Om utbildningen
Kursen ger en orientering i centrala frågor, problem och ämnen i nutida diskussioner om islam och mellan företrädare för olika förhållningssätt inom islam. Till exempel uppmärksammas frågor som rör religionens plats i moderniteten, nytolkning av islams källor, muslimsk feminism och genusmedveten korantolkning, frågan om islams förenlighet med demokrati och andra samtidsrelevanta frågor. På kursen uppmärksammas också den fromhetsorienterade eller ”mystika” tradition inom islam som kallas sufism, och förhållandet mellan denna och andra strömningar inom islam.
Om ämnet: Religionshistoria
Religionshistoria
Religion har i alla tider varit en del av de mänskliga samhällena. Religion förbinds ofta med grundläggande frågor om världens uppkomst och ordning, människans plats i helheten och livets mening. Den sortens frågor uppfattas ibland som primära i förhållande till de rituella uttrycken, men det kan visa sig väl så viktigt att beakta hur religionens många handlingsaspekter (riter, ceremonier, böner etc.) kontinuerligt tolkas på nya sätt och anpassas till nya sammanhang. Religiösa uttryck signalerar inte endast vad människor anser vara ytterst sant och verkligt utan också deltagande, lojalitet och auktoritet. Vad som uttrycks indirekt eller underförstås i religiösa sammanhang kan därför visa sig väl så intressant ur ett historiskt perspektiv som trosbekännelser och läroframställningar. I sina lokala miljöer bidrar religionen, på gott och ont, till att stärka sociala band, framhäva kulturella identiteter samt till konstnärligt, intellektuellt och politiskt utmanande gestaltningar av den mänskliga tillvarons villkor. Inom ämnet religionshistoria studeras religionerna ur historiskt, kulturellt och socialt perspektiv, såväl de religioner som bidrar till att forma vår nutid som forntida och marginaliserade religioner från alla delar av världen. Forntida religioner från det antika Grekland och Rom, det forna Norden och Främre Orienten likaväl som traditionella inhemska religioner i nyare tid har alla sin plats i religionshistorien vid sidan av de stora världsreligionerna och nya religiösa rörelser. Judendom, kristendom och islam blir föremål för studium inom religionshistorieämnet vid sidan av Asiens olika religioner från hinduism och buddhism till daoism och shinto.
ARBETSMARKNAD Religionshistoria har en tvärvetenskaplig bredd och spänner över både humaniora och samhällsvetenskap. Ämnet ger därför kunskaper utöver det ämnesspecifika. I kombination med andra ämnen kan till exempel lärare, journalister, bibliotekarier, museipersonal, biståndsarbetare eller personer som arbetar med migrationsfrågor ha nytta av dessa kunskaper.
EXAMEN su.se/examen
Om intresseområdet: Kultur och historia
Hur uppstår olika kulturer och hur påverkar kulturen oss? Här samsas studier i arkeologi, filosofi, historia, religion och etnologi med bland annat musik, litteratur, film, konst och teatervetenskap som olika uttryck för kulturens betydelse för människan och samhället. Gemensamt för studierna är att du skärper din analytiska förmåga och lär dig se olika utvecklingslinjer, ofta i ett tvärvetenskapligt sammanhang.
Studier inom intresseområdet Kultur och historia ger en bred generell kompetens med stor användbarhet i arbetslivet där det krävs självständighet, analytiska färdigheter och förmåga att kommunicera.