Menyn är indelad enligt det centrala innehållet i kursplanen i kemi, Lgr22. Arbetsmaterialet är placerat endast under en flik men kan, beroende på syfte, användas i flera sammanhang.
Hemsidan uppdateras fortlöpande. Hör av dig till krc@krc.su.se om något specifikt saknas.
Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen i åk 7-9
Kunskapsområdet lyfter fram ett innehåll där kunskaper i kemi kan bidra till lösningar. Det handlar om ren luft, rent vatten, klimat och energifrågor samt hur människan vid behov kan omvandla materien.
Materians uppbyggnad och kretslopp
Eleverna vidareutvecklar sitt partikeltänkande. Om materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, visualiserad med hjälp av partikelmodeller.
Balansera reaktionsformler
En interaktiv övning i att balansera reakionsformler. Ladda ner excelfilen genom att högerklicka på filen, för att kunna genomföra akiviteten.
Datera ett periodiskt system
Genom historien har det funnits flera olika varianter för att systematisera grundämnen. Datera ett gammalt periodiskt system med hjälp av känd information.
Gör det osynliga synligt
I denna laboration stänger vi in citronsyra, bikarbonat och rödkålssaft i en plastpåse och observerar vad som händer. Rödkålssaft är ett exempel på ett naturligt färgämne som kan användas som pH-indikator.
Oxidation av stålull - DEMO
Alla atomer har en massa. Det går att visa i denna enkla demonstration med hjälp av stålull och en våg.
Saltsyra och väteklorid - DEMO
Demonstration som tar upp begreppet protolys och visar att väteklorid är en gas, HCl(g). När gasen löser sig i vatten bildas saltsyra HCl(aq).
Sudoku med svenska grundämnen
Aktivitet med Sudoku på svenskupptäckta grundämnen med tips på radioprogram från Sveriges radio om periodiska systemet.
Separations- och analysmetoder
I årskurs 7–9 kan det exempelvis handla om filtrering, fällningsreaktioner, pH-mätning och identifikation av ämnen.
Fyra svaga syror
Denna laboration går ut på att undersöka och neutralisera fyra svaga organiska syror genom att droppvis tillsätta basen natriumkarbonat tillsammans med en indikator.
Kemiforskning - vita pulver
Sortera vita pulver utifrån några olika egenskaper. Hur ser de ut med förstoringsglas? Vad händer när de blandas med vatten? Händer något när man sätter till rödkålssaft?
Lågfärger
Flamtest är en enkel analys för att identifiera metalljoner som ger olika lågfärger. Här används tre miljövänliga metallklorider som kan hällas ut i vasken. Välj att genomföra som demonstration eller som elevlaboration.
Masshalten äppelsyra i äppeljuice
Gravimetrisk titrering av referenslösningar med äppelsyra ger en kalibreringskurva som används för att bestämma masshalten äppelsyra i olika prover av äppeljuicer. (Svenska EOES-finalen 2024).
Odla kristaller
I denna aktivitet undersöks kristallbildning från en mättad lösning av Alun. Vackra oktaedriska kristaller kan bildas.
Sönderdelning av sackaros
Sackaros (vanligt strösocker) är en disackarid som är sammansatt av monosackariderna glukos och fruktos. Kan saltsyra sönderdela sackaros? Med Trommers prov undersöks om det går att påvisa glukos.
Tillverka gaser
Tillverka de vanligt förekommande gaserna, koldioxid, syrgas och vätgas, och lär dig hur du kan identifiera gaserna.
Torkad rödkålsindikator
Recept för tillverkning av rödkålsindikator genom att torka rödkål.
Blått och blodrött
Laborationen visar hur kemiska reaktioner kan ge färgförändringar och att dessa är beroende av koncentrationer, mängder och eventuell komplexbindning.
DNA extraktion ur munepitel
I den här laborationen får eleverna extrahera och titta på eget DNA, med hjälp av lite salt, diskmedel och etanol.
Kalkvatten på ett enkelt sätt
Kalkvatten används till att påvisa koldioxid och karbonatjoner. Det här är en beskrivning på hur man tillverkar kalkvatten som blir färdig att använda inom några minuter!
Papperskromatografi med olika pennor
Syftet med den här laborationen är att undersöka om det med papperskromatografi går att urskilja olika färger i några olika färgpennor.
Papperskromatografi med olika vätskor
I denna laboration undersöks hur valet av lösningsmedel vid papperskromatografi påverkar förmågan att urskilja olika färger i färgpennor.
Gramfärgning
Här utnyttjar vi dansken Grams kunskaper för bakterieklassificering.
Salivtest
Syftet med denna laboration är att kunna påvisa saliv på olika objekt eller ytor i omgivningen.
Vatten
Innehållet tar upp vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, för att göra eleverna medvetna om att vattnets förmåga att lösa ämnen, är en förutsättning för livet.
Arktis och Antarktis
I denna aktivitet simuleras kur havsnivån påverkas av issmältning vid Arktis och Antarktis.
Buffert i naturliga vattensystem-Demo
Vätekarbonatbufferten är en vanlig buffert i naturliga vattensystem. Hur fungerar en buffert vid tillsats av sura eller basiska ämnen?
Vilket ämne blir varmast i mikrovågsugnen?
I denna laboration ges förslag på hur man med hjälp av en mikrovågsugn kan studera dipoler (som vatten). Läraren kan själv modifiera laborationen genom att välja lämpliga vätskor och därefter studera uppvärmingen i en mikrovågsugn.
Kemiska processer
Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa. Några exempel är växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
Daniells element
Demonstrera ett klassiskt exempel på en galvanisk cell.
Ett enkelt zinkbatteri
Elevlaboration eller demonstration. Stegvis undersökning av varje del i ett zinkbatteri, uppbyggd av zink- och kolelektroder i svavelsyralösning.
Elefanttandkräm
Demonstration av sönderdelning av väteperoxid till vatten och syrgas med enkla vardagskemikalier.
Fånga koldioxid
Växthusgasen koldioxid tillverkas och fångas sedan in med kalkvatten. Reaktionerna utförs i en zippåse.
Gör din egen Falu rödfärg
Falu rödfärg är en färg med anor! Redan 1616 började man tillverka det röda pigmentet vid Falu koppargruva som kokas med mjöl och vatten till en färgpasta som kan blandas med linolja innan man målar.
Ingefärabatteriet
Voltas stapel var det första batteriet som byggdes på 1800-talet. Använd Voltas princip och bygg ett batteri av zink, koppar och syltad ingefära, och få lysdioden att lysa.
Jod och zink - tur och retur
En laboration med både syntes och sönderdelning vid reaktion mellan jod och zink. Den bildade produktens egenskaper undersöks, följt av elektrolys som sönderdelar produkten tillbaks till grundämnena igen.
Pottaska
Elevlaboration som går ut på att separera ut (laka ut) ett salt från vedaska (även kallad pottaska), undersöka dess egenskaper och identifiera saltet.
Osmos med ägg - DEMO
Osmos är ett fysikaliskt fenomen. Här undersöker vi hur ett ägg påverkas av salthalten i och utanför ägget.
Principen för ett batteri
Bygg ett enkelt batteri, så litet att det får plats mellan tumme och pekfinger. En halvöppen laboration där målet är att få lysdioden att lysa.
Rengöring av silverföremål
Ett trevligt och enkelt sätt att med hushållskemikalier göra rent silverföremål.
Språngskikt i vatten
I den här laborationen undersöks hur lång tid det tar för söt- och saltvatten att blandas. Den kan användas för att illustrera språngskikt i haven.
Gör ditt eget papper
Hur går papperstillverkning till? Gör eget papper från äggkartong.
Växthuseffekten och koldioxid i världshaven
Kan världshaven absorbera lika mycket koldioxid om havstemperaturen höjs?
Kolatomens egenskaper och kolföreningar
Kolatomens egenskaper och kolets kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen. Det ökar förståelsen av reaktionerna och av energiflödet från solen vidare genom natur och samhälle. I kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning själva motorn.
Bensin och fotogen
Antändbarheten hos dessa vanliga lösningsmedel undersöks.
Bensinexplosion i ett chipsrör
En demonstration för att visa hur bensinångor i ett tomt kärl skapar en explosiv blandning.
Kol i olika former
Utifrån denna beskrivning kan du som lärare själv utforma experimet utifrån kolatomens specifika egenskaper och i intotexten till laborationen finner du bl.a. fakta om olika former av kol.
Tillverka plast från potatis
Plast görs ofta från råolja. Men det går även att göra plast från förnyelsebara utgångsämnen. Då kan plasten kallas för bioplast. I den här laborationen ska du få göra bioplast av potatis.
Kost och hälsa
Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen ger en progression i innehållet om mat och näringsämnen. På en mer molekylär nivå studeras vad som händer i kroppen när vi äter och dricker.
Alginatmaskar i olika miljöer
Alginat är ett naturlig geléaktigt ämne, som bland annat kan användas för att kapsla in läkemedel så att det når rätt plats i kroppen. Hur det kan gå till ska vi undersöka i denna laboration.
Smakprovning
Våra ögon är i högsta grad inblandad i vårt omdöme om vad som är ät- och drickbart. I denna laboration testas detta genom att färga dryck med livsmedelsfärger. Kan vi avgöra vad drycken egentligen smakar?
Vad gör fluor på tanden?
Varför finns det fluor i tandkrämen? Äggskal används som modell för tänder och behandlas med och utan fluortandkräm.
Vilket socker föredrar jästen
När du ska träna inför en långvarig fysisk ansträngning, till exempel Vasaloppet, behöver kroppen ett extra förråd med kolhydrater. Det finns olika sorters kolhydrater och kroppen förbränner de olika kolhydraterna olika snabbt.
Denna laboration går ut på att uppskatta hur mycket koldioxid, CO2 som bildas när du ”matar” jäst med olika sorters kolhydrater.
Livscykelanalys
Livscykelanalyser utvecklar ett helhetsperspektiv på olika produkters miljöpåverkan, som mobiltelefoner och kläder. Undervisningen kopplar till begreppet grön kemi, ett sätt att tänka inom kemin som handlar om att designa kemiska föreningar och processer så att de ger så liten miljöpåverkan som möjligt.
Grön kemi på Chesse.org
På vår webbsida chesse.org/sv hittar du både information om grön kemi och elevaktiviteter som inkluderar laborationer.
En laboration framtagen till Kemins dag 2020 om fosfatåtervinning från slamaska.
Systematiska undersökningar i åk 7-9
Kunskapsområdet handlar om planering, utförande, värdering och dokumentation av observationer och experiment samt kritisk granskning av information. Eleverna ska lära sig om naturvetenskapens karaktär, dess betydelse och att den är föränderlig över tid samt om sambandet mellan undersökningar i kemi och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller.
Naturvetenskapligt arbetssätt i åk 7-9
Kursplanen lyfter fram olika undersökningsmetoder som ett centralt innehåll under hela grundskoletiden. Med stigande ålder ökar elevernas möjligheter att själva vara delaktiga i att formulera frågeställningar samt planera, utföra och värdera undersökningarna.
Förklaringsmodeller
Eleverna ska utveckla förståelse för att kemins begrepp och förklaringsmodeller växer fram i samspel med resultat av undersökningar. Exempel på förklaringsmodeller i kemi är olika atommodeller och partikelmodeller samt principen ”lika löser lika” och det periodiska systemet.
Alkalimetall i vatten - DEMO
Visa på ett säkert sätt hur alkalimetallerna, litium, natrium och kalium, reagerar med vatten på ett likartat sätt.
Balansera reaktionsformler
Här hittar du tre tabeller med ett 50-tal reaktionsformler som går att balansera. Om du lyckas blir återkopplingen "rätt"!
Ballong på spett
Är det möjligt att en träpinne kan stickas in och ut ur en ballong utan att ballongen går sönder? I den här laborationen söker vi svaret.
Bertas lavalampa
Gör en lavalampa och diskutera hur den fungerar.
Den osynliga gasen DEMO
Tillverka koldioxid och undersök gasens kvävande egenskaper.
Utomjordingarnas periodiska system
Använd dina kunskaper om vårt jordiska periodiska system över grundämnen för att hjälpa utomjordingar att placera in sina grundämnen i ett nytt tomt periodiskt system.
Källkritik och argumentation
I årskurserna 7–9 ska undervisningen behandla informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi samt argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Vilket är det viktigaste grundämnet?
En klassrumsaktivitet som knyter an till TV-programmet Robinson, där man diskuterar och argumenterar för vilket grundämne som ska röstas ut.