Högre föräldrapenning leder till bättre psykisk hälsa hos mödrar
Mödrar som får högre nivåer av betald föräldraledighet löper mindre risk att drabbas av psykisk ohälsa efter förlossningen jämfört med mödrar som endast får grundläggande föräldrapenning. Det visar en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet i Stockholm.
Studien, som publicerades i JAMA Network Open, följde över 210 000 förstagångsmödrar i Sverige som födde barn mellan 2007 och 2011. Forskarna fann att de som hade mer generösa föräldrapenningförmåner hade bättre psykisk hälsa under det första året efter förlossningen.
Om vi vill ha friskare mödrar måste vi säkerställa att alla familjer – inte bara de med trygga anställningar – får ta del av generösa föräldrapenningförmåner.
Det här är den första studien som undersöker om nivåerna på föräldrapenning är kopplade till psykisk hälsa efter förlossningen.
Tillgång till föräldrapenningförmåner är en hälsofråga
– Vi såg att mödrar med grundläggande föräldrapenning oftare fick psykiatrisk vård efter förlossningen – även när vi tog hänsyn till psykisk hälsa före graviditeten, inkomst och anställningsstatus. Det visar att tillgång till mer generösa föräldrapenningförmåner inte bara är en ekonomisk fråga, utan även en hälsofråga, säger Amy Heshmati, doktorand vid Karolinska Institutet och verksam vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet samt Karolinska Institutet.
Av de förstagångsmödrar som ingick i studien fick 17 procent endast grundförmåner, medan 83 procent kvalificerade sig för ersättning baserad på tidigare inkomst (cirka 80 procent av lönen). Mödrar som fick grundläggande förmåner löpte dubbelt så stor risk att behöva psykiatrisk vård eller att läggas in på sjukhus – även efter justering för inkomst och tidigare psykisk ohälsa.
Moderns senaste inkomster avgör
I Sverige är tillgången till den mer generösa, inkomstbaserade ersättningen beroende av moderns senaste arbetslivserfarenhet och inkomst. Det innebär att kvinnor som varit arbetslösa eller haft osäkra anställningar före förlossningen riskerar att gå miste om stöd som kan skydda deras psykiska hälsa.
Författarna till studien föreslår att ökad tillgång till stabila anställningar för kvinnor samt en översyn av villkoren för föräldrapenning kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa efter förlossningen och främja familjers välbefinnande.
– Den här forskningen har verkliga konsekvenser för beslutsfattare. Om vi vill ha friskare mödrar måste vi säkerställa att alla familjer – inte bara de med trygga anställningar – får ta del av generösa föräldrapenningförmåner, säger Sol Juárez, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Håkan Soold
Fakta
Studien Parental Leave Benefits and Maternal Postpartum Mental Health in Sweden publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open. Den är en del av forskningsprojektet De oavsiktliga följderna av svensk föräldraledighetspolitik (ParLeHealth): Ett hälsoperspektiv som pågick 2019–2022.
Förutom Amy Heshmati deltog följande forskare i studien: Helena Honkaniemi, forskare, och Sol Juárez, docent, båda vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, samt Sara Fritzell, forskare vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Senast uppdaterad: 7 maj 2025
Sidansvarig: Instituionen för folkhälsovetenskap