Kandidatprogram i biogeovetenskap firar 50 år
För femtio år sedan startade Biogeolinjen, som senare skulle bli Kandidatprogram i biogeovetenskap. Över tusen studenter har examinerats från utbildningen. Hela 350 av dem deltog i firandet i Aula Magna. Studenter från samtliga 51 årgångar var där!
När Institutionen för naturgeografi och Institutionen för biologisk grundutbildning tillsammans startade Biogeo, var den sektionsövergripande utbildningen banbrytande. Det var också nytt att även samhällsvetare kunde söka den naturvetenskapliga utbildningen. Just ämneskombinationen, och att det ingår så mycket exkursioner och praktiska inslag, har hela tiden lockat studenter till programmet. Biogeo är universitetets äldsta kandidatprogram och har mest fältundervisning av alla biologiutbildningar i Sverige!
Den omtalade Biogeo-andan var påtaglig i Aula Magna, när gamla kursare kändes igen och samtal sorlade. Överallt träffades och minglade glada alumner med varandra, innan de rörde sig vidare in i aulan för att ta del av programmet. Moderator för evenemanget var Birgitta Åkerman, som varit studievägledare på Biologisk grundutbildning sedan 1974. Flera presentationer lyfte fram den särskilda anda av gemenskap, som ger studenter och alumner från programmet kompisar och nätverk för livet.
I minglet intervjuade vi tre alumner från olika decennier i utbildningen.
Nytta av utbildningen varje dag
Anders Friström gick Biogeo åren 1977-1980. Han är nu 67 år gammal och pensionerad. Han ser tillbaka på en givande karriär inom bland annat miljöjournalistik.
Det var en kompis i ungdomsorganisationen Fältbiologerna som tipsade honom om Biogeo. De tyckte båda att utbildningen var perfekt för att lära sig mer om biologi och olika arter, ihop med geologi och exkursioner.
– Förståelsen för hur landskapet bildats, geomorfologi, glaciologi, istidens verkningar, var en ögonöppnare som jag inte hade klart för mig innan.
Efter utbildningen har han större delen av sitt liv arbetat för Naturskyddsföreningen, som kommunikatör, journalist och sakkunnig. Men även på Riksutställningar, med verksamhetens utställningar om natur och miljö.
– Jag har haft otroligt stor nytta av utbildningen, varje dag! Som miljöjournalist har jag haft en förförståelse för ämnena, säger Anders. Ett exempel är när skulle jag göra ett reportage om klimatförändringarna i fjällen med en amerikansk forskare. Vi gjorde intervjun under en vandring i Abisko och han pekade ut växter och sa namnen på latin. Och jag visste vilka växter det var, jag kom fortfarande ihåg de latinska namnen efter 38 år!
Vilket är ditt bästa minne från utbildningen?
En sen kväll på Kårsavaggeglaciären, när vår lärare Olle Melander högg glaciäris, som vi stoppade i våra kåsor med medhavd dryck och vi satt där och skålade. Det var riktigt trevligt!
En gammal kursare dyker upp precis när vi ska avsluta intervjun.
– Kommer du ihåg mig, frågar kursaren
– Absolut, absolut! svarar Anders. Och samtalet är igång.
Mest intressanta biologiutbildningen
Didrik Vanhoenacker läste Biogeo mellan 1996 och 1999. Som många andra hade han varit med i Fältbiologerna och tyckte att det var den mest intressanta biologiutbildningen.
– Många fältisar läste Biogeo för att det var mycket artkunskap, naturkunskap och naturvård kopplat till det.
Nu arbetar Didrik som jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet. Och han känner att han har haft stor nytta av utbildningen.
– Artkunskap har man alltid nytta av. Det är som att kunna ett språk. Och i mitt jobb svarar jag på artbestämningsfrågor hela tiden. Så det har jag absolut nytta av.
Didrik har även byggt på sin utbildning med det som han tyckte var mest spännande inom biologi och gjorde en forskarutbildning inom ekologi. Forskarperspektivet och koll på ekologi, evolution och systematik har han också stor användning av som jourhavande biolog.
Vilket är ditt bästa minne från utbildningen?
– Att ligga och snorkla på Tjärnö dagen efter en studentfest, guppa i svalt vatten och kolla på tången och fiskarna!
Bästa kombon!
Eleonore Larsson läste Biogeo på 2010-talet. Hon valde utbildningen för att den har mest exkursioner av alla biologiutbildningar.
– Jag tycker det är så himla kul att få komma ut i fält!
Att både geologi och biologi ingår i utbildningen är något Eleonore har haft nytta av.
– Innan jag började på programmet visste jag inte så mycket om geologi, men efteråt så känns det som att biologi och geologi är så kopplade till varandra, det är bästa kombon!
Efter utbildningen har Eleonore haft olika uppdrag, och bland annat arbetat på Trafikverket med att inventera artrika vägkanter. Nyligen kompletterade hon med en ettårig utbildning i GIS (geografiska informationssystem).
Vilket är ditt bästa minne från utbildningen?
– När vi var i Tarfala och tittade på mätningar på Storglaciären, det var fantastiskt roligt!
Nyfiken på Kanidatprogrammet i biogeovetenskap?
Senast uppdaterad: 16 september 2025
Sidansvarig: Områdeskansliet för naturvetenskap