Föreläser om bedömning, kvantitativa metoder samt storskaliga nationella och internationella kunskapsmätningar i matematik. Har undervisning inom dessa områden på master- och forskarutbildningsnivå.

Huvudhandledare för fyra doktorander inom forskarskolan ASSESS.

Mina forskningsintressen ligger inom området storskaliga kunskapsmätningar i matematik.

Ett specifikt forskningsintresse är validitet i storskaliga mätningar av matematikkunskaper. Detta område inrymmer frågeställningar om relationen mellan internationella storskaliga mätningar och matematikkunskaper i en nationell kontext, detta inkluderar såväl tolkningen som användningen och konsekvenserna av dessa storskaliga mätningar och resultat som erhålls från dem.

Andra forskningsintressen berör de svenska nationella proven i matematik och handlar om allt från digitalisering, elevprestationer, bedömning och resultat från nationella prov.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Changes in affect: patterns in Grade 4 and Grade 8 students’ expressed emotional directions

  2023. Lovisa Sumpter, Samuel Sollerman. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology

  Artikel

  This paper targets patterns of expressed emotional directions towards mathematics. By using TIMSS data and recoding two of the instruments, we compared responses from the same student cohort in Grade 4 (11 years old) and Grade 8 (15 years old) in Sweden. Two hypotheses were tested: negative emotions including negative moti- vations increase with age, and there will be gender differences. By using statistical analyses, including Cramer’s V, the two hypothe- ses were confirmed. The results also illuminated patterns within the responses, such that boys and girls in Grade 4 differ in expressed intrinsic motivation but not extrinsic motivation. There are also indi- cations that girls might be more likely to form negative emotional directions between grades 4 and 8 than boys, and some implications of this is discussed.

  Läs mer om Changes in affect: patterns in Grade 4 and Grade 8 students’ expressed emotional directions

• Kan man räkna med PISA och TIMSS?

  2019. Samuel Sollerman (et al.).

  Avhandling (Dok)

  The overall purpose of the thesis is to contribute to the knowledge of relevance of international large-scale assessments (ILSAs) in mathematics, when these are to be used and interpreted in a national context. If a nation is to engage in ILSAs, draw conclusions from them and act on them, one should be aware of what they are measuring and how well it fits in with the national mathematics education and the mathematics they are trying to teach their students.

  The relevance is linked to the validity of the ILSA, which means that the assessment should measure the right things and do that in such a way that the results are as informative and useful as possible. In this thesis, the Swedish context is used as an example of a national context, against which the ILSAs PISA and TIMSS are contrasted.

  One way to study validation is to use an argumentation-based validation method, Assessment Utilization Argument. In this model, an argument consists of making claims on the basis of data and warrants. The claim is an interpretation of assessment results and the assertion of a claim carries with it the duty to support the claim and, if challenged, to defend it. Warrants are created and functions as propositions to justify the inferences from the data that lead to the claim.

  The ILSAs have been contrasted with the Swedish context through studies in three areas; content of the assessments, implementation of the assessments and results from the assessments. Based on these areas, the frameworks and tests from ILSAs were analyzed and compared with policy document and national tests from the Swedish context. Warrants were created based on these three areas.

  The analysis of the warrants showed that the ILSAs had a high level of conformity with the Swedish context and the ILSAs coincide in such a way that the results from these are relevant for studying the development of performance in a Swedish context. The analysis also showed that certain content and abilities in the Swedish context were not covered by the ILSAs. The Swedish students do not have the opportunity to show all those skills that the Swedish mathematical context covers and there were also indications that they do not make full efforts to show their skills. In order to create a more complete picture of Swedish students' mathematical skills, the assessment of students’ skills in mathematics should be complemented with other assessments.

  The results are discussed in relation to the development of national policy documents, including the risk if a nation decides to adapt their policy document to the ILSAs. In the case of Sweden there are indications that policy document develops in the same direction and closer to the frameworks of ILSAs. It becomes important to thoroughly examine the relationship between the ILSAs and a national context so that one can be aware of how, if and it what way the large-scale assessment impact a national context.

  This thesis contributes to a holistic approach based on a national context, with an overall method and covers the areas content, implementation and results of the ILSAs. It shows that opportunities and limitations can be found in all of these three areas. When the results of ILSAs are to be used in a national context, it is important to thoroughly examine what is meant to be assessed and what is really being assessed in these studies and to compare it with the purposes and content of the national context, so that suitable and valid conclusions could be drawn.

  Läs mer om Kan man räkna med PISA och TIMSS?

• Resultat från nationella provet i matematik kurs 1a och 1b: vårterminen 2022: Delrapport 1

  2022. Katarina Kristiansson, Samuel Sollerman.

  Rapport

  De nationella proven i matematik 1a och 1b konstrueras och utvecklas, på uppdrag av Skolverket, av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. I denna rapport presenteras en sammanställning och diskussion av resultaten för de nationella proven i matematik 1a och 1b som gavs vårterminen 2022. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av dessa prov utifrån den revidering som genomförts av ämnesplanen. 

  Resultatredovisningen från vårterminens nationella prov i matematik 1a och 1b kommer från PRIM-gruppens urvalsinsamling och bestod av lärarenkäter och inrapporterade resultat på uppgiftsnivå från ett slumpmässigt urval elever. PRIM-gruppens urvalsinsamling för matematik 1a omfattade vårterminen 2022 elever från olika yrkesprogram och för matematik 1b elever från samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet och humanistiska programmet. Skolverket genomför enbart insamling av provbetyg på nationella prov för elevers avslutande matematikkurs i gymnasieskolan det vill säga för elever från de olika yrkesprogrammen som slutfört matematik 1a och för elever från estetiska och humanistiska programmet som slutfört matematik 1b. 

  Resultaten från lärarenkäterna och elevresultaten på uppgiftsnivå är viktiga källor för analys och utvecklingen av de nationella proven. För matematik 1a bestod insamlingen från vårterminen 2022 av resultat från ca 600 lärare och ca 4 000 elever (ca 1 600 flickor respektive ca 2 400 pojkar) och för matematik 1b ca 550 lärare och ca 4 300 elever (ca 2 600 flickor respektive ca 1 700 pojkar). 

  Resultatrapporten är uppdelad i två delrapporter. Den första delrapporten innehåller resultat från prov och lärarenkäter och den andra delrapporten består av analyser av elevers prestationer på ett urval av uppgifter utifrån ett antal elevarbeten. 

  Läs mer om Resultat från nationella provet i matematik kurs 1a och 1b

• Internationella studier

  2021. Samuel Sollerman. Bedömning i matematik – i lärandets och undervisningens tjänst

  Kapitel

  Läs mer om Internationella studier

• Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av elevernas prestationer på de skriftliga delproven i 2017 års nationella prov i matematik för årskurs 9

  2021. Charlotte Nordberg, Astrid Pettersson, Samuel Sollerman.

  Rapport

  Rapporten behandlar bedömmaröverensstämmelse vid bedömning av ett nationellt prov i matematik i årskurs 9. Rapporten redovisar resultat och analyser från en studie där flera lärare bedömt samma elevers lösningar. Bedömarna består av externa bedömare samt elevernas egna lärare. Syftet med studien är att analysera överensstämmelsen mellan lärares bedömningar. Fokus ligger på hur pass lika bedömare använderoch tolkar bedömningsanvisningar i det undersökta nationella provet. Studien visar att bedömaröverensstämmelsen är god på poängnivå, uppgiftsnivå och provbetygsnivå men visar på och diskuterar även vad i uppgifter och bedömningsanvisningar som påverkar bedömaröverensstämelsen.

  Läs mer om Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av elevernas prestationer på de skriftliga delproven i 2017 års nationella prov i matematik för årskurs 9

• Svenska elevers styrkor i matematik – TIMSS 2019

  2020. Samuel Sollerman, Anette Nydahl.

  Rapport

  TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. TIMSS står för Trends in International Mathematics and Science Study och är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. Studien genomförs vart fjärde år och omfattar ämnena matematik och naturvetenskap. 

  Denna rapport är en fördjupningsstudie av Sveriges resultat i matematik från TIMSS 2019. Genom att studera kunskapsprofiler i de svenska matematik-resultaten resoneras kring vad inom området matematik som svenska elever, i årskurs 4 och årskurs 8, har visat relativt goda resultat i och som därmed kan betecknas som de svenska elevernas styrkor i matematik i TIMSS 2019. 

  Med utgångspunkt i de i TIMSS definierade kognitiva domäner och innehållsområden påvisas att de svenska resultaten i TIMSS 2019 har sina relativa styrkor inom den kognitiva domänen resonera och inom det matematiska innehållet statistik. Detta gäller både i årskurs 4 och i årskurs 8. Det gäller både i denna kunskapsmätning och i tidigare kunskapsmätningar. De svenska resultaten visar på en tydligt stabil kunskapsprofil både över årskurserna och över tid.

  Läs mer om Svenska elevers styrkor i matematik – TIMSS 2019

• Matematik i PISA 2018

  2019. Samuel Sollerman, Mattias Winnberg.

  Rapport

  Denna rapport beskriver ramverket för matematik i PISA och ger en bakgrund till resultaten. I rapporten redogörs för de matematikkunskaper som avses att prövas i PISA-undersökningen som genomfördes år 2018. Rapporten innehåller även beskrivningar och diskussioner om planerade förändringar i PISA. Med utgångspunkt i den kommande PISA-studien (PISA 2021) diskuteras innehåll i matematiken, presenteras exempel på hur uppgifter kan komma att se ut samt hur förändringar i matematikinnehåll förhåller sig till den svenska skolans styrdokument.

  Läs mer om Matematik i PISA 2018

Visa alla publikationer av Samuel Sollerman vid Stockholms universitet