Guide till studiestrategier på universitetet

På universitetet måste du vara mer självständig än vad som krävdes av dig på gymnasiet. Du behöver förmodligen också läsa betydligt mer än du tidigare gjort. Känner du dig osäker på vad som förväntas av dig? Vill du bli mer effektiv i dina studier? Här får du tips och råd om studieteknik.

Student på föreläsning. Fotograf: Niklas Björling.

Studierna på universitetet ställer andra och högre krav på din studieplanering och studieteknik.

Som student behöver du själv skaffa information av olika slag, hitta litteraturen och se till att du når målen för kursen. Du kommer också troligen att ha mindre undervisning än du är van vid. På de flesta kurser ges inte undervisning varje dag. I stället är det tänkt att du ska studera på egen hand.

Du kommer att läsa och skriva på ett annat sätt och oftast mer än du är van vid. En delkurs på fem veckor kan innebära 500 till 1 000 sidor text att läsa samt flera skriftliga inlämningsuppgifter.

Du måste även förhålla dig kritiskt till det du lär dig. Lärarna är i stort sett aldrig ute efter att du bara ska upprepa vad du läst. De vill inte heller veta vad du tycker eller känner. Däremot vill de se att du kan tänka vidare kring ett ämne, se sammanhang, pröva information du får och använda kunskaper i praktiken.

Det finns mycket du själv kan göra för att påverka hur väl du lyckas med dina studier. Du behöver till exempel ha koll på hur du fungerar, planera dina studier, sätta mål och lära dig att läsa effektivt.

En del av att bli självständig är att du behöver fundera på hur du själv fungerar. När, var och hur studerar du bäst? Är du morgonmänniska eller kvällsmänniska? Föredrar du att läsa eller lyssna dig till kunskap? Vill du sitta på ett bibliotek eller hemma? Vi är alla olika och det är viktigt att du tänker och känner efter vad som fungerar bäst för dig. Tänk också på att det kan förändras med tiden. Kanske kommer du att vara mer morgonpigg om ett par år än vad du är nu. Kanske kommer du att behöva mer tystnad och lugn när du läser vissa kurser än andra.

När det gäller studierutiner finns det sådant som är viktigt för de flesta:

  • Se till att får vara så ostörd som möjligt. Stäng gärna av mobiltelefonen, wifi-uppkopplingen på datorn och annat som kan avleda uppmärksamheten. Om du pluggar hemma: röj omkring dig så att det inte finns till exempel dagstidningar eller oöppnade brev som drar till sig uppmärksamheten. Har du svårt att hålla fokus på studierna istället för att surfa på nätet finns program som blockerar internet och ställer in vilka webbsidor som ska blockeras/tillåtas under tiden du pluggar.
  • Se studierna som ett jobb. Det kan vara bra att sitta någon annanstans än hemma, i en miljö som inte lockar dig att göra så mycket annat. På så sätt får du även en tydligare arbetsdag och kan lämna pluggandet bakom dig när du åker hem – något som är bra både för studierna och ditt mående. Undvik att plugga i sängen. Det förstör i värsta fall både pluggandet och nattsömnen.
     
  • Följ din egen dygnsrytm när du pluggar – men utan att helt vända på dygnet. Även om du tycker om att vara uppe på natten påverkar det dig negativt i längden om du förlägger mycket arbete till den tiden på dygnet.
     
  • Sträva efter jämn arbetsbelastning. Utgångspunkten för din planering är att du ska arbeta lagom mycket. Om du läser på heltid ska du lägga ner cirka 40 timmar i veckan på dina studier, fördelat på undervisning och egna studier. Om du fördelar studierna jämnt över veckorna riskerar du inte att behöva plugga dygnet runt inför en tenta. Se istället studierna som ett vanligt jobb som helst ska genomföras på kontorstid och innehålla raster.
 

Kan du inte se filmen? Informationen i filmen finns också att läsa nedan.
 

Skaffa överblick

När du pluggar är det viktigt att du inte bara lever i nuet utan också vet vad som ska hända framöver. Du bör redan från start skaffa dig en övergripande bild av hela utbildningen – vilka delkurser som ingår, när du kommer du att läsa vad, om du har praktikperioder och när de infaller och så vidare.

Lite mer detaljerad kunskap behöver du ha av den innevarande terminen. Skriv ut ditt schema och för gärna in det i en planeringskalender eller din mobil. Ta reda på vilken kurslitteratur som behövs och när du ska beställa eller köpa den. Titta på när examinationerna ligger. Om du har en period när du har färre lektioner – ta reda på varför. Det är lätt att tro att du är ledig då, men kanske är det meningen att du ska ha tiden till att skriva en hemtenta eller genomföra ett grupparbete.

Ännu bättre överblick måste du ha över delkursen som du läser just nu. Vad tas upp på de olika föreläsningarna? Vad ska du ha läst till när? Allt sådant måste in i detalj i din kalender eller mobil.

Informationen du behöver hittar du i dokument som kursplan, betygskriterier, anvisningar för uppgifter, schema, lektionsplan/läsanvisningar och litteraturlista. Avsätt en till två timmar till att gå igenom allt i lugn och ro när en ny delkurs ska börja.

När du är klar över vilka mål du har och har skaffat dig överblick, är det dags att planera. Du behöver planera:

  • vad du ska göra
  • när du ska göra det
  • var du ska göra det
  • hur länge du ska göra det
  • med vem du ska göra det.
     

Planera på kort och lång sikt

Planeringen du gör är både lång- och kortsiktig. Till din hjälp behöver du en kalender. Den kan finnas i mobilen, på datorn eller som papperskalender. Gör sedan så här:

  • Skaffa dig en överblick över terminen du har framför dig genom att läsa kursplanen, schemat och andra dokument du fått.
  • Lägg in all undervisning i din kalender. Markera när nya delkurser börjar. Då kan du vara förberedd och till exempel beställa kurslitteratur i tid. Skriv också in när du har examinationer, om det framgår.
  • Lägg in andra saker du vet kommer att dyka upp under terminen – extrajobb, tandläkarbesök, fasta fritidsaktiviteter med mera.

Nu har du en övergripande bild av terminen och det är dags att göra en mer detaljerad planering. Det lättaste brukar vara att arbeta med en vecka i taget. Gör så här:

  • Börja med att reservera tider för viktiga privata angelägenhet. Se också till att du har tid för mat, sömn och motion.
  • Planera sedan resten av din undervisningsfria tid. Om du exempelvis har en hel undervisningsfri dag kan du planera den så här:
Kl. 9-11

Repetera förra veckans läsning

Kl. 11-12 Skriv rent anteckningar från gårdagens föreläsningar
Kl. 12-13 Lunch
Kl. 13-15

Läs kapitel 9 och 10 i Hansson & Larsson

Kl. 15-16 Promenad
Kl. 16-18 Läs kapitel 11 och 12 i Hansson & Larsson

 

Som du ser står det inte bara när något ska göras utan exakt vad som göras. När planeringen är så detaljerad blir den lättare att följa. Det är också en hjälp när motivationen tryter. En annan viktig poäng är att arbetsdagen slutar kl 18. Det måste den naturligtvis inte göra. Du kanske hellre vill börja senare och hålla på till exempelvis 20.00 på kvällen. Det viktiga är att det finns en tydlig sluttid och att du håller dig till den.

Du behöver lägga in så många studiepass att du hinner läsa all kurslitteratur och har tid för repetition och skrivande. För många studenter är ca 5-7 studiepass i veckan à 3 timmar lagom.

  • Se till att lägga in några fler studiepass än du tror att du behöver. De kan vara så kallad bufferttid, så att det finns plats för det oväntade. Om det tar längre tid att läsa än du trott, eller om du behöver ställa in ett studiepass för att något annat kom i vägen, kan du använda din bufferttid. Om dina studier flyter på enligt planeringen blir din bufferttid ledig tid istället.

Ytterligare en sak som är viktig i vårt exempel är att du inte nödvändigtvis läser i två timmar i sträck bara för att det står så i planeringen. Pauser är mycket viktiga för inlärningen och vi brukar rekommendera att varje studietimme innehåller ca 5-15 minuters paus.

  • När du planerat en vecka och hållit planeringen är det en bra idé att också utvärdera i slutet av veckan. Hann du det du ville? Kändes det stressigt eller hade du gott om tid? Behöver du ändra på något till nästa vecka?

Om det känns väldigt svårt att komma igång någon dag kan du planera om i schemat och börja med lätta saker. Då kan du vara nöjd med att ha klarat av några saker i alla fall. Antagligen kommer det att gå av bara farten att ta itu med de svårare uppgifterna.

Att ha mål är viktigt för att hålla motivationen uppe. För det första måste du ha ett långsiktigt mål. Vad ska du använda de nya kunskaperna till? Vilken yrkesroll är du på väg mot? Föreställ dig ditt mål så detaljerat som möjligt och tänk på målbilden när det känns motigt. Varje bok, varje delkurs är ett steg på vägen dit.

För det andra måste du också ha kortsiktiga mål. De kan gälla en termin, en delkurs, en vecka eller en dag. De kortsiktiga målen kan det till exempel vara ”Jag ska klara den här delkursen med minst D i betyg” eller ”Den här veckan ska jag läsa Hansson och Larssons bok och repetera inför salstentan”.

Målen hjälper dig på vägen, men troligen kommer du ändå ibland att tycka att det är motigt. Några goda råd är då att:

  • inte lyssna så mycket på känslorna när det tar emot. Försök tänka bort dem och i stället bara få arbetet gjort. I stället för att oroa dig över att en text är svår - läs den! Även om du bara förstår hälften så kommer du att vara mycket närmare målet (att klara kursen) genom att ha börjat läsa och försöka förstå texten än om du blir passiv eller håglös.
  • trösta dig med att motivationen kommer tillbaka. Det gör den alltid – ofta när du redan kommit igång och jobbat en stund.

För att kunna förstå texten behöver du både översikts- och djupläsa den. Du behöver närma dig kurslitteraturen steg för steg. Genom att se läsningen som tredelad: före, under och efter, kan du bli mer effektiv när du läser.

 

Före läsningen

Läs kursbeskrivningen, kursplaneringen och litteraturlistan. Vilken litteratur förväntas du läsa? Hur många sidor omfattar litteraturen? Fundera över vad du förväntas lära dig på kursen. Prioritera vad du ska läsa utifrån kunskapsmålen.

Planera när du ska läsa, vad du ska läsa och hur många sidor du ska hinna med under varje läspass. Räkna med att du inte orkar läsa effektivt i mer än fyra till fem timmar per dag. Du behöver förmodligen prova dig fram till hur länge du kan sitta åt gången. Tänk på att det är bra att ta pauser eftersom du då minns bättre vad du läst. Tänk också på att kurslitteratur och vetenskapliga texter vanligen tar längre tid att läsa än skönlitterär text.

När du tar dig an en ny bok – bekanta dig med den innan du börja läsa ordentligt. Läs baksidestexten. Läs sedan innehållsförteckningen och fundera över innehållet. Bläddra i boken och titta till exempel på rubriker, bilder och andra intressanta saker. Fundera på vad boken kommer att handla om och vad du skulle vilja veta. I det här stadiet behöver du inte förstå allt. Meningen är att du på det sättet ska aktivera kunskaper du redan har – vilket gör det lättare att lära nytt. Dessutom får du en överblick över boken och ämnesområdet. Det kan kännas som slöseri att bekanta sig med boken i stället för att börja läsa direkt, men i själva verket kommer du att läsa snabbare och effektivare.

Eventuellt kan du skumläsa innehållet i boken. Detta kan fungera bra när innehållet är svårt och du behöver få en bättre överblick innan du börjar djupläsa. Skumläsning kan också fungera bra när innehållet är dig välbekant - du kanske inte att hinna läsa all litteratur noga i dess helhet, men om du i alla fall har skumläst den så är mycket vunnet.


Under läsningen

Nu är det dags att läsa boken noggrant – framför allt de delar som framstår som viktiga eller svåra. Se till att du får vara ostörd medan du läser. Läs aktivt. Ställ frågor till dig själv om innehållet och försök få svar på dem medan du läser. Slå upp det du inte förstår. Anteckna gärna stödord. Det är viktigt att du läser litteraturen kritiskt och analytiskt. Du ska alltså inte bara acceptera det du läser som sanning utan fråga dig:

  • Vem har skrivit detta? Vad har de för bakgrund? Vilken vetenskaplig ”skola” tillhör de?
  • Vilka är källorna? Vad finns det för bevis?
  • Stämmer detta med annan forskning?
  • Stämmer detta med mina erfarenheter?
  • Påminner detta om annat jag läst? Om sådant jag varit med om?
  • Vad får jag INTE veta? Vad vill jag veta mer om?

Pauser är mycket viktiga för inlärningen och vi brukar rekommendera att varje studietimme innehåller ca 5-15 minuters paus. Det kan du lägga upp på olika sätt. Du kan till exempel läsa i 20 minuter och ta 5 minuters paus för att sedan läsa i 20 minuter till. Du kan också läsa i 45 minuter och sedan ta 15 minuters paus. Gör det som passar dig bäst!

Ta hjälp av timern i mobilen eller appar som hjälper dig att ta paus regelbundet. Med en app som håller koll på hur mycket du studerat under veckan kan du också belöna dig själv när du uppnåt dina studiemål för veckan.

Goodtime productivity timer (för Android)

Focus Keeper (för iOs-enheter)

TomatoTimer (online)
 

Efter läsningen

Slå ihop boken och skriv en sammanfattning av det du läst. Skriv med egna ord – det är viktigt! Sammanfattningarna är till för att hjälpa dig förstå och bearbeta det du läst och det gör du bara om du omformulerar, letar egna exempel och arbetar med materialet i dina sammanfattningar. Det är lagom att skriva en sammanfattning efter varje läst kapitel och den ska då vara max en halv sida lång. Är kapitlet mycket svårt kanske du vill sammanfatta efter varje stycke. Då ska sammanfattningen av stycket helst inte vara mer än en mening. Genom att skriva kort får du bara med det väsentliga och inte detaljerna. Det är viktigt för att skaffa överblick.

  • Skriv alltid en hänvisning till källan i din anteckningsbok. När det blir dags för examination och du vill använda dina anteckningar så sparar du mycket tid på att slippa leta reda på referensen i efterhand.
  • Repetera genom att läsa dina sammanfattningar, till exempel i slutet av varje vecka.

Tankekartor, mindmaps, kan hjälpa dig att välja ut det viktigaste i det du läst och visualisera hur olika saker hänger samman. Du kan också dela tankekartor med dina kurskamrater. Via Stockholms universitet kan du få tillgång till det digitala tankekartsverktyget Claro Ideas, och det finns flera andra gratisversioner att tillgå på nätet.

Licencer och program du kan ladda ner via Stockholms universitet

Med ordkort, flashcards, kan du förhöra dig själv på glosor eller begrepp. Du kan göra egna ordkort, använda sådana som andra gjort och dela ordkort med andra på din utbildning. Digitala flashcard märker vilka ord/begrepp som du tycker är svåra och gör att du repeterar dem extra mycket. Nedan finns två exempel som kan användas både i dator och på mobil:

Memrise

Anki

Reflektera över vem du är som student

God självkännedom underlättar studierna. Hur lär du dig bäst? Ger du dig själv de bästa förutsättningarna? Med hjälp av övningen nedan kan du påbörja reflektionen om dig själv som student.

Inventera dina studiestrategier (268 Kb)

 

Få ordning på din tid

Är det dags att planera dina studier? Här hittar du ett tomt veckoschema som du kan använda för att planera och schemalägga det som väntar.

Veckoplaneringsmall (175 Kb)

Har du mycket att göra? En att-göra-lista kan hjälpa dig att prioritera och få ordning bland dina göromål.

Gör en prioriteringslista (119 Kb)

En tidstårta kan hjälpa dig att få upp ögonen för vad du lägger din tid på. Ser tidstårtan ut som du vill? Vad vill du göra mer respektive mindre av framöver?

Gör en tidstårta (66 Kb)

 

Läs din kurslitteratur effektivt

När du läser kurslitteratur är det viktigt att du aktiverar din förförståelse innan läsningen, att du reflekterar aktivt medan du läser och att du summerar det du lärt dig efter att du läst klart. Du kan alltså tänka att läsningen består av före - under - efter. Här finns en övning kopplat till detta.

Så läser du effektivt (117 Kb)

 

Anteckningsteknik

Cornell-metoden kan hjälpa dig att anteckna mer kärnfullt och med större fokus. Har du testat?

Anteckningsmall (67 Kb)

 

Motivation

Att byta ut icke fungerande strategier och att hålla fast vid det som fungerar kan vara ett steg mot ökad motivation och framgångsrika studier.

Fokusera på dina framsteg (99 Kb)

Att ha tydliga mål ökar motivationen. Vart är du på väg? Vad behöver du göra för att komma dit?

Skapa en målbild (48 Kb)

 

Skapa goda ramar för grupparbete

Att arbeta i grupp kan vara utmanande. Här får ni hjälp att strukturera ert arbete tillsammans.

Skapa goda ramar för grupparbete (182 Kb)

Att skapa effektiva studiestrategier tar ofta ett tag. Det kan också vara klurigt att komma igång med nya studievanor. Ha tålamod! Vill du ha hjälp att utvecklas vidare?

Kom på Öppen studio på Studie- och språkverkstaden för att planera din vecka
Boka handledning på Studie- och språkverkstaden
Har du en funktionsnedsättning? Ansök om särskilt pedagogiskt stöd

Du kanske också är intresserad av