.


Hur påverkar pandemin våra nyårslöften?

Foto: Anna-Karin Landin
Per Carlbing är professor i klinisk psykologi, psykolog, psykoterapeut och chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Cognitive Behaviour Therapy.
Forskningsfokus: Utvecklar och testar nya behandlingsmetoder mot bland annat ångestproblematik och depression.

Löften mer immateriella

– Inför årets nyår verkar det som om tidigare populära nyårslöften av mer materiell karaktär, som "jag lovar att flyga mindre", har blivit inaktuella. Nu tycks våra nyårslöften snarare kretsa kring immateriella värden, till exempel olika sätt att återknyta, eller bli bättre på att hålla, kontakten med gamla vänner och familjemedlemmar, säger Per Carlbring.

Fungerar våra nyårslöften?

I en stor studie på 1 066 personers nyårslöften under årsskiftet 2017/2018 har Per Carlbring och ett forskarteam tittat på hur effektiva våra nyårslöften är för att förändra livsmönster.

– Hur du formulerar ditt nyårslöfte är viktigt för slutresultatet. Om du formulerar om det från ”jag ska sluta med/undvika” till istället ”jag ska börja med” så har du större chans att uppnå dina mål, säger Per Carlbring.

Världsledande studie

Studien som är världen största studie i ämnet, görs i samarbete mellan Stockholms och Linköpings universitet och publicerades nyligen i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Läs mer om forskningsstudien om nyårslöften
Läs mer om Per Carlbrings forskning


Hur påverkas julstress och jämställdhet i livspusslet?

Foto: Jonna Nimonius
Emma Hagqvist är forskare i hälsovetenskap vid Stressforsningsinstitutet, en del av Psykologiska institutionen.
Forskningsfokus: arbetsliv, privatliv och hälsa med fokus på kvinnor och mäns förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv.

Mindre stress för vissa...

– Årets juletid kan för många, speciellt kvinnor, förmodligen bli en ovanligt lugn och avstressad tid. Restriktioner gör att stora julmiddagar och stressigt flackande mellan anhöriga inte är aktuellt. Kvinnor är ofta de som projektleder julen och mer ofta än män förbereder klappar, mat och rena hus inför släktens ankomst. Julförberedelser är mer ofta förknippat med stress och en jakt på tid och att hinna. När de yttre kraven på familjegemenskap och julkalas minskar samt att möjligheter att gå i butiker är reducerade finns goda anledningar att tro att även pressen minskar.

...men mer stress för andra

– Men samtidigt som julen 2020 kan upplevas ovanligt stressfri för vissa, finns de många som även kommer att uppleva det motsatta. Julen kan för många bli ännu ett moment där ensamheten blir tydlig. Många kommer nog också att känna oro för hur äldre anhöriga påverkas av att bli lämnade ensamma i jul.
Läs mer om Emma Hagqvists forskning


Hur påverkar coronapandemin upplevd ensamhet när möjligheten till fysiska möten minskar?

Foto: Maria Yohuang
Carin Lennartsson är docent i sociologi och lektor vid Aging Research Center (ARC), ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Carin är även anknuten till Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.
Forskningsfokus: äldre personers levnadsförhållanden och hälsa med ett ojämlikhetsperspektiv.

Ensamheten en aktuell fråga

– Ensamhet är en fråga som ofta uppmärksammas i media, inte minst när vi närmar oss stora familjehelger såsom julen. I år är frågan extra aktuell i och med den rådande pandemin och uppmaningen från regeringen och folkhälsomyndigheten att vi enbart ska umgås med dem vi bor med eller högst ett fåtal personer.

Vuxna barn viktiga

– Julen är en högtid då många familjer samlas över generationsgränserna. Om och hur mycket familjer umgås över generationsgränserna under julhelgen vet vi inte säkert, men generellt sett så är familjeumgänget mellan äldre föräldrar och vuxna barn frekvent. Vuxna barn utgör en viktig källa till sociala kontakter och socialt stöd. I gruppen över 75 år har 88% ett eller flera barn i livet. I den gruppen träffar 70% minst ett av sina barn varje vecka varav 14% gör det varje dag. Närmare 90% har kontakt med något av sina barn varje vecka och 30% pratas vid varje dag.

Vem är ensam?

– En grupp som ofta pekas ut att vara mer ensamma och därmed uppleva känsla av ensamhet i större utsträckning än andra är ”äldre” personer. Sett ur ett befolkningsperspektiv är dock upplevelsen av ensamhet vanligast bland yngre personer och de allra äldsta (de som är ca 75–80 år eller äldre), medan nivåerna av ensamhet är lägre bland personer i medelåldern och yngre äldre. För dem som upplever ensamhet kan dock konsekvenserna vara allvarliga, då ensamhet innebär en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa. Forskning pekar också på att det har skett en ökning av ensamhet under coronapandemin, både bland yngre och äldre personer, och organisationer som bedriver hjälplinjer har vittnat om att behovet av deras tjänster har ökat.

Ett samtal betyder mycket

– Vad kan vi då göra när julen närmar sig? Vi behöver naturligtvis alla hjälpas åt, vi behöver fråga om vi kan hjälpa till med något eller föreslå en promenad. Vi behöver också ta ett större ansvar för att höra av oss en extra gång till personer som riskerar att vara isolerade över jul. Ett eller ett par telefonsamtal kan betyda så mycket.

Läs mer om Carin Lennartssons forskning


Hur påverkades julfirandet under beredskapstiden?

Foto: Linda Carlsson
Johnny Wijk är professor i historia vid Historiska institutionen. Han svarar även på frågor om annandagsbandy.
Forskningsfokus: ransoneringsproblematik och illegal handeln i Sverige under andra världskriget, idrottshistoria, tävlingsidrott, olympiska spel, tennis, golf och fotboll.

Julmat på svarta börsen

– Beredskapstidens jular handlade framför allt om att livsmedelsransoneringarna innebar att det inte var fullt lika välfyllt med mat på julborden. Många hade dock kontakt med släktingar på landet med egna jordbruk och kunde köpa mat direkt – illegalt vid sidan av ransoneringarna, en del hade egna hushållsgrisar i garage och liknande, så de flesta hade nog lite skinka, sill och gröt trots allt.

Kriser med olika karaktär

– Den kris vi har nu handlar ju mer om att vi inte kan träffas för kalas, att fler blir ensamma och isolerade. Detta var inte fallet under beredskapsåren, en del män låg inkallade förstås men i övrigt kunde julfirandet ske tämligen normalt – med viss rädsla för att Sverige skulle kunna bli indraget i kriget och eventuellt ockuperat, särskilt under de första två åren.
Läs mer om Johnny Wijks forskning

På denna sida