Profiles

Samuel Sollerman 2

Samuel Sollerman

Föreståndare PRIM

View page in English
Arbetar vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
Telefon 08-120 766 33
E-post samuel.sollerman@mnd.su.se
Besöksadress Svante Arrheniusväg 20 A, E-huset, Arrheniuslab
Rum E 562
Postadress Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Föreståndare för provutvecklings- och forskningsgruppen "Bedömning av kunskap och kompetens" (PRIM-gruppen)
- Disputerad i matematikämnets didaktik med inriktning mot bedömning.
- Ansvarig för de nationella proven i matematik för årskurs 3, 6 och 9 samt för kurs 1 på gymnasiet.
- Ämnesexpert i matematik för PISA-undersökningarna 2012 och 2015 i Sverige.
- Projektansvarig för matematiken i PISA-undersökningen 2018 och 2021 i Sverige.
- Projektansvarig för matematiken i TIMSS-undersökningen 2019 i Sverige.
- Ingår i styrgrupp och som handledare i forskarskolan "Assessment of Knowledge in Educational Systems - ASSESS".
- Deltar i svenska expertgruppen för PIAAC-undersökningen.

Undervisning

Jag föreläser om bedömning, kvantitativa metoder samt storskaliga nationella och internationella kunskapsmätningar i matematik. Jag har undervisning inom dessa områden på masters- och forskarutbildningen. 

Forskning

Mina forskningsintressen ligger inom området storskaliga kunskapsmätningar i matematik.

Ett specifikt forskningsintresse är validitet i storskaliga mätningar av matematikkunskaper. Detta område inrymmer frågeställningar om relationen mellan internationella storskaliga mätningar och matematikkunskaper i en nationell kontext, detta inkluderar såväl tolkningen som användningen och konsekvenserna av dessa storskaliga mätningar och resultat som erhålls från dem.

Andra forskningsintressen berör de svenska nationella proven i matematik och handlar om allt från digitalisering, elevprestationer, bedömning och resultat från nationella prov.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Samuel Sollerman (et al.).

    The overall purpose of the thesis is to contribute to the knowledge of relevance of international large-scale assessments (ILSAs) in mathematics, when these are to be used and interpreted in a national context. If a nation is to engage in ILSAs, draw conclusions from them and act on them, one should be aware of what they are measuring and how well it fits in with the national mathematics education and the mathematics they are trying to teach their students.

    The relevance is linked to the validity of the ILSA, which means that the assessment should measure the right things and do that in such a way that the results are as informative and useful as possible. In this thesis, the Swedish context is used as an example of a national context, against which the ILSAs PISA and TIMSS are contrasted.

    One way to study validation is to use an argumentation-based validation method, Assessment Utilization Argument. In this model, an argument consists of making claims on the basis of data and warrants. The claim is an interpretation of assessment results and the assertion of a claim carries with it the duty to support the claim and, if challenged, to defend it. Warrants are created and functions as propositions to justify the inferences from the data that lead to the claim.

    The ILSAs have been contrasted with the Swedish context through studies in three areas; content of the assessments, implementation of the assessments and results from the assessments. Based on these areas, the frameworks and tests from ILSAs were analyzed and compared with policy document and national tests from the Swedish context. Warrants were created based on these three areas.

    The analysis of the warrants showed that the ILSAs had a high level of conformity with the Swedish context and the ILSAs coincide in such a way that the results from these are relevant for studying the development of performance in a Swedish context. The analysis also showed that certain content and abilities in the Swedish context were not covered by the ILSAs. The Swedish students do not have the opportunity to show all those skills that the Swedish mathematical context covers and there were also indications that they do not make full efforts to show their skills. In order to create a more complete picture of Swedish students' mathematical skills, the assessment of students’ skills in mathematics should be complemented with other assessments.

    The results are discussed in relation to the development of national policy documents, including the risk if a nation decides to adapt their policy document to the ILSAs. In the case of Sweden there are indications that policy document develops in the same direction and closer to the frameworks of ILSAs. It becomes important to thoroughly examine the relationship between the ILSAs and a national context so that one can be aware of how, if and it what way the large-scale assessment impact a national context.

    This thesis contributes to a holistic approach based on a national context, with an overall method and covers the areas content, implementation and results of the ILSAs. It shows that opportunities and limitations can be found in all of these three areas. When the results of ILSAs are to be used in a national context, it is important to thoroughly examine what is meant to be assessed and what is really being assessed in these studies and to compare it with the purposes and content of the national context, so that suitable and valid conclusions could be drawn.

  • 2019. Samuel Sollerman, Mattias Winnberg.

    Denna rapport beskriver ramverket för matematik i PISA och ger en bakgrund till resultaten. I rapporten redogörs för de matematikkunskaper som avses att prövas i PISA-undersökningen som genomfördes år 2018. Rapporten innehåller även beskrivningar och diskussioner om planerade förändringar i PISA. Med utgångspunkt i den kommande PISA-studien (PISA 2021) diskuteras innehåll i matematiken, presenteras exempel på hur uppgifter kan komma att se ut samt hur förändringar i matematikinnehåll förhåller sig till den svenska skolans styrdokument.

  • 2013. Ulf Fredriksson (et al.).
  • 2016. Magnus Oskarsson (et al.).
Visa alla publikationer av Samuel Sollerman vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 6 juni 2020

Bokmärk och dela Tipsa