Risken för fetma och depression ökar i samband med PCOS

PCOS (Polycystiskt ovariesyndrom), ett vanligt sjukdomstillstånd hos kvinnor som orsakas av en obalans av hormoner från äggstockarna, kan samtidigt öka risken för att drabbas av fetma, depression, ångest, sömnproblem, ätstörningar och/eller sexuella störningar. Det visar en ny undersökning från forskare från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samt från Lunds universitet.

Deprimerad kvinna i orange soffa
Foto: Marin/Mostphotos

Omkring 3 600 av de drygt 300 000 kvinnor (systrar) i åldern 17–45 år som ingick i undersökningen hade diagnosticerats med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

Vivien Boldis
Vivien Boldis. Foto: Stockholms universitet

– Av dessa 3600 kvinnor hade 14 procent diagnosticerats med fetma, 8 procent med depression, 7 procent med ångest och 4 procent med någon av åkommorna sömnproblem, ätstörningar eller sexuella störningar, säger Vivien Boldis, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

PCOS är en hormonell rubbning som beror på ökad aktivitet av testosteron i äggstockarna. Sjukdomen drabbar mellan tre och tio procent av kvinnorna i fertil ålder och kan bland annat orsaka oregelbunden eller utebliven mens, ökad hårväxt på kroppen och svårigheter att bli gravid. Det har visat sig att det finns samband mellan PCOS och en rad andra sjukdomar. I den nya studien från Stockholms universitet och Lunds universitet har forskarna tagit ytterligare ett steg för att belysa detta samsjuklighetsfenomen.

Studier som jag gjorts tidigare har visat att sjukdomen är ärftlig, att det är en högre sannolikhet att kvinnor med en syster som har en PCOS-diagnos själva har sjukdomen. Man har kunnat visa på gemensamma riskfaktorer bland systrarna.
– Men tidigare har vi inte kunnat fånga upp de variationer som är unika för varje syster, säger Vivien Boldis.

 

Individuella riskfaktorer bör uppmärksammas

I den nya undersökningen har hon och hennes kollegor gjort justeringar för olika riskfaktorer som finns tillgängliga i de deras data. De har gjort justeringar för födelseår, födelseordning, moderns ålder vid födseln, födelsevikt, fertilitetsperiod, utbildningsnivå, civilstånd, var de var bosatta, samt för Agparpoäng (Apgar är en metod med vilken personal inom förlossningsvården på ett standardiserat kan avgöra vilka barn som behöver mer hjälp vid omställningen till livet utanför livmodern).

Det visar sig att samsjukligheten, sambandet mellan PCOS och de andra nämnda sjukdomarna, kvarstår efter att forskarna har kontrollerat och justerat för faktorer som är gemensamma på familjenivå, det vill säga för de systrar som har undersökts.

– Det kvarstår alltså variationer som är unika för varje syster när det gäller orsaker till sjukdomen och samsjukligheten. Det kan exempelvis röra sig om kost eller fysisk aktivitet. Så även om det finns en stor genetisk benägenhet och riskfaktorer i familjen så finns det även individuella riskfaktorer som man behöver vara uppmärksam på, säger Vivien Boldis.

När en person diagnosticeras med någon av samsjukligheterna fetma, depression, ångest sömnproblem, ätstörningar eller sexuella störningar bör man därför ha PCOS i åtanke och även göra en undersökning för det, konstaterar hon.

– En tidig screening för samsjuklighet hos kvinnor med PCOS och, vice versa, screening för PCOS vid diagnos vid någon av dessa samsjukligheter vore att föredra, så att man kan ingripa tidigt i sjukdomsförloppet, säger Vivien Boldis.

 

Gör vidare studier om PCOS

Det här är den andra studien i Vivien Boldis pågående avhandlingsarbete. I de två andra kommande artiklarna, som kommer att ingå i avhandlingen, fokuserar hon på ekonomiska faktorer som har samband med PCOS, exempelvis hur PCOS kan påverka kvinnornas ekonomiska situation och position på arbetsmarknaden senare i livet.

– Min disputation är planerad till 31 januari 2025. Efter det ser jag fram emot att bli en del av framtida forskningsprojekt och jobba vidare med kvinnors hälsa, säger Vivien Boldis.

Håkan Soold

Fakta

Artikeln Comorbidities in women with polycystic ovary syndrome: a sibling study publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Health.

Utöver Vivien Boldis deltog följande forskare i studien:  Ilona Grünberger och Agneta Cederström (Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet), Jonas Björk och Anton Nilsson (Institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds Universitet) samt Jonas Helgertz (Ekonomisk-historiska institutionen och Centrum för ekonomisk demografi vid Lunds universitet).