Forskare Denis Tajic om nyanlända elevers villkor

Denis Tajic är aktuell med en doktorsavhandling om nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering i skolan.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om?

Denis Tajic. Foto: Rickard Kilström, Stockholms universitet.
Denis Tajic. Foto: Rickard Kilström, Stockholms universitet.

- Min avhandling handlar om hur de så kallade formella och informella strukturerna påverkar nyanlända elevers inkludering i skolan. Förenklat innebär detta att jag har undersökt hur skolan tillämpar statens regelverk och vilka konsekvenser det har för de nyanlända eleverna. Jag påbörjade min forskning två-tre år efter att stödåtgärderna hade införts och ville undersöka hur de nya riktlinjerna fungerade.

Kan du konkretisera vad du menar med de formella och de informella strukturerna?

- De formella strukturerna syftar på statliga stödåtgärder som togs fram år 2015 med syfte att organisera undervisningen för nyanlända elever. Åtgärder som kartläggning, förstärkt rätt till studiehandledning på sitt modersmål, reglering av förberedelseklasser och individuell studieplan är några exempel av dessa.
- De informella strukturerna syftar på de nyanlända elevernas relationer med andra elever och lärare i skolan.

Vad är det för upptäckter du kommit fram till i din studie?

- Studien visar att de formella och informella strukturerna är starkt sammankopplade. För att åstadkomma en lyckad inkludering måste skolan ägna tid och fokus åt båda delarna. Oberoende av undervisningsformen krävs det satsningar på det informella. Med detta menar jag att nyanlända elever behöver stöd i att integreras i det sociala oavsett om de går i förberedelseklasser eller har direkt placering i de ordinarie klasserna. Särskilt svårt är det att komma in i det sociala i en högstadieklass där elever ofta känner varandra sedan fler år tillbaka, säger Denis Tajic och fortsätter, min studie visar dock att de nyanlända kan inkluderas med rätt stöd.

    - De formella och informella strukturerna går inte att frikopplas från varandra.

- Min studie avviker från tidigare forskning så till vida att den visar en skolmiljö där de nyanlända är en naturlig del av skolan och erkända av klasskamraterna och lärare. Detta är något som jag uppmärksammade särskilt eftersom jag tidigare arbetade som biträdande rektor och studiehandledare för nyanlända och hade en bild av att de nyanlända är exkluderade från skolans miljö både pedagogiskt och socialt, fortsätter Tajic.

Individuella behov skall tillgodoses

- Avhandlingen visar att samtidigt som skolan tycks implementera det statliga stödet brister de i detta. Förenklat innebär detta att skolan drar alla nyanlända under en och samma kam. Regelverket säger att alla elever ska få stöd utifrån sina individuella behov. Elevernas behov skall kartläggas och stödet utformas efter det. Detta missas dock och resulterar i obalans i resursutnyttjandet. Jag såg i min studie två elever med vitt skilda studieresultat, den ena med nästintill toppbetyg och den andra med F i fler ämnen. Båda erbjöds en timmes studiehandledning per vecka. I själva verket hade eleven med toppbetyg kunnat avstå från stödtimmen och eleven med fler F behövt det dubbla, säger Tajic.

Den sociala bakgrunden har en stor betydelse

- Min forskning är baserad på levnadsförhållanden i de så kallade ”områden med särskilda strukturella förutsättningarna” där majoritet av invånarna har en annan bakgrund än svensk. Jag har specifikt undersökt situationen för nyanlända elever i två skolor, där 80 % av eleverna i den ena skolan har ett annat modersmål än svenska respektive 90% i den andra skolan. Bostadsområdets sociala bakgrund påverkar utfallet i studien. Studien visar att en sådan konstellation med en så kallad supermångfaldig kontext kan skapa goda förutsättningar för solidaritet och acceptans av individer med olika bakgrunder.

Denis Tarjic´s avhandling, omslagsbild:Nihad Huseinovic
Denis Tarjic´s avhandling, omslagsbild: Nihad Huseinovic

Spänningsfält mellan staten och skola

- Staten lämnar ett stort utrymme för skolorna att tolka och anpassa regelverket. Det uppstår ett spänningsfält mellan statens formella struktur och elevernas individuella behov. Skolans aktörer kategoriseras i två grupper, de auktoriserade och de icke-auktoriserade. De auktoriserade är skolledning och lärare som har mandat att tolka reglerna. De icke-auktoriserade är elever och övrig skolpersonal som saknar mandat att tolka reglerna men kan, om de får möjlighet, påverka implementeringen och åstadkomma mycket. Jag såg i min studie hur en enskild biträdande rektor skapade solidaritet och acceptans genom sitt engagemang. Genom ett dedikerat arbete ändrade biträdande rektorn skolans värdegrund och elevernas bemötande av de nyanlända. De gick från att vara en grupp som rörde sig någonstans utanför övriga elevgrupper till att spela fotboll tillsammans och umgås i skolkorridorerna.

Vad hoppas du kunna bidra med din avhandling?

- Jag hoppas den kan bidra till en ökad förståelse för hur utbildningen för nyanlända elever ska organiseras för att tillhandahålla möjligheter för inkludering. Att skolorna förstår vikten av samspelet mellan pedagogiska praktiker och sociala strukturer, avslutar Tajic.
 

Läs mer om:

Denis Tajic

Mellan policy och praktik. En studie om nyanlända elevers pedagogiska och sociala integration i skolan.

Mer om ämnet på Specialpedagogkens webbsida:

Varken förberedelseklass eller vanlig klass är bra för alla nyanlända

 

Kontakt

På denna sida