2026 års nya professorer vid Stockholms universitet

Född 1971. Disputerade 2002 vid Lunds universitet med avhandlingen Morality and the Pursuit of Happiness: A Study in Kantian Ethics. Han har därefter också varit verksam vid Malmö universitet inom ämnena mänskliga rättigheter, global politik och cultural studies. Brännmarks forskning spänner över inriktningar som värdeteori, normativ teori, bioetik, politisk filosofi och social ontologi. Ett par centrala teman som löpt genom denna forskning handlar om relationen mellan delar och helheter, med tonvikt på narrativa strukturer som centrala för mänsklig förståelse och handling, samt implicita normativa implikationer av vad som kan tyckas vara deskriptiva resonemang, på senare år särskilt med avseende på hur filosofiska, och andra, teorier kan fylla problematiska ideologiska funktioner.

Född 1969. Disputerade 2017 vid Stockholms universitet med avhandlingen Scandinavian Subtitles: A Comparative Study of Subtitling Norms in Sweden and Denmark with a Focus on Extralinguistic Cultural References. Pedersens forskning fokuserar på medieöversättning och medietillgänglighet och handlar främst om undertextning för film och tv. Forskningen har mest fokuserats på klassiska översättningsproblem som kulturella referenser och metaforer, och hur de hanteras i den multimodala text som en film är, samt om kvalitet i undertextning. På senare tid har fokus flyttats mer mot tillgänglighet och mottagarstudier. Hinner tittare följa med i dagens snabba undertexter, som ofta skapats med hjälp av AI?

Född 1960. Disputerade 2010 vid Göteborgs universitet med avhandlingen Bhaktisiddhanta Sarasvati: The Context and Significance of a Modern Hindu Personalist. Sardella forskar om modern hinduism, särskilt Gaudiya-vaishnavism, bhakti, yoga, ISKCON/Hare Krishna-rörelsen samt indiska förståelser av medvetande, sinne och kropp. Genom historiska källor, textstudier och fältarbete undersöker han hur bengalisk Krishna-bhakti omformades genom kolonial modernitet, mission, migration och transnationella nätverk. Ett konkret resultat är att bhakti framträder som mer än personlig hängivenhet: som en intellektuell, kroppsligt praktiserad och globalt organiserad form av hinduisk religiositet.

Född 1972. Disputerade 2008 vid Stockholms universitet med avhandlingen Alltagsgattungen und der Ort von Kultur. Hennes forskning har bidragit till förståelsen av olika samband mellan språk och kultur, specifikt hur kulturell mening skapas med hjälp av språkliga mönster. På senare år har hon lagt särskilt fokus på existentiella frågor såsom död, hälsa, sorg och tröst. Hennes intresse spänner från 1600-talets andaktslitteratur till dagens sociala medier. Hon har bland annat studerat hur sörjande människor finner mening i den språkliga gestaltningen av gemenskap och visat hur tidiga moderna stamböcker och likpredikningar användes som redskap för social positionering. Hon leder ett digitaliseringsprojekt i samarbete med Statens historiska museer och är engagerad i medborgarforskning.

Född 1974. Disputerade 2009 i historia vid Lunds universitet med avhandlingen Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948 – 1972. Hennes forskningsområden är kvinno- och genushistoria, modern politisk historia och idrottshistoria. I sin forskning om kvinnors idrott i Sverige har hon bland annat utforskat sambanden mellan feministisk politik/aktivism och damidrottens utveckling under 1900-talet. Under senare år har hon ägnat sig främst åt att forska om jämställdhetspolitik i borgerliga partier. Resultaten visar bland annat att Moderata kvinnoförbundet på 1980-talet, som del av partiets förnyelse, utformade en ny sorts jämställdhetspolitik med starkt fokus på individuell frigörelse och marknadsekonomins möjligheter.

Född 1973. Disputerade 2001 vid Helsingfors universitet med avhandlingen Ancient Philosophers on Principles of Knowledge and Argumentation. Hennes forskning har främst rört antikens grekiska filosofi, med fokus på argumentationsprinciper och mänskliga kognitiva förmågor, särskild en viss typ av förnuft (gr. nous) i den aristoteliska traditionen. Under det senaste årtiondet har hon undersökt djurens natur och moraliska status i antikens filosofi. En av hennes viktiga nyare upptäckter är att nyplatonisten Porfyrios (sent 200-talet vt) försvarar en ny uppfattning om rättvisan enligt vilket rättvisan i handling består av att inte skada en annan varelse och rättvisan så förstått sträcker ut till andra djur och även växter som inte är skadliga för människan.

Född 1963. Disputerade 2009 vid Stockholms universitet med avhandlingen Skriftpraktiker i gymnasieskolan. Bygg- och omvårdnadselever skriver. Hennes forskningsintresse rör främst språk och språkutveckling, särskilt skrivande och skrivutveckling, och kombinerar språkvetenskap och didaktik. Hon har undersökt funktionella, digitala och multimodala aspekter av tidig läs- och skrivutveckling i flera olika projekt. I det pågående forskningsprojektet Att bygga ämneskunskap i text undersöks skrivande i gymnasieskolan för att identifiera innehållsliga kvalitetsdrag i elevtexter i humanioraämnen och analysera hur kunskapsinnehåll hanteras och konstrueras på ett ämnesrelevant sätt. Projektet bidrar med nya perspektiv på att skapa, analysera och värdera ämnesspecifikt innehåll i skrivande i humaniora.

Född 1984. Disputerade 2014 vid Bielefelds universitet med avhandlingen Temporal entrainment in overlapping speech. Han forskar om röst- och talproduktion med fokus på de fysiologiska processerna bakom tal, samt hur dessa påverkas av kommunikativa situationer och kroppens förutsättningar. Han har lett projekt om andningens roll i samtal, röstkvalitetens prosodiska funktioner och kroppsställningens inverkan på talapparatens funktion. Hans forskning visar att tal bär spår av talarens fysiologiska tillstånd och att dessa signaler används i kommunikationen.

Född 1986. Disputerade 2014 vid Stockholms universitet med avhandlingen The Long-term Impact of Birth Order on Health and Educational Attainment. Barclays forskning ligger inom socialdemografi och handlar om hur familjeförhållanden hänger samman med hälsa, dödlighet och barnafödande. Han studerar bland annat hur föräldrars ålder, syskonavstånd, familjestorlek och syskonordning påverkar barns hälsa, utbildning och livschanser. I ett pågående projekt undersöker han hur hälsa i tidig vuxenålder påverkar mäns möjligheter att bilda familj. Projektet använder nya mått från svenska mönstringsregister för att förstå hur hälsoskillnader bidrar till ojämlikhet i familjebildning.

Född 1974. Disputerade 2010 vid Stockholms universitet med avhandlingen Children’s Living Conditions: Studies on Health, Family and School. Hennes forskning behandlar kopplingar mellan barns och ungas levnadsvillkor och deras hälsa, med särskilt fokus på psykisk hälsa, på både kortare och längre sikt. Ett område rör hur familjeförhållanden är relaterade till ungas hälsa. Hon har även studerat skolrelaterade villkor och hur olika aspekter av skolmiljön är kopplade till elevers välbefinnande. Ytterligare ett forskningsintresse är hur psykisk ohälsa i tonåren hänger samman med utbildning, sysselsättning och behov av vård i ung vuxen ålder.

Född 1972. Disputerade 2006 vid Stockholms universitet med avhandlingen Phantom of the Neighbourhood: Longitudinal Studies on Area-Based Conditions and Individual Outcomes. Under lång tid har han lett och medverkat i flera forskningsprojekt med fokus på brottslighet och utsatthet för brott bland barn och unga med erfarenhet av insatser inom den sociala barnavården. För närvarande forskar han om i vilken utsträckning brottslighet, psykisk ohälsa och placering i fosterhem går i arv över generationer, samt om hälsovårdens omfattning och inriktning för barn som har utsatts för övergrepp. Hans forskning om barn och unga i utsatthet har bidragit till att understryka vikten av att deras utveckling ses som ett gemensamt ansvar för socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och rättsväsende.

Född 1976. Disputerade 2007 vid Lunds universitet med avhandlingen Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede. Han har tidigare varit professor i historia vid Södertörns högskola. I sin forskning strävar han efter att bidra med humanistiska, i synnerhet historiska, problematiseringar av dagsaktuella kriminologiska och viktimologiska frågeställningar. Han har hittills fokuserat på fyra områden: Våld, maskulinitet och hederskulturer; Män som offer för våldsbrott; Våldsoffers hälsa, liv och rättigheter; Krigets offer, humanitarism och minnesproduktion. I en nyss avslutad studie utforskade han den tidigmoderna hederskulturens fall så som denna konfliktfyllda process tog sig uttryck i svensk tidningspress under perioden 1770–1920.

Född 1980. Disputerade 2011 vid Max Planck-institutet för demografisk forskning och Rostocks universitet med avhandlingen Death in the Family. Hans forskning befinner sig i skärningspunkten mellan demografi, sociologi och epidemiologi. I sin avhandling undersökte han sambandet mellan familjestruktur och dödlighet. Han har bland annat identifierat kunskapsluckor i svenska dödlighetstrender och bidragit med metodologiskt nydanande arbete kring övertäckningen i befolkningsregister och dess konsekvenser för forskning om migranters hälsa och dödlighet. Under covid-19-pandemin var hans forskargrupp bland de första att analysera individdata för hela Sveriges befolkning, vilket avslöjade stora sociodemografiska skillnader i dödlighet. Drefahl är styrelseledamot i det tyska demografisällskapet.

Född 1980. Disputerade 2008 vid University of New South Wales (UNSW) med avhandlingen Remembering Polishness: Articulating and Maintaining Identity through Turbulent Times. Hennes forskning behandlar minne, plats och tillhörighet – hur människor skapar och upprätthåller band till platser de bott på, flyttat till eller tvingats lämna. Forskningen rör migration och emotionella geografier av hem och hemland och bygger på kvalitativa, visuella och sensoriska metoder integrerade med narrativ. Senare forskning omfattar metodutveckling (QualNotes) och feministisk etik kring AI i universitetsundervisning. Hennes metodologiska bidrag fördjupar förståelsen av hur människor erfar och förhandlar tillhörighet.

Född 1983. Disputerade 2014 vid Lunds universitet med avhandlingen On the Incentives to Shift to Low-Carbon Freight Transport. Efter disputationen var han verksam vid Massachusetts Institute of Technology. Hans forskning fokuserar på globala leveranskedjor och logistik, med särskilt fokus på konsumentlogistik, e-handel och sista milen-leveranser. Med hjälp av kvantitativa och empiriska metoder analyserar han samspelet mellan leveranskedjor och konsumentbeteende, med syftet att skapa kunskap om hur logistiksystem kan utformas för att bli mer effektiva, robusta och hållbara.

Född 1985. Disputerade 2015 vid Stockholms universitet med avhandlingen Ensembles of Semantic Spaces, som undersöker modeller för distributionell semantik – i grunden föregångare till dagens stora språkmodeller – och föreslår strategier för att fånga olika aspekter av semantik baserat på observationer av språkanvändning i stora textkorpusar. Hans forskning har utvecklats i takt med de snabba framstegen inom språkteknologi och artificiell intelligens och fokuserar på utmaningar och begränsningar hos stora språkmodeller, såsom integritet, tillförlitlighet, förklarbarhet och resurseffektiv användning. Ett centralt forskningsbidrag är metoder för domänanpassning och specialisering av språkmodeller, vilket möjliggör effektivare tillämpningar inom exempelvis hälso- och sjukvård och utbildning.

Född 1980. Disputerade 2013 vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) med avhandlingen Operational Decisions and Supply Chain Dynamics: An Empirical Investigation. Idag fokuserar hans forskning främst på logistik och supply chain management inom detaljhandeln. Med ett särskilt intresse för dataanalys använder Isaksson data, empiriska metoder och modellering för att undersöka hur organisationer kan bli mer effektiva och hållbara. Hans senaste arbete har till stor del handlat om hur kundbeteende kan integreras i logistikbeslut samt om digitaliseringens effekter på detaljhandeln.

Född 1960. Disputerade 2001 i företagsekonomi vid Uppsala universitet med avhandlingen Searching the Known, Discovering the Unknown: The Russian Transition from Plan to Market as Network Change Processes. I avhandlingen analyserade Johansson transitionen från planekonomi till marknadsekonomi i Sovjetunionen. Fokus vilade på att förstå hur nätverk transformerades till följd av de institutionella förändringarna. Han ändrade senare inriktning och forskningen kopplades till företagsinternationalisering. Under de senaste åren har ämnet smalnat av och studierna analyserar små tillväxtföretags internationalisering och hur de bedriver innovationsarbete internationellt.

Född 1978. Disputerade 2013 vid Linköpings universitet med avhandlingen Treating Depression and Its Comorbidity, och en andra gång 2024, i datavetenskap vid samma lärosäte, med Empirical Studies in Machine Psychology. Legitimerad psykolog, verksam vid Stockholms universitet sedan 2017. Han har gjort flera pionjärarbeten inom digital klinisk psykologi och känslofokuserad psykoterapi. På senare år har han byggt upp forskningsområdet maskinpsykologi, där psykologiska inlärningsprocesser formaliseras med modeller från artificiell intelligens. Nyligen hemkommen från ett år vid Massachusetts Institute of Technology, där han arbetade med beräkningsbaserad klinisk psykologi, leder han från hösten 2026 WASP-HS-projektet Machine Psychology for Human-Like AI.

Född 1977. Disputerade 2009 vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) med avhandlingen New insights on financing and business development of start-up firms and SMEs. Hennes forskning handlar om hur individer, företag och finansiella aktörer fattar beslut under osäkerhet; från entreprenörers finansieringsval och hushållens sparande till investerares agerande på finansiella marknader. Forskningen visar hur tillgång till nätverk, regleringar och information påverkar ekonomiska beslut och finansiella utfall. Därigenom bidrar den med kunskap om hur samhället kan skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap, sparande, välfungerande finansiella marknader och en hållbar ekonomisk utveckling.

Född 1982. Disputerade 2011 vid Complutense University of Madrid med avhandlingen What matters in birth weight. The Epidemiologic Paradox in immigrants in the Autonomous Community of Madrid, baserad på forskning genomförd vid Spanish National Research Council. Hon bedriver forskning inom folkhälsovetenskap med fokus på ojämlikhet i hälsa, särskilt när det gäller den utrikes födda befolkningen och deras barn i Europa. Hennes forskning har visat hur förhållandena i värdlandet påverkar utrikes föddas hälsa och bidrar till ökade hälsoskillnader i samhället. Hon undersöker även de oavsiktliga hälsoeffekterna av socialpolitiska åtgärder och visar till exempel att en generös föräldraförsäkring kan vara skyddande för föräldrars psykiska hälsa.

Född 1984. Disputerade 2014 vid Helsingfors universitet med avhandlingen Interpersonal Boundary Regulation in the Context of Social Network Services som undersöker hur unga vuxna uppnår kontextuellt önskvärda grader av social interaktion och upprätthåller sina relationer med andra och med sig själva på sociala medier. Hennes forskning har sedan dess fokuserat på delad användning av digitala teknologier, inklusive delningsplattformar och intima hälsoteknologier. Hon har även forskat om hur etik manifesteras och formas genom rörelsebaserad interaktion mellan människor och autonoma system. Lampinen leder i dag den nationella forskningsmiljön Autonomous Systems and Robotics in Society samt forskningsgruppen Stockholm Technology and Interaction Research (STIR) vid Stockholms universitet.

Född 1978. Disputerade 2010 vid Stockholms universitet med avhandlingen Mind the Gap: Essays on Explanations of Gender Wage Inequality. Hennes forskning fokuserar på klass- och könsskillnader på arbetsmarknaden, och belyser även hälsoskillnader mellan kvinnor och män samt hur uppväxtvillkor formar ungas etablering och utfall på arbetsmarknaden. För närvarande leder hon ett större forskningsprogram som undersöker de strukturer och mekanismer som genererar ojämlikheter i löner, karriärer, hälsa och socialt erkännande. Ett centralt resultat i hennes forskning är att könslönegapet är som störst i yrken med höga kvalifikationskrav. I dessa yrken drivs löneskillnaderna i hög grad av att män både har större tillgång till, och får högre avkastning på, tidskrävande och flexibla arbetsvillkor. Hon visar också att könsblandade yrken tenderar att värderas högre och ha högre yrkesprestige än både mans- och kvinnodominerade yrken.

Född 1972. Disputerade 2003 i sociologi vid Umeå universitet med en avhandling som visade hur ojämlikhet kan leva kvar i akademin trots formella mål om jämställdhet: Mapping gender in Academic Workplaces: Ways of reproducing gender inequality within the discourse of equality. Mählck forskar om hur utbildning och arbetsliv formas av frågor om kön, etnicitet och makt. Hon har studerat hur olika grupper bedöms och värderas i akademiska miljöer, bland annat vid rekrytering av professorer. Hennes aktuella forskning handlar om kvinnors hushållsarbete, migration av hushållsarbetare från Kenya till Gulfstaterna och migranters väg in i svenska vårdutbildningar.

Född 1971. Disputerade 2003 vid University of Chicagos program Socio-Cultural Anthropology med avhandlingen The Search for Sound Currencies: An Anthropological Approach to the European Monetary Union. Hans forskning har fokuserat på kredit, skuld, pengar, och kampen över att reglera och hantera dessa viktiga ekonomiska fenomen genom mänsklighetens historia. På senare tid har han forskat om digitala valutor och bankväsendet, och föreslagit digitala valutor som ett potentiellt verktyg för att bekämpa klimatförändringar.

Född 1974. Disputerade 2011 i historia vid Lunds universitet med avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling. Hennes forskningsintressen omfattar utbildningshistoria, utbildningspolitiska reformer, styrning och ledning av utbildningssektorn, samt medicinhistoria. De geografiska fokusområdena har främst varit Tyskland och Sverige. I sin senaste monografi Frihetsretorik och Marknadslogik visar hon hur marknadsliberala idéer successivt har omformat den svenska högskolepolitiken genom nya sätt att tala om frihet och autonomi, vilket bidragit till förändrade styrformer samtidigt som vissa äldre strukturer består. För närvarande bedriver hon forskning om näringslivets opinionsbildande verksamhet i Sverige efter 1945.

Född 1962. Disputerade 2007 vid Stockholms universitet med avhandlingen Hur bemöts manliga socialbidragstagare med alkoholproblem? -regler, kunskap och kontext i socialt arbete. Hennes forskning har fokuserat på recovery-processer i relation till problem med alkohol och droger och till samsjuklighet samt betydelsen av instrument inom praktiskt socialt arbete. Forskningen har bland annat bidragit med kunskap om identitets- och förändringsprocesser över tid. För närvarande leder hon ett projekt om att förebygga ohälsa bland anhöriga till personer med alkohol- och drogproblem samt arbetar i ett projekt med syfte att utveckla ett digitalt arbetsprov som prövar professionella färdigheter vid rekrytering av personal inom socialt arbete där arbetet är inriktat på stöd snarare än behandling.

Född 1976. Disputerade 2007 vid Stockholms universitet med avhandlingen Utrymme för variation – om prövning av socialbidrag. Hans forskning sedan dess har primärt handlat om socialtjänstens praktiska arbete med det ekonomiska biståndet. Särskilt intresse har riktats mot utfallet av biståndet för olika hushålls- och klienttyper, liksom mot de villkor som ligger till grund för beslutsfattande. Hans forskning har bidragit med kunskap om exempelvis individuella variationer i beslut om bistånd, hur beslutsfattande sker inom ramen för olika organisatoriska och lokala kontexter samt förändringar i utfall över tid. För tillfället arbetar han bland annat i ett projekt vars övergripande syfte är att mäta välfärdsattityder bland socialarbetare samt hur sådana relaterar till beslutsfattandet.

Född 1972. Disputerade 2004 i matematisk statistik vid University of Tartu med avhandlingen Permutation Invariance and Reparameterizations in Linear Models. Hon forskar om linjära modeller och deras generaliseringar. Arbetet fokuserar på modeller med slumpmässiga effekter för att hantera korrelationer i klustrade, longitudinella och spatiala data. Hon utvecklar även statistisk diagnostik för att identifiera avvikande och inflytelserika observationer som kan påverka statistisk modellering och beslutsprocessen. Senare arbeten har tagit fram verktyg för att studera modeller som ger ekvivalenta skattningar. I pågående samarbete med forskare från institutionen för lingvistik utvecklas metoder for att studera samband mellan interaktionsbeteenden hos barn och föräldrar och barnets språkutveckling.

Född 1968. Disputerade 2002 i statsvetenskap vid Stockholms universitet med avhandlingen Rädslans politik. Våld och sexualitet i den svenska demokratin. Avhandlingen utgick ifrån ett feministiskt perspektiv och analyserade svensk politik om mäns våld mot kvinnor. I flera projekt har Wendt undersökt frågor om krig, säkerhet och genus. Bland annat har hon studerat hur föreställningar om maskulinitet och femininitet blir viktiga när stater ska rättfärdiga förluster av det egna landets soldater.  Under de senaste åren har Wendts forskning handlat om betydelsen av genus i minnesskapande kring krig och konflikt. En viktig fråga handlar om hur skapandet av könade samhälleliga minnen påverkar säkerhetspolitiken.

Född 1977. Disputerade 2008 vid Stockholms universitet med avhandlingen Essays on International Trade, Productivity and Firm Heterogeneity. Hans forskning fokuserar på internationell handel, ny teknologi och deras effekter på samhällsekonomin. Åkerman studerar bland annat hur handel påverkar produktivitet, innovation, konkurrens, löner, ojämlikhet, företags utveckling och miljöfarliga utsläpp. Hans forskning rör också hur ny teknologi och speciellt digital infrastruktur, såsom bredbandsinternet, påverkar ekonomiska utfall. Åkerman har därutöver medverkat i flera statliga kommissioner och utredningar, bland annat Coronakommissionen och Produktivitetskommissionen, med analyser av hur stora samhällsförändringar och kriser påverkar Sverige.

Född 1976. Disputerade 2008 vid Stockholms universitet med avhandlingen Chromatin regulators and transcriptional regulation in Drosophila development. Hennes forskning drivs av en grundläggande fråga: hur en befruktad äggcell ger upphov till kroppens många specialiserade celltyper, inklusive hjärnans och reproduktionssystemets celler. I sin forskning undersöker hon molekylära mekanismer som styr cellödesbeslut och stamcellers differentiering. Störningar i dessa processer kan leda till utvecklingsdefekter, cancer eller nedsatt regeneration. Hon har identifierat evolutionärt bevarade regulatorer, inklusive BEN- och PR-domänproteiner.

Född 1978. Disputerade 2010 vid Karolinska Institutet med avhandlingen The role of Lmx1a and Lmx1b in regulating mesencephalon development and dopamine neuron specification. Hennes forskning bygger på att sjukdomsrisk inte enbart bestäms av arvsmassan, utan också formas genom epigenetiska och cellulära programmeringsmekanismer i könsceller och livmodermiljön under fosterutvecklingen. Genom experimentella modellsystem, stamcellsmodeller, multiomik och humanstudier undersöker hennes forskargrupp mekanismer som styr könscellsspecifikation och mitokondriell dynamik samt hur diabetes hos modern påverkar fostrets utveckling och avkommans långsiktiga kardiometabola hälsa.

Född 1975. Disputerade 2006 vid Berlin Freie Universität med avhandlingen Discovery and profiling of animal small RNAs using deep sequencing. Friedländer har utvecklat nya laboratorie- och bioinformatiska metoder för att upptäcka och analysera sällsynta RNA-fragment i biologiska prover. Han har tillämpat dessa metoder inom grundforskning, såsom studier av genreglering i enskilda celler, inom människors hälsa, såsom studier av nya biomarkörer i cancerprover, och inom historiska och forntida utdöda djur. I en ny forskningsinriktning har han tillämpat metoderna på livsmedel för att säkerställa konsumentsäkerhet genom att upptäcka livsmedelsbedrägerier. Friedländer har också nyligen samarbetat med paleogenetiker för att upptäcka RNA-fragment i den utdöda tasmanska tigern och ullhåriga mammuten.

Född 1977. Disputerade 2007 i astronomi vid Stockholms universitet med avhandlingen Lyman Alpha Emission from Galaxies in the Local Universe and Beyond. Hayes har breda vetenskapliga intressen inom området galaxbildning och forskar om frågor som rör bildandet av de första stjärnorna och massiva svarta hål i universum, samt de processer som styr stjärnbildning. Han har varit banbrytande i utvecklingen av flera observationstekniker med rymdbaserade teleskop och är den ledande europeiska användaren av rymdteleskopet Hubble. På senare tid har hans forskning fokuserat på universums sista stora fasövergång – den kosmiska återjoniseringen – samt på att utveckla metoder för att mäta tillväxten av varma, joniserade bubblor när de växer kring galaxer.

Född 1977. Disputerade 2006 vid Imperial College London med avhandlingen Global Perspectives on Natural and Anthropogenic Controls on Atmospheric Lead and Dust Cycling Using Peat Bog Archives. Med hjälp av geokemiska och sedimentologiska verktyg undersöker hon torv och sjösediment för att rekonstruera klimat- och miljöförändringar över längre tidsskalor. Hennes huvudfokus har legat på tempererade och arktiska miljöer och forskningen har kretsat kring atmosfäriskt mineraldamm, näringsämnen, skogsbränder och kolinlagring, faktorer som driver artförändringar i våtmarker samt stormvariabilitet. Kunskap från dessa studier syftar till att hjälpa oss att bättre förstå och förutspå framtida klimat- och miljöförändringar.

Född 1975. Disputerade 2006 vi Kungliga tekniska högskolan med avhandlingen Extended Jaynes-Cummings models in cavity QED. Hans forskning fokuserar på kvantmekaniska modeller som beskriver hur ljus växelverkar med materia. På kvantmekanisk nivå beskrivs ljus som fotoner med partikelegenskaper. Dessa kan skapas eller förintas när materia absorberar eller emitterar dem. Detta samspel kan ge upphov till exotiska egenskaper som saknar motsvarighet i klassiska system, exempelvis sammanflätade foton–atom-tillstånd. En stor del av forskningen studerar hur omgivningen påverkar systemet, till exempel genom förluster av fotoner. I sådana öppna kvantsystem kan nya fenomen uppstå, och en relevant fråga är hur kaos manifesteras när systemen är öppna.

Född 1977. Disputerade 2010 vid Stockholms universitet med avhandlingen Trophic ecology of meiofauna: Response to sedimentation of phytoplankton blooms in the Baltic Sea. Hans forskning handlar om hur livet i havssediment, från mikrober till ryggradslösa djur, påverkar viktiga processer som koldioxid- och metanavgång, kvävecykling och ekosystemens motståndskraft mot störningar. Med moderna molekylära metoder undersöker han också hur mänsklig påverkan, som övergödning och föroreningar, förändrar biologisk mångfald och ekosystemfunktion. En viktig upptäckt är i vilken utsträckning meiofauna, mikroskopiska djur i sedimentet, kan bidra till centrala ekosystemprocesser även när större organismer saknas, vilket visar på deras viktiga roll för havets hälsa.

Född 1984. Disputerade 2014 vid University of Zurich med avhandlingen Hydrogen Bond Dynamics of Water Below Freezing Point. Hans forskning rör kemisk fysik hos vätskor och glas, med fokus på vatten och komplexa lösningar. Han utvecklar och använder avancerade röntgenspridningsmetoder för att studera hur molekylära rörelser och nanoskaliga fluktuationer uppstår i vätskor och biologiska system. Genom experiment vid stora internationella röntgenanläggningar undersöker han dynamiken i underkylda vätskor, koncentrerade lösningar och proteiner i komplexa miljöer, vilket bidrar till en grundläggande förståelse av processer i allt från enkla lösningar till levande celler.

Född 1975. Disputerade 2006 vid Research Institute of Molecular Pathology och Wiens universitet med avhandlingen Protection of Centromeric Sister Chromatid Cohesion and Prevention of Merotelic Kinetochore Attachments. Han forskar om åldrandets biologi. Med modellorganismen C. elegans utforskar han mekanismer som styr hur snabbt vi åldras och hur länge vi förblir friska. Med humana omics-data och AI söker han interventioner som kan förebygga åldrande. Han har bidragit med viktiga insikter i FOXO-transkriptionsfaktorers skyddande mekanismer och utvecklat en transkriptomikstrategi för att hitta läkemedel som kan fördröja åldrandet.

Född 1978. Disputerade 2009 vid University of Bern med avhandlingen The role of hybridization in adaptive evolution. Stelkens forskar inom evolutionsgenomik. Hennes forskning behandlar hur genetisk variation och hybridisering påverkar anpassning till miljöstress, särskilt i relation till klimatförändringar. Hon använder jäst som modellsystem för att studera evolutionära processer och har visat hur hybridisering kan påskynda anpassning. Forskningen har även lett till utveckling av nya jäststammar för bryggning i samarbete med industrin.