Stockholms universitet logo, länk till startsida

Samuel SollermanFöreståndare PRIM, universitetslektor

Om mig

Föreståndare för PRIM-gruppen som är en forsknings- och provutvecklingsgrupp vars främsta fokus är bedömning av kunskap och kompetens (främst inom matematikområdet). Är även universitetslektor vid Institutionen för ämnesdidaktik.

Arbetar huvudsakligen med storskaliga kunskapsmätningar i matematik. Har projektansvar för de nationella proven i matematik för årskurs 3, 6 och 9 samt för kurs 1 på gymnasiet (länk). Är projektansvarig för matematiken i de internationella studierna PISA och TIMSS i Sverige (länk). Ingår i arbetet kring grundläggande behörighetsprov för högre studier (länk) samt i den svenska expertgruppen för PIAAC-undersökningen.

Är även engagerad i forskarskolan "Assessment of Knowledge in Educational Systems - ASSESS" som koordinator, styrgruppsmedlem och handledare (länk). Är huvudhandledare för fyra doktorander inom forskarskolan.

Undervisning

Föreläser om bedömning, kvantitativa metoder samt storskaliga nationella och internationella kunskapsmätningar i matematik. Har undervisning inom dessa områden på master- och forskarutbildningsnivå.

Huvudhandledare för fyra doktorander inom forskarskolan ASSESS.

Forskning

Mina forskningsintressen ligger inom området storskaliga kunskapsmätningar i matematik.

Ett specifikt forskningsintresse är validitet i storskaliga mätningar av matematikkunskaper. Detta område inrymmer frågeställningar om relationen mellan internationella storskaliga mätningar och matematikkunskaper i en nationell kontext, detta inkluderar såväl tolkningen som användningen och konsekvenserna av dessa storskaliga mätningar och resultat som erhålls från dem.

Andra forskningsintressen berör de svenska nationella proven i matematik och handlar om allt från digitalisering, elevprestationer, bedömning och resultat från nationella prov.

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Kan man räkna med PISA och TIMSS?

    2019. Samuel Sollerman (et al.).

    Avhandling (Dok)

    The overall purpose of the thesis is to contribute to the knowledge of relevance of international large-scale assessments (ILSAs) in mathematics, when these are to be used and interpreted in a national context. If a nation is to engage in ILSAs, draw conclusions from them and act on them, one should be aware of what they are measuring and how well it fits in with the national mathematics education and the mathematics they are trying to teach their students.

    The relevance is linked to the validity of the ILSA, which means that the assessment should measure the right things and do that in such a way that the results are as informative and useful as possible. In this thesis, the Swedish context is used as an example of a national context, against which the ILSAs PISA and TIMSS are contrasted.

    One way to study validation is to use an argumentation-based validation method, Assessment Utilization Argument. In this model, an argument consists of making claims on the basis of data and warrants. The claim is an interpretation of assessment results and the assertion of a claim carries with it the duty to support the claim and, if challenged, to defend it. Warrants are created and functions as propositions to justify the inferences from the data that lead to the claim.

    The ILSAs have been contrasted with the Swedish context through studies in three areas; content of the assessments, implementation of the assessments and results from the assessments. Based on these areas, the frameworks and tests from ILSAs were analyzed and compared with policy document and national tests from the Swedish context. Warrants were created based on these three areas.

    The analysis of the warrants showed that the ILSAs had a high level of conformity with the Swedish context and the ILSAs coincide in such a way that the results from these are relevant for studying the development of performance in a Swedish context. The analysis also showed that certain content and abilities in the Swedish context were not covered by the ILSAs. The Swedish students do not have the opportunity to show all those skills that the Swedish mathematical context covers and there were also indications that they do not make full efforts to show their skills. In order to create a more complete picture of Swedish students' mathematical skills, the assessment of students’ skills in mathematics should be complemented with other assessments.

    The results are discussed in relation to the development of national policy documents, including the risk if a nation decides to adapt their policy document to the ILSAs. In the case of Sweden there are indications that policy document develops in the same direction and closer to the frameworks of ILSAs. It becomes important to thoroughly examine the relationship between the ILSAs and a national context so that one can be aware of how, if and it what way the large-scale assessment impact a national context.

    This thesis contributes to a holistic approach based on a national context, with an overall method and covers the areas content, implementation and results of the ILSAs. It shows that opportunities and limitations can be found in all of these three areas. When the results of ILSAs are to be used in a national context, it is important to thoroughly examine what is meant to be assessed and what is really being assessed in these studies and to compare it with the purposes and content of the national context, so that suitable and valid conclusions could be drawn.

    Läs mer om Kan man räkna med PISA och TIMSS?
  • Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av elevernas prestationer på de skriftliga delproven i 2017 års nationella prov i matematik för årskurs 9

    2021. Charlotte Nordberg, Astrid Pettersson, Samuel Sollerman.

    Rapport

    Rapporten behandlar bedömmaröverensstämmelse vid bedömning av ett nationellt prov i matematik i årskurs 9. Rapporten redovisar resultat och analyser från en studie där flera lärare bedömt samma elevers lösningar. Bedömarna består av externa bedömare samt elevernas egna lärare. Syftet med studien är att analysera överensstämmelsen mellan lärares bedömningar. Fokus ligger på hur pass lika bedömare använderoch tolkar bedömningsanvisningar i det undersökta nationella provet. Studien visar att bedömaröverensstämmelsen är god på poängnivå, uppgiftsnivå och provbetygsnivå men visar på och diskuterar även vad i uppgifter och bedömningsanvisningar som påverkar bedömaröverensstämelsen.

    Läs mer om Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av elevernas prestationer på de skriftliga delproven i 2017 års nationella prov i matematik för årskurs 9
  • Svenska elevers styrkor i matematik – TIMSS 2019

    2020. Samuel Sollerman, Anette Nydahl.

    Rapport

    TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. TIMSS står för Trends in International Mathematics and Science Study och är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. Studien genomförs vart fjärde år och omfattar ämnena matematik och naturvetenskap. 

    Denna rapport är en fördjupningsstudie av Sveriges resultat i matematik från TIMSS 2019. Genom att studera kunskapsprofiler i de svenska matematik-resultaten resoneras kring vad inom området matematik som svenska elever, i årskurs 4 och årskurs 8, har visat relativt goda resultat i och som därmed kan betecknas som de svenska elevernas styrkor i matematik i TIMSS 2019. 

    Med utgångspunkt i de i TIMSS definierade kognitiva domäner och innehållsområden påvisas att de svenska resultaten i TIMSS 2019 har sina relativa styrkor inom den kognitiva domänen resonera och inom det matematiska innehållet statistik. Detta gäller både i årskurs 4 och i årskurs 8. Det gäller både i denna kunskapsmätning och i tidigare kunskapsmätningar. De svenska resultaten visar på en tydligt stabil kunskapsprofil både över årskurserna och över tid.

    Läs mer om Svenska elevers styrkor i matematik – TIMSS 2019
  • Matematik i PISA 2018

    2019. Samuel Sollerman, Mattias Winnberg.

    Rapport

    Denna rapport beskriver ramverket för matematik i PISA och ger en bakgrund till resultaten. I rapporten redogörs för de matematikkunskaper som avses att prövas i PISA-undersökningen som genomfördes år 2018. Rapporten innehåller även beskrivningar och diskussioner om planerade förändringar i PISA. Med utgångspunkt i den kommande PISA-studien (PISA 2021) diskuteras innehåll i matematiken, presenteras exempel på hur uppgifter kan komma att se ut samt hur förändringar i matematikinnehåll förhåller sig till den svenska skolans styrdokument.

    Läs mer om Matematik i PISA 2018

Visa alla publikationer av Samuel Sollerman vid Stockholms universitet