Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa i efterdyningarna av 90-talets skolreformer. Resultaten från projektet kan bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med skolprestation och psykisk ohälsa bland ungdomar.

Ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för det moderna samhället.m Under de senaste tre årtiondena har en progressiv försämring av ungdomars psykiska hälsa skett. Orsaken till denna nedgång är i stort okänd. Kunskap om huruvida ungdomars psykiska problem består till vuxen ålder saknas också. Detta projekt avser att åtgärda dessa kunskapsluckor.

Syftet med projektet är att undersöka oavsiktliga hälsokonsekvenser när det gäller olika aspekter av föräldraförsäkringen i Sverige, samt att studera samspelet med hälsa, före och efter barnafödande, och föräldraledighet.

Projektet undersöker förekomst av depression och ångest bland ungdomar i Sverige och om dolda vårdbehov för dessa tillstånd.

Forskningsprogrammet "Främjande och förebyggande arbete för barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa – Från policy till åtgärder samt deras effekter" (ChiPP) syftar till att åtgärda kunskapsbristen ifråga om kvalitet och vilken effekt det främjande/förebyggande arbetet på lokal nivå har gällande den psykiska ohälsan hos barn och unga.

Projektet "Förbisedda Barn i Behov (ORCHID)" vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet syftar till att undersöka sambandet mellan föräldrar med funktionsnedsättningar och deras barns utfall från födsel till ungt vuxenliv, samt att utvärdera bidragande och skyddande faktorer, inklusive vilken roll som policy spelar.

Elever som utsätts för mobbning, men även de som utsätter andra, löper en förhöjd risk för psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i ung vuxen ålder

De ungdomar som placerats på SiS särskilda ungdomshem mellan 2000-2019 kommer här att följas upp, i syfte att ta fram kunskap om hur vården fungerar på kort och lång sikt.

Projektets övergripande syfte är att undersöka i vilket utsträckning sociala, ekonomiska och hälsomässiga indikatorer av ofärd kvarstår över tre generationer.

Prevention för barn 6-12 år med missbrukande föräldrar: En effektutvärdering av den mest använda preventiva insatsen - stödgruppsverksamheter

Nätverk som syftar till att samla juniora och seniora forskare som arbetar med frågor om privatisering och konkurrensutsättning av tjänster som förmedlas via socialtjänstens individ- och familjeomsorg i de olika nordiska länderna.

Risk och resiliens: Vägar till (o)hälsa bland kvinnor och män med erfarenheter av ogynnsamma uppväxtvillkor (RISE)

Forskningsprojektet "Samspelet mellan föräldrars alkoholproblem och den sociala barnavården" syftar till att öka kunskapen kring barn med föräldrar med alkoholberoende.

För barn och ungdomar utgör skolan en central livsmiljö. Den är central inte bara för lärandet, utan även för elevers självbild, erfarenheter av stress och hälsa. Skolans betydelse för stress och psykisk hälsa står i fokus för vårt forskningsprogram.

Skolan är ett sammanhang av central betydelse i ungdomars liv, och dessutom en miljö som kan bidra till att forma beteenden. Syftet med detta projekt är att undersöka hur skolors egenskaper hänger samman med elevers alkoholkonsumtion

Det svenska skolsystemet har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste två decennierna vilket föranlett frågan om det också skett en ökad sortering av elever till skolor efter deras socioekonomiska och etniska bakgrund.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att öka förståelsen av upplevd stress och stressrelaterade besvär hos flickor och pojkar under adolescensen.

Idag saknas förebyggande strategier för barn till flyktingföräldrar med svår traumatisk stress i Stockholms län och de flesta andra landsting.

Ungdom, hälsa och risktagande: en studie om hur minskad substansanvändning och ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är relaterad till deras vardagliga oro och praxis.

Forskningsprojektet "Vem bestämmer om barnets hälso- och sjukvård? En tvärvetenskaplig studie om barnets rätt till delaktighet i beslut rörande vård och behandling" utforskar hur samspelet mellan barn, vårdnadshavare och hälso- och sjukvårdens personal påverkar barns delaktighet, bestämmande och integritet i samband med den egna vården.

Forskningsprojektet "Är familjeåterförening av barn placerade i samhällsvård verkligen förenligt med barnets bästa? Mönster av återförening och dess inverkan på behandling inom hälso- och sjukvården bland barn och unga" syftar till att öka förståelsen för mönster av familjeåterföreningar och deras påverkan på barns nyttjande av hälso- och sjukvård i Sverige.