Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.

Stockholms universitet leder ett treårigt projekt tillsammans med Förskoleförvaltningen i Göteborgs stad för att undersöka hur artificiell intelligens (AI) kan användas i förskolans ledarskap och administration.

Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har högerextrema och radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.

Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy (uppfattad som möjlighet och hot), vardaglig praktik (att förhålla sig till och navigera) och diskurs (talet om policyns och praktikens olika aspekter) omsätts på en lokal skolmarknad i en socioekonomiskt och etniskt polariserad storstadsregion.

Projektet "Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier" har beviljats ca 5,8 miljoner kronor i Vetenskapsrådets stora utlysning inom utbildningsvetenskap.

Att stötta yngre barns självreglering och renlighetspraktiker

Hur barn och förskolans ansvar konstrueras i sammanhang av sexualitet, sexualundervisning och integritet.

Projektet undersöker barnets roll i svensk klassisk naturdokumentär (1940- och 1950-talen). Fokus ligger på förhållandet mellan barn och natur utifrån tidens syn på natur/vildmark samt i efterkrigstidens barnkultur.

En videoetnografi av vårdrutiner och dagligt samspel på en barnonkologisk enhet i Sverige.

Ett centralt begrepp i det planerade arbetet är ’imaginal coping’ som Clark (2003) definierar som användandet av fantasi för att förvandla sjukdomslidandet. Det syftar på psykologiska processer där barn i det dagliga livet använder sig av stor uppfinningsrikedom, lek och fantasi för att bemästra stressfula omständigheter.

Forskningsprojektets övergripande målsättning är att bidra till en möjlig förskjutning av förskolans arbete med ekologisk hållbarhet genom att betona de sociala och relationella aspekterna av hållbarhet i barns interaktion med andra arter.

Avhandlingen tar utgångspunkt i senare års diskussioner om bristande arbetsmiljö i svensk förskola och undersöker vad arbetsmiljö skulle kunna innebära i förhållande till barns villkor och vardag i förskolan.

Jämställdhetsmyndigheten fick år 2022 ett regeringsuppdrag som innefattar att översätta och anpassa ett, i amerikansk kontext, evidensbaserat våldsförebyggande program; Dating Matters.

I avhandlingsprojekt intresserar Alexandra Zahariadis Palmaers sig för diskurser om barn, lek och styrning i policy och andra källmaterial relaterade till svensk förskola under tidsperioden år 1970-2020. 

Avhandlingen handlar om hälsoarbetet i förskolan under perioden 1900-1980 och intresserar sig både för förskolans hälsopraktiker och förskolan som en aktör i ett vidare folkhälsoarbete i samhället.

I detta avhandlingsprojekt undersöker Martina Wiksten tjejers humorpraktiker och vänskapliga förhandlingar kring humor och dess gränser. Studien bygger på etnografiskt material insamlat genom fältarbete på en ungdomsgård, fokusgruppsintervjuer samt analyser av humoristiska klipp på sociala medier.

Detta avhandlingsprojekt av Rickard Grimefall undersöker, utifrån queerteoretiska perspektiv, hur unga maskuliniteter har porträtterats inom svensk barnfilm under perioden 1990-2020.

Skillnaden i kunskapsnivå mellan barn ökar och forskning visar på stora skillnader i tidig matematik redan före skolstart. Inom projektgruppen ser vi att det finns ett behov av att studera hur aktiviteter med digitala verktyg i förskolan kan utvecklas för att främja barns utveckling och lärande.

Syftet med projektet är att studera emotionella och relationella aspekter av förskollärarstudenters lärandeprocesser som de iscensätts under deras VFU.

Projektet använder sig av livsberättelse som metod. Empiriskt bygger det på djupintervjuer med 15 ensamkommande barn och ungdomar med ursprung i Afghanistan.

I utvärderingen av den nya rammeplanen kommer projektet bland annat att studera några av de kommuner de besökte i tidigare forskning och undersöka om det skett förändringar utifrån rammeplanen.

I projektet studeras transport poverty (transportfattigdom) genom fallstudier av tre svenska städer.

I detta anhandlingsprojekt undersöker Johanna Wallin hur nation görs i vardagen bland familjer i Sverige med flera nationaliteter. Genom etnografiskt fältarbete undersöks när, hur och var nationer blir relevanta i vardagen för familjer med flera nationaliteter. Projektet bidrar till forskningsfälten barndomsgeografi, migrationsstudier och vardagsnation.

Förortsslang och det åtråvärda svenska. Språkanvändning, språkideologi och konstruktionen av svenskhet bland ytterstadens unga i innerstadens gymnasieskolor.

Barns, pedagogers och föräldrars tidsrumsliga organisering i den offentliga slussningen mellan ute och inne.

Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter och möjligheter uppstår när det närmas i en förskolekontext? Och vilken betydelse har barnböcker när det gäller att närma sig känsliga ämnen i förskolan?

Förskolan är idag en etablerad barninstitution som skapar och reproducerar föreställningar om barn och barndomar - via tal, texter och bilder i och om förskolan. Sådana föreställningar är avgörande såväl för barns vardagsliv som för de handlings- och livsvillkor förskolan erbjuder barn, föräldrar, vårdnadshavare och personal.

Våld i nära relationer är vanligare bland unga än vuxna, men är relativt ouppmärksammat och svagt beforskat i Sverige. Internationellt finns mycket lite forskning om våldsutövande killars erfarenheter av omgivningens reaktioner, vilka kan vara avgörande för våldets uppkomst och upphörande. Projektet har därför fokuserat på detta.

Viljan att förebygga och förhindra sexuellt våld har gjort ”barns integritet” till ett begrepp i utbildningssammanhang, och 2018 vidgades förskolans integritetsuppdrag.

Hur erfar och beskriver unga vuxna som bor hemma hos sina föräldrar sin boendesituation, och vilka förhoppningar har de om sitt boende i framtiden? Hur förhandlar de kring sina relationer med andra familjemedlemmar och närstående i förhållande till sin boendesituation?

Projektet syftar till att testa och utvärdera två pedagogiska praktiker genomförda tillsammans med fyra- och femåringar och deras pedagoger.

Projektet fokuserar på användning och effekter av humor i ungas kamratrelationer samt i interaktion mellan unga och vuxna i olika utbildningskontexter.

Hur påverkar "vertikala liv” organiseringen av barns vardagsmobilitet och lek? Behovet av kvalitativ kunskap om hur familjebakgrund, mångfald i stadsdelar och områdesstruktur påverkar familjers organisering av barns rörlighet och lek är stort.

År 1999 erkände Sverige fem erkända nationella minoriteter. Avhandlingen tar avstamp i detta och belyser hur barn och ungdomar involveras i mer eller mindre politiska praktiker.

Anja Norells avhandlingsprojekt ”Intergenerationellt meningsskapande om rasism: en intersektionell studie i en segregerad stadskontext” studerar hur unga och föräldrar i svenska storstäders olika bostadsområden förstår och hanterar rasism.

Hur ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i elevernas behov och intressen kan se ut.

Rasmus Kyllönens doktorsavhandling riktar in sig på frågor som handlar om barns deltagande i det offentliga samtalet och deras skapande av motoffentligheter. Empiriskt utforskas detta genom journalistiska workshoppar med barn med start våren 2025.

Kvalitetsutveckling av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.

En av forskningsinriktningarna vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Forskningsområdet har bedömts som ett ledande forskningsområde vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.

I detta avhandlingsprojekt studerar Anneli Hippinen Ahlgren lärare i fritidshems undervisningshandlingar i interaktion mellan lärare och barn i syfte att förstå deras undervisningskunskap.

Maskulinitetens roll i extremistisk ideologi, organisation, rekrytering och radikalisering har till stor del försummats.Detta projekt samlar nordiska forskare för att utforska maskulinitet hos högerextrema, vänsterextrema och islamistiska extremister, samt i manosfären och den yttersta högern.

Forskningsprojektet innefattar en övergripande analys av hur begrepp rörande maskuliniteter beskrivs och vilka problem som fokuseras i rapporter publicerade av Nordiska ministerrådet med fokus på jämställdhet, under perioden 2019–2024.

Multimodal kommunikation, makt och identitetsskapande. Om barns kommunikation med varandra om ålder och genus.

Möten mellan BVC-personal och familjer i multikulturella kontexter: En etnografisk studie om samtal kring känsliga ämnen

Neuropsykiatriska diagnoser utifrån unga vuxnas perspektiv och livslopp: hälsa, identitet och motstånd.

Projektet Pappa med barn är en etnografisk studie av barnhälsovårdens institutionella samtal. Syftet med studien är att undersöka och bidra med ny kunskap om interaktion mellan pappor på barnavårdscentraler (BVC) och dess sjuksköterskor.

Didaktisk design och digitala lärplattor i förskolan.

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka elevernas lärande och att utveckla bedömningsinstrument för att bedöma elevernas kunskaper i programmering för att stödja och utveckla undervisningen i programmering i svensk grundskola.

Med ett tillvägagångssätt inspirerat av fenomenologin undersöks dessa sammanhang med hjälp av begreppet utseende. Frågor ställs om vilka subjekt och objekt som (kan) dyka upp – var, när och för vem – och om förutsättningarna för och implikationerna av dessa framträdanden (eller deras frånvaro).

En möjlighet att överskrida könsnormer med koppling till estetiska uttrycksformer, naturvetenskap, teknik och matematik?

Från att universitetsutbildningar har varit mer exklusiva och främst lockat studenter från hem med hög utbildningsnivå har högre utbildning under de senaste decennierna kommit att bli mer självklart för många människor.

En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang.

Projektet Svensk sexualundervisning 1882-2014: Normer om sexualitet i ett utbildningshistoriskt perspektiv har beviljats 4,2 miljoner från VR. Forskare med i projektet är professor Anne-Li Lindgren och universitetslektor Sara Backman Prytz. Projektet kommer att pågå i fyra år.

Projektets mål är att utveckla designdrivna certifierade tjänster som at härnsyn till människorna som ska bo i bostadområdena som byggs inom ramer för hållbara städer.

Studien syftar också till att undersöka balansen mellan två centrala mål i förskolan. Det ena målet är att förskolebarn ska uppnå en tillräcklig språknivå i svenska innan de börjar lågstadiet, det andra målet är att inkludera barnens modersmål och kulturella praktiker för att utveckla flerspråkig och multikulturell identitet.

Detta avhandlingsprojekt av Anders Jacobson fokuserar på barns vardagsliv i skola och fritidshem, och särskilt deras första år i skolans värld. Projektet fokusera på hur elever och personal talar, agerar och samspelar kring frågor om trygghet, våld och omsorg.

Miljöhumaniora och människa-djurstudier möter förskolebarns berättandepraktiker, exempelvis kunskaper inom bioetik, biosemiotik och zoopoetik.

De yngsta förskolebarnens, 1-3-åringars ordförråd och språkutveckling; i samverkan med pedagoger i Järva stadsdelsförvaltning.

Hur upplever unga heterosexuella killer egentligen sitt eget sexliv? Hur ser unga killar på dejting och tvåsamhet, och hur resonerar de själva kring lust och njutning?

Forskningsprojekt Ungas identitetsformering i separatistiska rum på nätet.

Om ungdomars upplevelser av socialt stöd från bland annat föräldrar och kamrater.

En utvärdering av det våldspreventiva utbilningsprogrammet Mentoret i våldsprevention (MVP), specifikt effekter av MVP i skolan som ett led i universell prevention av våld och kränkningar, särskilt pojkars våld mot flickor även om andra former av våld också ingår.

Syftet med detta avhandlingsprojekt är att studera och analysera rurala barnfamiljers vardagsliv i norrländska glesbygder.

Förhandlingar om barnets bästa i domstol och familjerätt

Pedagogers och barns handlingsutrymme i förskolans sexualpedagogiska diskurser.