Stockholms universitet
This page in English

Vendela BlomströmUniversitetsadjunkt

Om mig

Universitetsadjunkt. Enhetschef och ämnesansvarig för enheten Svenska som främmande språk.

Forskningsintressen

Svenska som andraspråk, akademisk litteracitet, bedömning av språkfärdighet, retorik, respons och kollegialt lärande i högre utbildning.

Undervisning

Jag undervisar på kurser i akademisk svenska, på färdighetstränande kurser i svenska som andraspråk och i retorik. Jag undervisar också på kurser i svenska för internationella akademiker (medarbetare vid universitetet), på lärarutbildningen samt inom den kompletterande lärarutbildningen ULV. Förteckning över min undervisningserfarenhet: Undervisning Vendela Blomström (88 Kb)

Föredrag och konferensbidrag

Jag föreläser om svenska som andraspråk, retorik och presentationsteknik, språkutvecklande arbetssätt, akademiskt läsande och skrivande m.m. Förteckning över genomförda föredrag och konferensbidrag: Föredrag och konferensbidrag Vendela Blomström (223 Kb)

Ledningsuppdrag

  • Ämnesansvarig enhetschef för avdelningen Svenska som främmande språk,  (2020-09-01 - pågående)
  • Tf ställföreträdande prefekt (2024-01-01 - 2024-07-31)
  • Studierektor Svenska som främmande språk, Institutionen för svenska och flerspråkighet (2016-01-01 - 2020-08-31)
  • Ordförande Utbildningsråd för ULV och VAL (2018-07-01 - 2021-12-31), vice ordförande (2022-pågående)
  • Ledamot i Utbildningsråd för ULV och VAL (RUVA) (2021-2022 och 2022-pågående)
  • Ordförande Samrådsgruppen för Tisus och behörighetsgivande kurs i svenska  (2016-01-01 - pågående)
  • Suppleant i institutionsstyrelsen, Institutionen för nordiska språk/Institutionen för svenska och flerspråkighet (2013-2017)

Övriga uppdrag

  • Projektsamordnare och examinator för Tisus (2020-09-01 - pågående)
  • Representant i Språkstudions referensgrupp, Stockholms universitet (2018 - 2020)
  • Representant i Arbetsgruppen för kompletterande utbildning vid SU (2018 - pågående)
  • Representant i kärnkollegiet för kursen Framträdande och retorik i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) inom lärarutbildningen, Stockholms universitet (2015-2016)
  • Institutionens representant i Arbetsgruppen för nybörjarspråk vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet (2012)
  • Ingick i arbetsgruppen för konferensen "Med svenska språket som redskap för akademiska studier - hur möter högskolan internationella studenters behov?" anordnad av Institutionen för nordiska språk och Svenska institutet (2010-2011)
  • Ingick i referensgruppen för Tisus (2010–2011)

Kursansvar

Kursföreståndare och kursansvarig för följande kurser och utbildningar:

  • Språkstödjande kurser inom Utländska lärares vidareutbildning (2016-2018)
  • Akademisk svenska inom Snabbspår för nyanlända samhällsvetare (2016)
  • Akademisk svenska för andraspråkstalare och Skrivande för studenter med svenska som andraspråk (2016-2017)
  • Praktisk retorik (2013-2015)
  • Framträdande och retorik, Lärarutbildningen (2013-2015)
  • Muntlig interaktion på svenska i akademiska sammanhang (2012-2016)
  • Förberedande och Behörighetsgivande kurs i svenska (2010-2016)

Bedömare vid språktest

  • Inplaceringsprov i Svenska som främmande språk.
  • Muntligt delprov inom Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier).
  • Skriftligt delprov inom Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier).

Pedagogiska utvecklingsprojekt

Kursinnehåll, arbetssätt och examination med anpassning till AI

Under 2024 beviljades Anna Karlsson (projektledare) och jag rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning. Syftet med projektet är att undersöka och testa sätt att använda AI-verktyg i färdighetstränande kurser i svenska, i stället för att se det som ett otillåtet hjälpmedel vid uppgifter och examination. Tanken är att skapa och prova ut arbetssätt för studenter och lärare där AI fungerar som resurs. Ett mål med projektet är att utveckla metoder för undervisningen och lärarnas arbete på längre sikt i olika typer av kurser. Ett annat mål är att skapa upplägg som bidrar till kunskap om möjligheterna och riskerna hos både lärare och studenter. (Projektstart vt25).

Kollegiala samtal om akademisk litteracitet - för pedagogisk utveckling inom högre utbildning  (projektledare)

Inom detta utvecklingsprojekt arbetar jag tillsammans med Jeanna Wennerberg fram och provar ut mallar och samtalsunderlag för kollegiala samtal om akademisk litteracitet. Syftet med projektet är att ta fram ett material som kan fungera som stöd för pedagogisk utveckling med fokus på akademisk litteracitet. (pågående)

Retorik, röst och kommunikativ kompetens (projektledare)

Inom projektet skapade jag tillsammans med Gunlög Åkerstedt Lindell ett digitalt material med fokus på retorik, röst och kommunikativa färdigheter för den kompletterande utbildningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Materialet består dels av ett antal filmer som visar olika kommunikativa situationer inom skolan, dels av inspelade intervjuer med yrkesverksamma alumner, forskare, logoped m.fl. Till materialet hör ett stort antal övningar/uppgifter samt en samling litteraturtips och länkar. (2020-2021)

Akademisk svenska med bildningspodden (rådgivare)

Inom projektet utvecklade Språkstudion i samarbete med Svefler övningar i akademisk svenska som bygger på podcasten "Bildningspodden" från Humanistiska fakulteten på SU. Målgruppen för materialet är nya studenter/akademiker inom alla ämnen och materialet är tänkt att kunna användas både för undervisning på kurser och för självstudier. Jag ingick i en rådgivande grupp (expertområde svenska som andraspråk och akademisk svenska) och bidrog med bland annat perspektiv på språkdidaktisk praktik och läromedelsutveckling. (2020-2021)

ASK-projektet: Kollegialt utvecklingsprogram för universitetslärare - Auskultationer, samundervisning och kollegiala samtal (projektledare)

Inom projektet utformade jag tillsammans med Eva Nobel och Jeanna Wennerberg ett kollegialt utvecklingsprogram där lärare vid institutionen ges möjlighet att genomföra auskultationer och samundervisning med efterföljande återkoppling samt kollegiala samtal för att skapa möjligheter att utveckla, diskutera och reflektera kring lärarrollen, undervisningen och studenternas lärande. (2018-2020)

Kollegial stöttning genom auskultation - ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap

Utvecklingsprogram för kollegialt lärande – Auskultation med återkoppling och kollegiala samtal

AKSVA-projektet (projektledare)

Under 2015 fick Jeanna Wennerberg och jag rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning inom AKSVA-projektet (Akademisk svenska för andraspråkstalare). Syftet med projektet var att göra inspelningar av autentisk muntlig interaktion i högskolemiljö samt att skapa tillhörande interaktiva uppgifter att använda dels i universitetets lärplattform, dels under seminarietid. Projektet resulterade i ett antal filmer med tillhörade uppgifter för användning i undervisningen. Materialet var i första hand avsett att användas på delkursen Det talade språket i akademiska sammanhang (7,5 hp) inom kursen Akademisk svenska för andraspråkstalare, 30 hp, men kom även att användas på fler kurser. I projektet medverkade även Eva Nobel och Mårten Michanek (2015-2018)

Behörighet i svenska - och sen då? (projektledare)

För att få en bredare bild av hur Behörighetsgivande kurs i svenska (30 hp) skulle kunna utvecklas gjordes i samband med ett större kursutvecklingsarbete även en enkätundersökning med tidigare studenter som respondenter. Syftet med enkäten var bland annat att ta reda på vad de tidigare studenterna har valt att ägna sig åt efter avslutad kurs, om de anser att kursen har varit till nytta för dem i fortsatta studier och/eller i arbetslivet samt att få idéer om hur kursen skulle kunna utvecklas. Utvecklingsarbetet resulterade i att kursen riktades tydligare mot att förbereda språkligt inför akademiska studier. (2013-2014)
Behörighet i svenska - och sen då? Blomström & Wennerberg 2014 (583 Kb)

Samverkansprojekt

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, Steg 2 Litteracitet. Skolverket. (projektdeltagare)

På uppdrag av Skolverket har institutionen utvecklat och översatt ett material för kartläggning av nyanlända elevers litteracitet på deras starkaste språk. (2014-2015)

Samarbete

Jag samarbetar med andra institutioner och lärosäten kring kurser, undervisning och pedagogiskt utvecklingsarbete, både nationellt och internationellt.

Nationellt samarbete:

  • Göteborgs, Linköpings, Lunds, Malmö, Stockholms, Umeå och Uppsala universitet. Samarbete kring de förberedande och behörighetsgivande kurserna i svenska.
  • Samarbete kring utprovning av nationella prov i svenska och svenska som andraspråk samt kring nätverk för universitetslärare som undervisar i svenska för andraspråkstalare/svenska som främmande språk.
  • Kungliga Tekniska högskolan, Språk och kommunikation. Samarbete kring kurser i svenska som främmande språk/svenska för utbytesstudenter och utländska forskare.
  • Södertörns högskola. Samarbete med Maria Eklund Heinonen kring muntlig interaktion och andraspråkssamtal i högskolemiljö.
  • Kammarkollegiet. Samarbete kring språktest i svenska (auktorisationsprov för tolkar).

Internationellt samarbete:

  • Finland: Helsingfors universitet, Språkcentrum. Samarbete kring lärarmobilitet och UBSAM-nätverket. Rapport om planeringsbesök vid Helsingfors universitet 2015 (372 Kb)
  • Frankrike: Université de Strasbourg. Samarbete kring lärarmobilitet/gästundervisning vid universitetet (vt 2015).
  • Italien: Università degli Studi de Milano. Samarbete kring lärarutbyte/gästundervisning vid universitetet i Milano (vt 2013).
  • Spanien: Universitat de Barcelona. Samarbete med svensklektorn samt studiebesök på universitetet (2010).

Nätverk

UBSAM-nätverket. Initiativtagare och ansvarig för UBSAM-nätverket som är ett samarbete mellan SU och Helsingfors universitet. UBSAM står för undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö. Det vänder sig till lärare (både nationellt och internationellt) som undervisar i främmande språk/andraspråk på universitet och högskola. Läs mer här: UBSAM-nätverket

SVAN-nätverket. Initiativtagare till SVAN-nätverket och leder det tillsammans med Eva Nobel. Det är ett nätverk om kurser i svenska för internationella anställda vid lärosäten i Sverige. Läs mer här: SVAN-nätverket

Publikationer

                                     

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Svenska för internationella akademiker

    2023. Vendela Blomström, Eva Nobel.

    Bok

    Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning. 

    Bokens sju kapitel är uppbyggda kring teman, där varje kapitel innehåller autentiska tematexter av varierande svårighetsgrad. Texterna följs av intresseväckande diskussionsfrågor samt uppslag till att undersöka olika ämnen inom kultur och samhällsliv. Till varje kapitel hör en fördjupningsdel som lägger stor vikt vid kommunikativa övningar och aktiverande uppgifter. I fördjupningsdelen finns även tydliga genomgångar av grammatik och ordförråd med tillhörande övningar. 

    Inom varje kapitel finns en progression, från enklare texter och övningar inom temat till mer avancerade. Tanken är att man ska kunna arbeta med kapitlen och delarna i dem i valfri ordning utifrån intresse och språknivå. 

    Till boken hör en webbplats med inlästa ljudfiler till bokens texter och dialoger, fler och fördjupande övningar samt facit. 

    Svenska för internationella akademiker vänder sig till dem som vill studera svenska på B1/B2-nivå upp till C1-nivå på Europarådets nivåskala (CEFR). Boken passar även för självstudier.

    Läs mer om Svenska för internationella akademiker

  • Akademiskt läsande och skrivande

    2021. Vendela Blomström, Jeanna Wennerberg.

    Bok

    Studier på universitet och högskola innebär en utmaning för de allra flesta studenter, inte minst vad gäller de höga kraven på läs- och skrivförmåga. Texterna uppfattas ofta som svårtillgängliga och de skriftliga uppgifterna som komplicerade. Så hur gör man då för att ta sig an de högt ställda förväntningarna och planera studierna på ett effektivt sätt? Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån? Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang. Författarna beskriver högskolan som studiemiljö, ger konkreta råd om studieteknik och beskriver hur läsningen kan anpassas efter olika syften. De förklarar också hur man utvecklar sitt akademiska skrivande och sin språkfärdighet genom respons från andra samt lyfter fram utmärkande drag i den vetenskapliga texten och i det akademiska språkbruket. I denna andra upplaga av boken har innehållet utvecklats och blivit mer omfattande. Nya övningsuppgifter har tillkommit och till flera finns även lösningsförslag, vilket gör det möjligt att använda boken vid självstudier. Akademiskt läsande och skrivande passar lika väl för kurser vid universitet och högskola som för avancerade kurser i svenska och svenska som andraspråk på gymnasium och i vuxenutbildning. Den kan med fördel kompletteras med boken Muntlig interaktion i akademiska sammanhang.

    Läs mer om Akademiskt läsande och skrivande

  • Ett utvecklingsprogram som arena för kollegialt lärande

    2020. Vendela Blomström, Eva Nobel, Jeanna Wennerberg. Lisetten (2), 24-27

    Artikel

    Kollegialt lärande har kommit att bli en viktig del av arbetet inom lärarkollegiet som undervisar i svenska som främmande språk på Stockholms universitet. Genom ett nyskapat kollegialt utvecklingsprogram med auskultationer, samundervisning och kollegiala samtal har kollegiet och ledningen skapat nya sätt att mötas kring olika undervisningsrelaterade frågor. Även om det finns vissa hinder att ta sig förbi, som exempelvis tidsåtgång och ekonomiska aspekter, så överväger de positiva effekterna av det kollegiala lärandet.

    Läs mer om Ett utvecklingsprogram som arena för kollegialt lärande

  • Kollegial stöttning genom auskultation - ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap

    2019. Jeanna Wennerberg, Vendela Blomström, Eva Nobel. Högre Utbildning 9 (1), 78-84

    Artikel

    Auskultation kolleger emellan beskrivs ofta i högskolepedagogisk litteratur som en lämplig metod för kollegial utveckling av lärarroll och undervisningspraktik. Formerna för auskultationerna varierar och själva genomförandet kan vara förknippat med vissa problem som t.ex. tidsåtgång, olika förväntningar och osäkerhet gällande återkoppling. I den här artikeln presenterar vi ett kollegialt utvecklingsprogram med en modell för auskultationer som vi har skapat och genomfört i ett lärarlag på en språkinstitution vid Stockholms universitet. Vi presenterar dels själva modellen med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal, dels diskuterar vi styrkor och svagheter med modellen. Erfarenheten av genomförandet visar att auskultationer med stöd av mallar fungerar bra och kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnad, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt vid framförandet av återkoppling på kollegernas undervisning några inverkande faktorer på hur väl ett program av detta slag fungerar.

    Läs mer om Kollegial stöttning genom auskultation - ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap

  • Akademiskt läsande och skrivande

    2015. Vendela Blomström, Jeanna Wennerberg.

    Bok

    Studier på universitet och högskola innebär en utmaning för de allra flesta studenter, inte minst när det gäller de höga kraven på läs- och skrivförmåga. Texterna som ska läsas uppfattas ofta som svårtillgängliga och de skriftliga uppgifterna man ställs inför som nervpressande. Så hur gör man då för att ta sig an de högt ställda förväntningarna och planera studierna på ett effektivt sätt? Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån?Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang. Författarna beskriver bland annat högskolan som studiemiljö, ger konkreta råd om studieteknik, förklarar hur man utvecklar sitt skrivande genom respons från andra samt lyfter fram utmärkande drag i den vetenskapliga texten och i det akademiska språket.

    Läs mer om Akademiskt läsande och skrivande

Visa alla publikationer av Vendela Blomström vid Stockholms universitet

Redigera profilen