Ny guide: Så kan undervisning bidra till en hållbar framtid

Hur kan universitetsundervisning rusta studenter att möta vår tids stora samhällsutmaningar?

En ny guide från Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) vill ge universitetslärare inspiration och stöd att närma sig frågor om hållbar utveckling i sin undervisning – oavsett ämne. Bakgrunden är tydlig, menar Klara Bolander Laksov, föreståndare för CeUL.

Porträttbild av Klara Bolander Laksov
Klara Bolander Laksov. Foto: Annika Forslund

— Förändringar i världen påverkar våra utbildningar. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är frågor som diskuteras på många nivåer, men det kan vara svårt att veta hur man som lärare ska ta sig an dem. Guiden är ett stöd för att komma igång, säger hon.

Många lärare upplever att kopplingen mellan det egna ämnet och hållbarhetsfrågor känns avlägsen. Andra tvekar inför att väcka frågor i undervisningen som kan väcka starka känslor eller kräva nya pedagogiska grepp.

— Det är inte självklart hur man praktiskt kan utveckla sin undervisning i den här riktningen. Guiden vill ge både inspiration och stöd till reflektion, säger Klara Bolander Laksov.

Ett gemensamt ansvar

Guiden är skriven av universitetslektorn och docenten Iann Lundegård, som också vägleder läsaren genom texten med egna erfarenheter och reflektioner.

Porträttbild av Iann Lundegård
Iann Lundegård, Institutionen för ämnesdidaktik. Foto: Annika Forslund

— Innerst inne vet vi att världen står inför enorma utmaningar. Klimatkrisen väntar inte, och det geopolitiska läget är minst sagt skakigt. De gamla svaren räcker inte längre, och då måste vi prata om vilken roll högre utbildning kan spela. Om inte vi som arbetar på universiteten agerar — vem ska då göra det? säger han.

Universitet och högskolor har ett uttalat ansvar att verka för både demokrati och hållbar utveckling. Det handlar, enligt Lundegård, inte bara om att förändra vad vi undervisar om, utan hur vi gör det och varför. Alla ämnen har en roll att spela.

En guide för tanke och handling

I stället för att ge färdiga svar vill guiden uppmuntra till reflektion och diskussion om hur undervisningen kan bidra till ett mer hållbart och demokratiskt samhälle. Det handlar om att bygga broar mellan ämnesinnehåll och globala utmaningar, utan att ge avkall på akademisk frihet eller kritiskt tänkande.

Guiden fördjupar sig också i centrala begrepp som hållbar utveckling, bildning och demokrati, och diskuterar vad de betyder för undervisningen. Genom att lyfta fram fem former av demokratiskt deltagande visar Lundegård hur lärare kan utveckla sin pedagogiska praktik för att stärka studenternas förmåga att förstå och hantera komplexa samhällsutmaningar.

— Se guiden som en startpunkt — en plattform för idéer och samtal som faktiskt kan leda till konkret förändring i undervisningen, säger Iann Lundegård.

Och för den som tvekar inför att börja finns det en viktig påminnelse:
— Jag hoppas att fler universitetslärare känner att de inte är ensamma i arbetet med hållbarhet, utan att vi tillsammans kan skapa undervisning som gör verklig skillnad, säger Klara Bolander Laksov.

Bildning, demokrati och hållbar utveckling — en guide för universitetslärare

Fler resurser

Högskolepedagogisk fördjupningskurs: Undervisa för hållbar framtid

Boka skräddarsytt stöd till institutionen: Hur hållbarhetsinnehåll och undervisningsmetoder kan integreras i ämnesundervisningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "ceul.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier CEUL",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "ceul.lokala.kat.nyheter",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "ceul.lokala.kat.nyheter.ceul",
              "name": "Nyheter CEUL",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    }
  ]
}