Maria Lim Falk Universitetslektor

Lägerskola på Vässarö med nyanlända elever, 2017. Foto: Intensivsvenska

Under de senaste åren har mitt intresse riktats mot nyanlända elever, mot deras språk- och kunskapsutveckling. Det handlar alltså fortsatt om språkbruk, skolspråk, språkutveckling och lärande, men nu med fokus på andraspråksutveckling (svenska som andraspråk). Under fyra år har jag varit projektledare för samverkans- och utvecklingsprojektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever, Intensivsvenska, som har inneburit samverkan med över 100 lärare och involverat ca 1000 elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Intensivsvenska

Projektrapport, Intensivsvenska 2016–2020

Planera för progression (2018), Läslyftstext

Projektet utgår från ett problem som vi har identifierat bland nyanlända elever i gymnasieåldern. Också efter flera år i svensk skola kan det hos dessa elever finnas kvardröjande brister i den grundläggande läs- och skrivförmågan på svenska – de blir inte fullt litterariserade på svenska. Brister i läsavkodning innebär att all läsning blir mödosam, vilket i hög grad påverkar förmågan att tillägna sig ämneskunskaper genom läsning, vilket påverkar nästan allt skolarbete. Det finns därmed ett utbildningsbehov här som utbildningen för denna ålderskategori inte möter, så som den ofta är utformad i dag.

Projektet sträcker sig över fyra terminer och bygger på nära samverkan mellan 

Typ av projekt            Samverkansprojekt – Intensivsvenska (Svefler, SU) och Skolverket

Samverkansparter     Skolverksrepresentanter och forskare från Intensivsvenska

Övriga deltagare        Huvudmän, rektorer och lärare i alla ämnen

Tidsperiod                   Hösten 2022–juni 2025 (sex terminer)

Projektet tar också fasta på vikten av samarbete och samsyn mellan ämneslärare och sva-lärare. Samsynen är av central betydelse för att andraspråkselevers och nyanlända elever både ska tillgodogöra sig undervisningen i skolans alla ämnen och tillägna sig ett språk för kommunikation och lärande. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan ämneslärare och sva-lärare är därför inbyggt i projektets alla delar.

Kollektivt lärande. Illustration: Ove Larsson

Under de senaste sex åren har jag dels varit ute mycket igen på skolorna i vardagen under utvecklingsprojektet Intensivsvenska, dels hållit i många utbildningsdagar för lärare och rektorer. Jag är mycket intresserad av projektledning, processledning och utforskande av hur långsiktig och hållbar samverkan mellan forskare och lärare kan byggas. Forskares och lärares kompletterande kompetenser är nödvändiga ingredienser för framgångsrik skolutveckling, och för att få dessa kompetenser att samverka är det viktigt att långsamt, strukturerat och målinriktat bygga upp tillit och ömsesidig respekt. Om man över tid lyckas uppnå en praktikgemenskap som präglas av kollektivt lärande så har man goda förutsättningar att nå en ökad likvärdighet i utbildning och undervisning och högre måluppfyllelse för eleverna.

Kompetensutveckling i samverkan med ovanstående målsättningar gynnas av samarbeten över längre tidsperioder och av möten som snarare har formen av strukturerade workshops än av föreläsningar. Kortare genomgångar varvade med medvetandehöjande övningar och konkret arbete i grupp brukar kunna bli ett framgångsrikt upplägg.

Här är några exempel på teman som jag har konstruerat och hållit workshops om bland annat följande:

• Ordförrådets betydelse för nyanländas språk- och ämnesutveckling
• Ordförråd och läsförståelse
• Studiemedvetenhet för nyanlända – att stärka elevernas förståelse för t.ex. relationen mellan sin egen arbetsinsats och resultaten, om vad för slags kunskap och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, etc
• Systematiskt ämnesöverskridande arbete kring text och ord - om hur man i ett arbetslag kan planera för ett konkret samarbete som är kontinuerligt och långsiktigt
• Struktur och systematik, konkretion och explicithet – att lägga upp en plan för ökad likvärdighet och högre måluppfyllelse