Biogeolinjen fyller 50 år!
Hösten 2025 är det 50 år sedan Biogeolinjen startade. Det var den första naturvetenskapliga linjen vid SU och den var unik genom sin kombination av biologi och geovetenskap och sin inriktning på natur- och miljövård. Utbildningen finns fortfarande kvar, nu i form av ett kandidatprogram i biogeovetenskap. Det måste firas!
Men vänta nu… linjesystemet infördes ju vid högskolereformen 1977, då till exempel Biologlinjen startade. Hur kunde Biogeolinjen starta redan 1975?
Hur linjen kom till
Jo, Biogeolinjen var ett resultat av Naturvetargruppens arbete. Det var en utredningsgrupp som tillsattes av UKÄ hösten 1973 och hade i uppdrag att förbättra rekryteringen till naturvetenskaplig utbildning. Gruppen lade fram sina förslag i en slutrapport i april 1976, men redan under utredningsarbetet fanns resurser för att stödja planering av nya utbildningar. En sådan satsning var Biogeolinjen. Den skulle förbereda för verksamhet inom allmän natur- och miljövård och var just en sådan yrkeslivsanpassad utbildning som Naturvetargruppen trodde skulle locka många sökande. Inte minst på kommunerna fanns då ett ökande behov av personal med kompetens inom miljöfrågor, fysisk planering och naturresurshushållning.
Förslaget att inrätta Biogeolinjen kom dock inte från Naturvetargruppen själv utan från två framsynta lärare vid SU: ekologen Björn Ganning och naturgeografen Pelle Tonell. Utvecklingen av linjen var på många sätt ett tvåmansjobb utfört av detta radarpar. De stod inte bara bakom förslaget att skapa linjen, de planerade också linjens hela uppläggning och de undervisade sedan tillsammans på linjen i många år, särskilt på fältkurserna. I maj 1975 beslöts att linjen skulle består av tre terminer biologi och tre terminer geovetenskap och bara några månader senare var alltså utbildningen i gång.
Björn Ganning minns hur det var
När Björn började läsa zoologi 1959 höll ekologiämnet just på att växa fram och undervisning i fält var ett ganska nytt fenomen. Lars Silén, som då var professor på Zootis, engagerade sig starkt i det nya ämnet och startade Askölaboratoriet 1963. Samma år anställdes Björn som amanuens och fick vara med om att starta kursverksamheten på Tjärnö 1965. Där ingick bland annat undervisning om Kosterområdets skyddsvärda havsmiljö och om hur pappersindustrin i Halden förorenade Idefjorden.
Pelle på Naturgeografen var liksom Björn på Zootis en pionjär vad gällde utbildning i miljöfrågor och startade tidigt kurser i natur- och miljövård på sin institution. Björn och Pelle fann snart varandra och Björn började undervisa på Pelles kurser. Tyvärr gick Pelle bort redan 1988, men Björn minns fortfarande med stolthet deras mångåriga samarbete.
Björn minns också väl hur diskussionerna gick när Biogeolinjen kom till: ”På 1970-talet tyckte Pelle att vi borde skapa en samlad utbildning i biologi och geovetenskap och han hade stort stöd hos Gunnar Hoppe, som var professor i naturgeografi. Inom biologin var intresset mer begränsat, man var rädd för konkurrens om knappa resurser och ville satsa mer på biologins molekylära inriktningar. Men Lars Silén var positiv till idén och hans stöd hade stor betydelse för att Biogeolinjen blev verklighet."
Vad var så speciellt med Biogeo?
Förutom att linjen var så tydligt yrkesförberedande, skilde den sig från den tidigare biologiutbildningen på flera sätt. Ett exempel är att såväl naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig linje från gymnasiet gav behörighet till linjen. Ett annat särdrag var den starka kopplingen mellan biologi och geovetenskap, inte minst i fält; basblocket var hela fem terminer för att ge en rejäl grund i båda ämnena. Biologiblocket anpassades också genom att vissa moment som mikrobiologi och fysiologi minskades medan floristik, faunistik och ekologi fick mycket större utrymme.
Linjen hade omfattande fältavsnitt och studenterna reste land och rike runt: de första åren ingick en vecka på Utö, en vecka i Skåne, en vecka i Dalsland och Bohuslän, tre veckor på Tjärnö, en vecka i Dalarna och tre veckor i Abisko! Några år senare gick resorna bland annat till Västergötland och Öland. När den nya förläggningen på Tovetorp blev klar på 1990-talet användes den naturligtvis också. Bilderna i denna artikel visar några av alla de miljöer som studenterna på Biogeolinjen har mött under sin utbildning.
Biogeolinjen var unik i landet och blev en stor framgång. Den lockade ett stort antal sökande i många år framöver, som regel runt 10 förstahandssökande per plats, och var ofta den linje som hade högst antagningspoäng inom fakulteten. Med tiden reviderades linjen flera gånger men förändringarna var inte så omfattande, så man kan säga att linjen fanns kvar med i stort sett samma uppläggning ända till Bolognareformen 2007.
Biogeo efter Bologna
Bolognareformen 2007 innebar att Biogeolinjen lades ner och ersattes av ett kandidatprogram och ett masterprogram, båda i biogeovetenskap. Kandidatprogrammet hade samma förkunskapskrav som Biogeolinjen men uppbyggnaden av biologidelen ändrades en del. Masterprogrammet i biogeovetenskap lades ner efter hösten 2012. Numera får de som har gått kandidatprogrammet i biogeovetenskap i stället välja mellan ett stort antal masterprogram i antingen biologi eller geovetenskap.
Vad finns kvar idag av den ursprungliga Biogeolinjens särart? Integreringen mellan biologi och geovetenskap under fältmomenten har tyvärr försvunnit, men den byggde i stor utsträckning på samspelet mellan Pelle och Björn och minskade redan efter Pelles bortgång. Däremot har biogeostudenterna fortfarande sammantaget betydligt längre obligatoriska fältmoment än övriga biologistudenter. Förkunskapskravet är också oförändrat. Det allra viktigaste är förstås att utbildningen har kvar sin huvudinriktning mot natur- och miljövård och som tidigare förbereder för arbetsuppgifter inom samhällsplanering, naturresursutnyttjande och miljöövervakning.
Var med och fira!
Torsdagen den 11 september 2025 kommer 50-årsfirandet att gå av stapeln. Mellan 15:30 och 18:00 blir det välkomstmingel samt presentationer i Aula Magna. Klockan 18.30 fortsätter firandet med buffé och mingel för alla ”Biogeosar” och lärare genom åren i Geovetenskapens hus (begränsat antal).
Senast uppdaterad: 11 juni 2025
Sidansvarig: Institutionen för biologisk grundutbildning