Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Samhällsorienterande ämnen för lärare i åk 1-3, 15 hp (1-15) - ingår i Lärarlyftet II

  • 15 hp

Den här kursen ingår i Lärarlyftet II och ges på uppdrag av Skolverket.

Den här kursen riktar sig till dig som har en behörighetsgivande lärarexamen mot minst åk 1-3 och vill bli behörig att undervisa i SO för åk 1-3.

I den här kursen får du kunskaper om SO-ämnenas innehåll i de aktuella kursplanerna för elever i årskurs 1-3. Vi kommer att diskutera och arbeta praktiskt med att organisera för utveckling och lärande samt behandla de digitala verktygens roll för undervisning och lärande.

Läs mer om Lärarlyftet: lärarutbildningsportalen

Skolverkets information om Lärarlyftet II

 

 

  • Kursupplägg

    Kursen består av fem moment, vilka motsvarar de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, med respektive ämnes ämnesdidaktik, samt SO-didaktik.

    Kursen syftar till att deltagarna utifrån praktiska exempel ska kunna reflektera över och argumentera för val av innehåll, arbetsformer och former för kunskapskontroll i förhållande till ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska begrepp och modeller.

    Undervisningen utgår från de enskilda ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap men har samtidigt en ämnesövergripande inriktning.                            

    De olika ämnena behandlas ur såväl ämnesteoretiskt som ämnesdidaktiskt perspektiv genom campusförlagda föreläsningar, seminarier och workshops, samt genom webbseminarier utifrån kurslitteratur och givna frågeställningar under vägledning av ämnesansvariga, på lärplattformen Mondo.  

    Kursen inriktas mot läprocesser i samhällsorienterande ämnen samt elevers lärande utifrån genus, skilda kulturella bakgrunder och elever i behov av särskilt stöd.

    Innehållet i kursen ansluter nära till skolans kursplaner för samhällsorienterande ämnen 1-3 och deras teman Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. Ämnesteori och ämnesdidaktik vävs samman i vart och ett av kursens fyra huvudmoment:

    Delkurser

    Moment 1, med tyngdpunkt i ämnet geografi, omfattar 3 hp: Hur närsamhället och den egna hemorten, Sverige och världen kan studeras. I momentet behandlas ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska frågor knutna till miljö och hållbar utveckling utifrån elevernas vardag; grundförutsättningarna för befolkning och bebyggelse, såsom vatten, mark och klimat; rumsuppfattning och rumsliga begrepp, allt från skolsalen och den egna bostadsorten till länder och platser samt kontinenterna och världshaven.  I momentet ges också exempel på hur undervisningen kan bidra till att eleven utvecklar grundläggande kunskaper om till exempel migration, dess orsaker och konsekvenser.

    Moment 2, med tyngdpunkt i ämnet historia, omfattar 3 hp: Hur människor förr i tiden livnärde sig, arbetade, bodde, klädde sig, umgicks och firade högtid. Momentet behandlar såväl historiska som historiedidaktiska begrepp och fokuserar på hur man i undervisningen kan gestalta tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid, samt hur man kan utgå ifrån och använda hemortens och närområdets platser, byggnader och viktiga föremål för att eleven ska få en inblick i barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Inom denna ram behandlas följande innehållsliga teman: människans äldsta historia till och med införandet av jordbruk; i sammanhanget relevanta epokbegrepp; forntidens avtryck i närsamhället; levande människors minnen av det förflutna samt berättelser om det förflutna i barnlitteratur, sånger och filmer. Såväl frågor om genus och representation som frågor kring kulturell bakgrund och historisk interkulturalitet diskuteras i anslutning till frågor om urval av och tolkningsperspektiv på historiska händelser samt nationell och kulturell identitet.

    Moment 3, med tyngdpunkt i ämnet religionskunskap, omfattar 3 hp: Hur existentiella frågor och värderingar kan behandlas i det mångkulturella klassrummet. Momentet behandlar såväl kunskaper om religioner och livsåskådningar som religionsvetenskapliga och religionsdidaktiska begrepp. Momentet har följande innehållsliga teman: barns frågor om livet, gott och ont, rätt och orätt; närsamhällets religioner och platser för religionsutövning; kristendomens, islams och judendomens symboler, högtider och berättelser; berättelser om gudar ur den antika och nordiska mytologin samt kristendomens roll i det förflutna. Inom ramen för dessa teman anläggs genusperspektiv, till exempel när syn på kvinnors och mäns roller, samt exempel på ritualer och symboler, berörs. Elevers egna och andras kulturella bakgrund lyfts fram i relation till olika samhällens och kulturers religiösa traditioner och föreställningar.

    Moment 4, med tyngdpunkt i ämnet samhällskunskap, omfattar 3 hp: Hur barnrättskonventionen, demokrati, etnicitetsfrågor och globalisering kan behandlas ur ett hållbarhetsperspektiv. I momentet anläggs såväl ett ämnesteoretiskt som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Momentet har följande innehållsliga teman: barnets rättigheter med utgångspunkt i barnrättskonventionen, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde; sociala relationer med utgångspunkt i begrepp som samlevnad och samlevnadsformer, kamratskap, könsroller och jämställdhet; frågor om demokrati, normer och regler knutna till elevens egen livsmiljö, såsom i skolan, idrottssammanhang och trafiken; samhällsfrågor kring yrken, samhällsfunktioner och ekonomi. Frågor om genus och representation diskuteras i anslutning till frågor om urval av undervisningsmaterial samt val av arbetsformer för ämnesundervisningen i årskurs F-3, genom till exempel begrepp som kön, genus och normbildning. Frågor om kulturell bakgrund och identitet diskuteras i anslutning till val av samhällsfrågor för diskussion och undersökning för undervisning i årskurs F-3.

    Moment 5, med tyngdpunkt i de samhällsorienterade ämnenas didaktik, omfattar 3hp: Genom varierade arbetsformer såsom föreläsningar, workshops, filmer och litteraturstudier av vetenskapliga artiklar behandlas olika aspekter av frågan hur man kan planera, organisera, värdera och bedöma undervisning i relation till innehållsliga teman samt utifrån läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Kurslitteraturen bearbetas utifrån vetenskapliga perspektiv och beprövad erfarenhet i gemensamma diskussioner runt aktuella ämnesdidaktiska frågeställningar. I Momentet fokuseras IT-resurser och digital teknik i SO-undervisningen genom exempel på undervisningsredskap och diskussion av didaktiska val av redskap och material. Frågor om betyg och bedömning diskuteras utifrån olika teoretiska perspektiv som Assessment for Learning och Variationsteori, samt exemplifieras i fördjupningar kring planering, undervisning och bedömning av specifika teman och moment. Anpassningar för elever med svenska som andra språk eller elever i behov av särskilt stöd relateras till läroplanens mål, bedömningsfrågor samt till individuella anpassningar i daglig undervisning.

     

    Undervisning

    Undervisningen består av seminarier, gruppövningar och exkursion.

    Examination

    Kursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter i form av tre hemtentamen, samt ett muntligt och skriftligt presenterat temaarbete.

  • Kurslitteratur

    Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.
  • Kursrapporter

  • Kontakt

    Kursadministratör: studieadmin@hsd.su.se

    Studievägledning: studievagledning@hsd.su.se