Forskningsämne Sociala nätverk

Att våra samhällen utvecklas mot det bättre har länge tagits för givet, men aktuella studier visar att invånare i många rika länder – inklusive Sverige – känner en betydande pessimism inför framtiden. Detta projekt undersöker framtidstro som fenomen, inklusive dess orsaker och konsekvenser.

Det här projektet undersöker hur elever påverkas av vilken rangordning de har i skolan, med avseende på skolresultat. Med andra ord, givet den absoluta nivån på elevernas skolresultat, hur påverkas eleverna av att vara bäst eller sämst i sin årskurs i skolan – eller någonstans däremellan?

Syftet med forskningsprojektet är att göra en jämförande studie av högerradikala partier i Europa. Det övergripande syftet är att identifiera de faktorer som förklarar varför sådana partier har lyckats i vissa länder men misslyckats i andra.

Den mesta forskningen om segregation fokuserar på hur vissa grupper av samhället är segregerade i bostadsområden, skolor eller arbetsplatser. I detta projekt föreslår vi att studera segregation från en annan vinkel, nämligen genom den förmedlande rollen av tillgänglighet till olika bekvämligheter.

Projektet syftar till att bidra med ny kunskap om och hur sociala klassförhållanden har betydelse för social sammanhållning och politiska klyftor i moderna välfärdsstater. Ett centralt fokus är hur sociala nätverk och befintliga politiska institutioner tillsammans formar samtida socialpolitiska klyftor, ur ett länderjämförande perspektiv.

Projektet "Varför stöder arbetarklassväljare den populistiska radikalhögern? En mixed-methods-studie av ett föränderligt politiskt landskap i Sverige" undersöker relationen mellan klass och stöd för den populistiska högern. Målet är att svara på varför Sverigedemokraterna har vunnit stöd bland arbetarklassväljare i Sverige.