Anneli Hippinen Ahlgren. Foto: Rebecca G. Aplehag.

När undervisning blev ett begrepp i fritidshemmets läroplan 2016 var det delvis kontroversiellt. Vad betyder egentligen undervisning i en verksamhet som bygger på lek, socialt samspel och där barn ska få ta stor plats? Det är frågor som doktoranden Anneli Hippinen Ahlgren har fördjupat sig inom i sin avhandling Undervisning och undervisningskunskap i fritidshem: i växelverkan mellan barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.

– Jag har själv en bakgrund som fritidspedagog och ville undersöka hur lärare i fritidshem arbetar i praktiken utifrån begreppen undervisning och undervisningshandlingar. Begreppet undervisning har tidigare setts som delvis kontroversiellt inom fritidshemmet, men i och med att det skrevs in i läroplanen 2016 blev det högaktuellt. Min forskning bidrar till att sätta ord på framförallt barnstyrd och situationsstyrd undervisning men också på andra undervisningsformer som bara finns där men som inte benämns, som begreppet handlingsberedskap - att kunna anpassa, improvisera och ha uppmärksamhet på barns intentioner. Och begreppet samtidighet som innebär att lärare i fritidshem kan ha flera olika undervisningssituationer igång samtidigt.

Tre former av undervisning

I sin forskning visar Anneli Hippinen Ahlgren hur undervisning i fritidshem kan förstås genom tre former:

• Barnstyrd undervisning, där barnen själva driver undervisningen och läraren stödjer i bakgrunden.
• Situationsstyrd undervisning, där läraren har handlingsberedskap att fånga upp barns frågor, intressen och det som uppstår i stunden.
• Målstyrd undervisning, där läraren planerar och undervisar utifrån läroplanens mål.

– Det unika för undervisningen i fritidshem är att alla tre formerna växelverkar. Lärare behöver kunna balansera planering med flexibilitet och barns delaktighet, säger hon.

Ny användning av undervisningskunskap

I sin forskning har hon utgått från teorin Pedagogical Content Knowledge (PCK), som hon översatt till undervisningskunskap. Den beskriver den samlade kunskap som läraren har för att undervisa i form av: ämneskunskap, pedagogisk kunskap, kontextuell kunskap och läroplanskunskap. Vad undervisningskunskap kan vara för lärare i fritidshem menar hon är något unikt och speciellt för just den lärarkategorin.

–  I fritidshem innehåller ämneskunskapen många olika kunskapsområden. Det kan vara matematik och naturvetenskap men det kan också vara social kompetens, meningsfull fritid, lek och sådana saker. Det finns en bredd i de här olika kunskapsområdena som ska undervisas i inom fritidshem, förklarar hon. 

Jag vill stärka den vetenskapliga grunden för fritidshem och samtidigt bidra med något som är användbart i praktiken.

Att använda sig av just PCK för att studera och analysera lärare i fritidshems undervisning och undervisningskunskap har inte gjorts tidigare. Hon har därför velat utveckla teorin så att den bättre fångar särarten i undervisningen i fritidshem, till exempel barnstyrd och situationsstyrd undervisning, och att den anpassas för att bättre passa för analyser av lärare i fritidshems undervisningskunskap. 

Praktisk nytta i fritidshemsverksamheten

Ett viktigt bidrag till undervisningen i fritidshem är att synliggöra och sätta ord på barnstyrd och situationsstyrd undervisning, som ofta inte finns beskrivet i pedagogiska planeringar på samma sätt som målstyrd undervisning.

För att barnstyrd och situationsstyrd undervisning ska få samma status som målstyrd undervisning behöver vi sätta ord på den.

– Om vi inte sätter ord på dessa undervisningsformer riskerar de att undervärderas jämtemot målstyrd undervisning. Detta mot bakgrunden att det finna en oro att fritidshemmet riskerar att bli skolifierat genom att bli mer som skolan där allt ska dokumenteras genom planeringar och att aktiviteterna blir mer lektionsliknande, och det då blir det som värderas. Så jag vill med min forskning visa på att det barnstyrda och situationsstyrda undervisningen i fritidshemmet är minst lika viktig och därför behöver benämnas, säger hon.

Blickar framåt

Framöver vill Anneli Hippinen Ahlgren gärna fortsätta utveckla forskningen kring dessa begrepp tillsammans med fritidshemmen.

– Det vore spännande att göra aktionsforskning där vi tillsammans med lärare i fritidshem prövar hur de olika undervisningsformerna, alltså barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning, skulle kunna utvecklas i praktiken, avslutar Anneli Hippinen Ahlgren.