Mostphotos_DougOlson

Sofia Frankenberg har fått finansiering för ett projekt med syfte att på nordiskt nivå etablera ett forskningssamarbete som kan ge kunskap om hög kvalitet i förskolan.

Nätverket består av forskare med fokus på förskolan från Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Jyväskylä universitet och Stavanger universitet.

Att säkerställa hög kvalitet i förskolans verksamhet är en komplex fråga. Det finns både likheter och skillnader vad gäller policy, forskning och praktik i de nordiska länderna och ett ökat internationellt forskningssamarbete har betydande potential. Hög kvalitet i förskolans verksamhet har avgörande betydelse för barns utveckling och lärande och innebär en betydande potential vad gäller att bygga jämlika och motståndskraftiga demokratiska samhällen som är grundade på social rättvisa. Det råder dock stor variation vad gäller kvalitet i förskolans verksamhet i de nordiska länderna och alltför många barn går idag i verksamheteter där kvaliteten inte är tillräckligt hög.

Mostphotos_Ufuk ZIVANA

Syftet med detta nätverk av nordiska forskare är därför att stärka forskning om evidensbaserad förskolepraktik av hög kvalitet och att identifiera synergier genom tillämpad multi-disciplinär interventionsforskning.

Målsättningen med nätverket är att:

• Genomföra en jämförande analys av policy till stöd för hög kvalitet i förskolan.
• Identifiera evidensbaserade praktiker av hög kvalitet, med särskilt fokus på socioekonomiskt utsatta områden.
• Göra en översikt av metoder till stöd för att designa, och utvärdera verksamheter av hög kvalitet.
• Lägga grunden för ett nordiskt forskningssamarbete för hög kvalitet i förskolan.

Robert Lecusay är medsökande i ett projekt som fått finansiering och leds av Liselott Mariett Olsson vid Malmö Universitet.

Mostphotos_Jane_tatevosian

Projektet tar avstamp mot bakgrund av ett ökat fokus på språk och kognition i förskolan samtidigt som frågor om likvärdighet och inkludering i utbildning generellt och globalt är viktigare än någonsin. Trots att dessa två undersökningsområden uppmärksammas på politisk nivå, och även om det finns många mindre konceptstudier inom båda områdena, finns det i dag en brist på kunskap om hur sådana studier kan förenas och skalas upp i en forskningsdesign som utforskar relationen mellan de två områdena på en klassrumsnivå i förskolan.

Mostphotos_teerawut_masawat

Det finns ett behov av att utveckla teori, metodik, etik och en forskningsdesign som går från mindre konceptstudier till större forskningsprogram och behandlar relationen mellan de två områdena i förskolans klassrum.

Det nyfinansierade projektet gör detta genom att utveckla filosofiska teorier och metoder som inkluderar pedagogiska och didaktiska faktorer för att studera hur ”estetiska litteracitetshändelser” (lekfullt utforskande av språk med stöd i olika estetiska uttryck) påverkar relationen mellan barns kognitiva utveckling av språkligt berättande och deras skapande av gemenskaper i förskoleklassrum.