Med utgångspunkt i teorier och begrepp hämtade från en rad olika ämnesområden undersöker vi hur biologiska och sociala mekanismer bidrar till könsrelaterad ojämlikhet i hälsa.

I våra epidemiologiska studier integrerar vi förklaringsmodeller om hälsans sociala bestämningsfaktorer med livsloppsmodeller kring graviditet och barnafödsel som särskilt känsliga skeden i föräldrars och barns liv och hälsoutveckling. Vi undersöker hur social rörlighet och reproduktiv historia är kopplade till hälsa senare i livet, och hur dessa samband varierar beroende på kön. Vår empiriska forskning behandlar också frågor kring sjukdomsbörda, orsakssamband, social ojämlikhet och samsjuklighet och sambanden med vanliga kvinnosjukdomar som t.ex. endometrios eller besvär vid klimakteriet.

Vi intresserar oss också för hur genus, som en social kategori, bidrar till ojämlikhet i hälsa. Könsrelaterade erfarenheter, förväntningar, resurser och tillgång till hälso- och sjukvård interagerar med andra former av ojämlikhet och påverkar därmed hälsans utveckling över hela livsloppet.