Filmvetenskap I
Kursen tar upp både historia och nutid. Du får se klassiker, men även mindre kända filmer, dokumentärer och TV-produktioner. Det här är kursen du väljer om du vill studera filmvetenskap från grunden.
Kursen kommer ge dig fördjupad kunskap och upplevelser. Du kommer definitivt se film med nya ögon efter denna kurs som passar dig som vill lära dig om rörlig bilds historia, nutid och framtid. Filmvsiningarna är en del av undervisningen och det hålls en föreläsning före eller efter filmen, dessutom har du också seminarier i mindre grupper som ger dig större chans att både lära känna studiekamrater och ämnet bättre. Det är ungefär 100 studenter på denna kurs.
Du kommer att ha din undervisning i Filmhuset vid Gärdet, huset som är hjärtat inom svensk film. Här finns studios för produktionsbolag för TV och film men framförallt Svenska Filminstitutet som delar ut stöd till svenska filmer och Guldbaggen exempelvis. I huset finns de två biograferna som vi visar filmerna i.
Delar av undervisningen kan ske på engelska. Examination sker på svenska.
Kursen är på en termin, alltså 30 högskolepoäng (heltid).
Förmodligen kommer du vilja läsa mer efter kursen och då väljer du helt enkelt
Filmvetenskap II, 30 hp som är en termins fortsättning på Filmvetenskap I.
Kursen ges både höst och vår.
Vad är Filmvetenskap?
Kolla på vår film så får du veta mer...
-
Kursupplägg
Filmvetenskap I är uppbyggt av 4 stycken delkurser som följer på varandra under terminen. Kortfattat ser de ut så här:
1: Introduktion till filmvetenskapliga studier - denna delkurs har också obligatoriska seminarier
2: Filmhistorisk översiktskurs 1 - de rörliga bildernas historia från 1800-talet till och med 1920-talet
3: Filmhistorisk översiktskurs 2 - de rörliga bildernas historia från och med 1930-talet till och med 1960-talet
4: Filmhistorisk översiktskurs 3 - de rörliga bildernas historia från och med 1970-talet till dagens skiftande medielandskap - denna delkurs har också obligatoriska seminarier
Delkurser
GK1 Introduktion till filmvetenskapliga studier 7,5 hp
Först är det en introduktionskurs med filmvisningar, föreläsningar i storgrupp men även mindre seminarier för att ge dig kunskap och förståelse om vad filmvetenskap egentligen är för ämne och vad vi forskar om, Filmvetenskap är också ett ledande forskningsämne vid Stockholms universitet. Här får du också lära dig olika begrepp, hur filmer är uppbyggda av bilder, klipp, ljud med mera. Studentgruppen på ca 100 studenter är uppdelade för seminarierna i fyra seminariegrupper om ca 25 studenter i varje och du får fördjupa dig mer i seminarierna som hjälper dig att klara kursen. Under denna delkurs får du även introduktion till studieteknik - tips och råd om hur du klarar universitetsstudier hos oss.GK2 Filmhistorisk översiktskurs 1 7,5 hp 1800-talet till 1920-talet
Andra delkursen fokuserar på filmen födelse och täcker tiden mellan 1800-talet och 1920-talet. Här blir det mycket stumfilm - men stumfilm med musik förstås. Under denna period växer filmen fram i olika stilar i olika länder världen över, inte minst i Sverige. Åtminstone en visning kör vi dessutom med levande piano.GK3 Filmhistorisk översiktskurs 2 7,5 hp 1930-talet till 1960-talet
Tredje delkursen är den epok som ibland kallas filmens guldålder. 1930-talet till 1960-talet. Här kommer talfilmen och de stora produktionerna när Hollywood började dominera, men en mängd filmer och filmstilar från Europa och Asien som skulle forma filmens historia kom också under denna period.GK4 Filmhistorisk översiktskurs 3 7,5 hp 1970-talet till idag
Fjärde delkursen tar upp den senaste epoken i filmens - den rörliga bildens - historia också här med biograffilm, men även andra typer av distribution såsom via den digitala tekniken. Även under denna kurs är det seminarier i mindre grupper.Undervisning
Du kommer att ha din undervisning i Filmhuset vid Gärdet.
Filmvsiningarna är en del av undervisningen och det hålls en föreläsning före eller efter filmen, dessutom har du också seminarier i mindre grupper som ger dig större chans att både lära känna studiekamrater och ämnet bättre.
Seminarier på delkurserna är obligatoriska.
Examination
GK1 Introduktion till filmvetenskapliga studier 7,5 hp Delkursen examineras genom hemtentamen.
GK2 Filmhistorisk översiktskurs 1 7,5 hp Delkursen examineras genom salstentamen.
GK3 Filmhistorisk översiktskurs 2 7,5 hp Delkursen examineras genom hemtentamen.
GK4 Filmhistorisk översiktskurs 3 7,5 hp Delkursen examineras genom hemtentamen
Examinator
-
Schema
Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen. -
Kurslitteratur
Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart. -
Kursrapporter
-
Mer information
Betyg och villkor
På delkurser där undervisningsspråket är engelska sker examinationen på engelska. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. Kursbeskrivningen finns tillgänglig senast en månad före kursstart.
b. Betygssättningen sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala:
A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt
c. De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. Meddelade målrelaterade betygskriterierär bindande.
d. För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på samtliga examinationsuppgifter samtfullgjorda kurskrav. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Gängse avrundningsregler tillämpas. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning eller fullgörande av obligatoriska uppgifter. Studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift.
Examinationsuppgifter som inte lämnas in i tid bedöms ej.
Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal högskolepoäng som respektive del av kurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av kursdelarna. Gängse avrundningsregler tillämpas. Del av kurs som tillgodoräknats utesluts ur sammanvägningen för slutbetyg.
e. För varje kurstillfälle erbjuds minst två examinationstillfällen.
Det läsår som kurstillfälle saknas erbjuds minst ett examinationstillfälle. Studerande som fått betyget Fx eller
F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg.
f. Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg på hemtentamen kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom två veckor efter att kompletteringsbehov meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering används betygen A-E.
Plagiat
Som universitetsstudent kommer du att skriva och lämna in olika typer av skriftliga uppgifter. Det är därför viktigt att du är medveten om förbudet mot plagiat.
Plagiat innebär:
• att du kopierar någon annans text eller tankar utan att hänvisa till källan. Detta gäller även om du formulerar om en text eller en tanke som du har hittat i en bok, i en artikel eller på webben utan att referera till källan.
• att du kopierar en annan students arbete.
• Att du framställer någon annans citat eller arbete som om det vore ditt eget.
• att du använder dig av "klippa och klistra" strategier i ditt arbete.
Alla incidenter av detta slag rapporteras till disciplinnämnden på universitetet. Om du som student blir fälld för plagiat kan detta leda till avstängning från universitetet under en viss tid.För att undvika plagiat bör du:
• ha en tydlig källhänvisning genom att referera till författare, bok och sidnummer i boken.
• specificera dina källor från internet genom att kopiera URL-länken och ange datum och hemsidans upphovsman/kvinna.
• tydligt markera när du citerar någon annans text och precisera vilka tankar som är dina egna och vilka som är någon annans.
• inte lämna ut dina texter till andra.
Att skriva din egen text med dina egna ord är en del av din inlärningsprocess som student och det kommer att utveckla din förmåga att tänka självständigt och uttrycka dina tankar i tal och skrift.
Efter kursen
Bygg din egen examen med denna kurs
När du läser till en kandidatexamen i Filmvetenskap gör du det med fristående kurser - i korthet skapar du ditt eget program som är skräddarsytt av dig för dig.
Filmvetenskap kan du läsa till en kandidatexamen 180 hp genom "fristående kurser". Då har du Filmvetenskap I, II och Kandidatkurs i Filmvetenskap (90 högskolepoäng) som grund i ditt huvudområde. Du kommer behöva 90 högskolepoäng till och det står dig fritt att välja både ämne och kurs. Varför inte kombinera med språk, marknadsföring, konstvetenskap t ex? Tala med vår studievägledare för att få tips.
Förslag till studiegång för att läsa till kandidatexamen i Filmvetenskap:
1. Läs Filmvetenskap I och II (60 hp).
2. Läs 30 hp valfria kurser/ämnen.
3. Läs kandidatkurs i Filmvetenskap
4. Läs 60 hp valfria/kurser ämnen.
Annan väg till examen:
Om du läser Kulturvetarprogrammet kan du välja Filmvetenskap som huvudämne och på så sätt få examen.Eller: ha Filmvetenskap I och II som breddningsstudier och ta ut examen i annat ämne.
Tips när du bygger en examen - välj kurser utifrån vad du skulle vilja jobba med; välj vad som intresserar dig, skapa en bredd bland ämnen. Varför inte kurser i humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, juridik blandat? Du väljer.
-
Möt oss
Möt våra studenter
Hur är det att plugga Filmvetenskap I, 30 hp?
Studenten Ronja berättar om hur hon hade det under kursen.
Jag har alltid valt det jag tycker är roligt och som intresserar mig
Hur fick du reda på Filmvetenskap I?
Jag kollade i katalogen efter det som intresserade mig och så träffade jag en skådespelare på ett jobb och han sa att ”alla borde gå den här”!
Varför valde du att läsa Filmvetenskap I?
Jag har velat gå den kursen länge på grund av mitt filmintresse. Jag blev faktiskt en gång månadens biobesökare på SF, ha ha. Jag har pluggat ganska mycket och varvat det med att frilansa som skådespelare och musiker. Det som väl driver mig är att utveckla mina intressen. Det som jag har utbildat mig i - kreativ kultur kan man säga - gör så att cirkeln sluts lite här för mig när jag kan knyta ihop allt med filmvetenskap. Mitt mål är en kandidatexamen i filmvetenskap.
Filmvetenskap I är ju en teoretisk utbildning, vad ger det teoretiska dig?
Det breddar mina kunskaper, det är så mycket mer än att ”bara” kolla på film. Film både i praktik och i teori är jag intresserad av, det som händer bakom och framför kameran. Här kan jag skapa mig en helhet som jag annars skulle missa om jag inte läste det teoretiska också. Det är så mycket mer än film och underhållningsintresse, det handlar om människan, hur psyket fungerar, hur vi uppfattar film.
Hur är det att plugga i Filmhuset?
Det är jättebra, att plugga i ett hus med biografer och allt möjligt relaterat till film. Filminstitutet, ett filmbibliotek och filmarkiv. Sedan finns Cinemateket, också, flera av klasskamraterna går på filmer där.
Hur ser en dag ut i Filmvetenskap I?
Det brukar börja med filmvisning på förmiddagen sedan lunch och sen föreläsning.
Vilken typ av filmer får man se på Filmvetenskap I?
Olika filmer verkligen. Det är det som jag tycker är intressant. Väldigt brett utbud vilket hjälper en att få större perspektiv.
Mycket är filmhistoria från början till idag, så det är stumfilm till dagens Hollywood. Men vi ser också andra typer av film om dokumentärer och journalfilmer.
Vad gör man på föreläsningen?
Oftast så pratar vi om filmen vi sett, föreläsaren tar upp olika aspekter om vad som gäller för temat för kursen och knyter ihop det med filmen och kurslitteraturen.
Hur är det att läsa med andra klasskamrater?
Vi är ju olika individer med olika sätt att se på film och det är jätteintressant att kunna diskutera det. En film behöver inte nödvändigtvis vara ”bra” för att jag ska gilla den, eller vara ”dålig” för att jag ska ogilla den, olika anledningar spelar in och andra kan ha en helt annan åsikt, vilket är intressant.
Flera studenter kommer direkt från gymnasiet medan andra pluggat tidigare på universitetet hur fungerar Filmvetenskap I med tanke på det?
Introduktionskursen blir som en starta-upp-kurs, ett axplock av filmer, grundläggande termer och begrepp, akademiskt skrivande till exempel. Personligen skulle det varit kul att börja direkt med filmhistorien men jag tror att det är för att liksom varva upp sig inför fortsättningen, och för att alla på ett sätt ska komma på samma nivå, då det är så brett bland studenterna; studenter direkt från gymnasiet; mer erfarna studenter, eller de med ingen akademisk bakgrund överhuvudtaget.
Är det någon press på en som student?
Det är avslappnat med att vi ska få höga betyg, pressen ligger snarare hos mig själv. Varken lärare eller andra studenter lägger press på betygen. Ta vara på vad du lär dig istället för vilken bokstav du får på betyget.
Vad ska man tänka på innan man börjar kursen?
Tänk på att det är ganska mycket läsning, inte bara att chilla och kolla på film. Många tror det eftersom film ofta bara ses som underhållning, men det är mycket mer än så förstås. Det är ganska mycket texter på engelska, det kan kännas lite knepigt innan man kommer in i det.
Motsvarade Filmvetenskap I dina förväntningar?
Ja absolut, även om jag var öppen för att den kunde vara vad som helst.
-
Kontakt
Undrar du något om Filmvetenskap I, eller om andra utbildningar vi har?
Fråga oss gärna!
Studievägledare filmvetenskapMattias JohannessonStudievägledare
- Mottagningstider
Enligt överenskommelse
Studentexpeditionen för filmvetenskap
- Besöksadress
Plan 6 Filmhuset
Borgvägen 1-5 Filmhuset
- Mottagningstider
måndag-torsdag kl 13.30 till 15.00
- Telefontider
måndag-torsdag 9.30-11.00
