22 april 2025 presenterar Robert Hegestedt sin licentiatuppsats på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Titeln är ”Data-Driven School Improvement: A study on how data-driven methods can be planned and implemented in Swedish K-12 schools”.

Respondent: Robert Hegestedt, DSV
Opponent: Pernilla Josefsson, Södertörns högskola
Examinator: Rahim Rahmani, DSV
Ordförande: Paul Johannesson, DSV
Huvudhandledare: Jalal Nouri, DSV
Handledare: Uno Fors, DSV

Seminariet genomförs i DSVs lokaler i Kista. Det startar klockan 13.00.
Hitta till DSV

Kontakta Robert Hegestedt

Sammanfattning

Det har genomförts många reformer i skolan för att förbättra kvaliteten och därmed öka elevernas lärande. Under de senaste decennierna har många insatser gjorts för att införa datadrivna metoder i skolan för att förbättra utbildningens kvalitet. Vissa studier visar att detta kan leda till betydande förbättringar i elevernas akademiska prestationer, medan andra studier visar blandade resultat.

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur data kan användas av lärare, rektorer och distriktsadministratörer för att förbättra kvaliteten i utbildningen. Syftet uppnåddes genom att studera hur datadrivna projekt planerades och implementerades i ett antal grundskolor och gymnasium i Sverige. Skolorna deltog i ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram som genomför-des av ett oberoende forskningsinstitut, Ifous.

Planerings- och implementeringsprocessen undersöktes med hjälp av fallstudier och blandade metoder. Flera olika datakällor, som intervjuer och projektplaner, samlades in och analyserades med tematisk analys.

Resultaten visar att datadrivet beslutsfattande kan leda till insikter som inte var möjliga att uppnå utan frekvent och systematisk datainsamling. En annan slutsats är att det finns ett antal faktorer som påverkar implementeringsprocessen av de datadrivna metoderna, nämligen datainsamling och analys, frekvens, anonymitet, involvering av elever och organisatoriska förändringar.

Det finns också ett antal utmaningar som skolor möter i sin planeringsprocess: tid och resurser, kompetens, etik, digitala system och ett gemensamt språk. Bland dessa är den främsta utmaningen kompetensen i datalitteracitet bland lärare och skolpersonal, och det finns ett behov av professionell utveckling på detta område för att skapa förutsättningar för framgångsrika projekt.

En annan slutsats är att skolor inte bara bör använda data i tillfälliga projekt; det behöver vara en del av det dagliga arbetet som en del av deras strävan efter kontinuerlig förbättring. För att uppnå detta finns ett behov av att bygga kapacitet för data-användning, vilket innefattar datasystem, processer, organisatoriska förändringar och professionell utveckling.

De huvudsakliga bidragen i denna avhandling är:

1. Förståelse för de nödvändiga förutsättningarna för en framgångsrik implementering av datadrivet beslutsfattande (DDDM)
2. Bidrag till det tidigare utvecklade ramverket om datalitteracitet
3. Utforskning av hur datadrivna metoder kan användas för att besvara frågeställningar inom demokrati som en del av skolutveckling
4. Undersökning av hur ett gemensamt språk kan bidra till skolutveckling
5. Identifiering av bristen på modeller för samarbete mellan mikro-, meso-, och makronivåerna (klassrum, skola och huvudmannanivå) inom skolorganisationen.