Kandidatprogram i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation

Vill du arbeta med att leda andra, få människor att växa och verksamheter att utvecklas? Befinner du dig mitt i karriären och vill vidareutbilda dig för att kunna ta ledande roller? Då ska du söka det nystartade kandidatprogrammet i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation (KLOK).

Foto: Jens Olof Lasthein

• Programöversikt

  Programmet består av kurser i pedagogik och svenska om totalt 180 högskolepoäng. Det ges på helfart och utgörs av 150 hp i huvudområdet pedagogik och 30 hp i svenska.

  Under första terminen ges en introduktion till huvudområdet pedagogik med fokus på centrala pedagogiska teoribildningar och hur vi kan förstå människans kunskapsbildning, utveckling och lärande samt en första introduktion i vetenskaplig metod.

  Under termin 2 och 3 ges fördjupade kurser inom organisation och ledarskap samt vetenskaplig metod.

  Den efterföljande terminen läses kurser om kommunikation såsom praktisk retorik, språk, kommunikation och samhälle samt professionellt skrivande.

  Termin 5 innehåller projektledning och kvalitetsutvecklingsarbete, samt valbar praktik alternativ en casekurs. Programmet avslutas med fördjupning i huvudområdet pedagogik i form av pedagogikens forskningsfält, vetenskaplig metod och examensarbete i pedagogik med inriktning mot ledarskap och kommunikation.
   
  Programmets kurser termin 5 är sammansatta för att vara särskilt lämpade för och därmed underlätta för studenterna att delta i internationella utbytesprogram som t.ex. Erasmus.

  Institutionen för pedagogik och didaktik är värdinstitution och programmet ges i samarbete med Institutionen för svenska och flerspråkighet.

  År 1

  Termin 1. Kurser i huvudområdet pedagogik 

  Pedagogiska perspektiv på lärande och utveckling (PEGN01)
  Vetenskaplig teori och metod I (PEG103)
  Socialisation och interaktion (PEGN02)
  Delaktighet, identitet och makt (PEG010)

  Termin 2. Kurser i huvudområdet pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation

  Organisation och förändring (PEGN10)
  Vetenskaplig teori och metod II (PEGN11)
  Pedagogiskt ledarskap (PEGN12)
  Vuxenpedagogik och livslångt lärande (PEGN13)

  År 2

  Termin 3. Kurser i huvudområdet pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation

  Ledarskap i ett föränderligt samhälle, 7,5 hp (PEGN14)
  Ledarskap för ett hållbart arbetsliv, 7,5 hp (PEGN15)
  Ledarskap av grupper och team, 7,5 hp (PEGN16)
  Att hantera konflikter i arbetslivet, 7,5 hp (PEGN17)

  Termin 4. Kurser i huvudområdet svenska

  Praktisk retorik, 15 hp (NS1161)
  Språk, kommunikation och samhälle, 7,5 hp (NS1162)
  Professionellt skrivande, 7,5 hp (NS1163)

  År 3

  Termin 5. Kurser i huvudområdet pedagogik med inriktning
  ledarskap och kommunikation

  Projektledning och kvalitetsutvecklingsarbete 15 hp 
  Praktik inom ledarskaps- eller kommunikationsområdet 15 hp, alternativt, 
  Casestudie inom ledarskap och kommunikation 15 hp 

  Termin 6. Kurser i huvudområdet pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation

  Pedagogikens forskningsfält, 5 hp
  Vetenskaplig teori och metod III, 10 hp
  Examensarbete i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation, 15 hp

• Mer information

  Vem kan söka?

  Programmet vänder sig till dig som läst högskoleförberande såväl som yrkesförberedande gymnasieprogram eller vuxenutbildning. Det vänder sig också till dig som är mitt i arbetslivet och som vill vidareutbilda dig inom ditt område eller kanske byta spår. En tredjedel av platserna på programmet är reserverade för personer med arbetslivserfarenhet.

  Examen

  Programmet leder fram till filosofie kandidatexamen. Huvudområdet är pedagogik. Inriktning ledarskap och kommunikation.

• Möt oss

  Möt våra studenter

  

   

  Juliah läser andra terminen på Kandidatprogram i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation.

  Planen är att jobba antingen inom HR, helst inom learning and development, alternativt med andra HR-frågor inom management. Om det inte blir så vill jag grotta ner mig i projektledning inom något roligt start-up bolag.

  Läs mer om varför Juliah valde programmet och vad de gör på kurserna

  ---

  

  Jonatan läser första terminen på Kandidatprogram i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation.

  Jag vill starta en konsultverksamhet som bidrar med kunskap om ledarskap inom servicesektorn, och kanske ta fram ett system för bemanning och kompetensutveckling, som utbildar kompetent personal.

  Läs mer om varför Jonatan sökte programmet och om hans framtidsplaner

  ---

  

   

  Wictoria läser första terminen på Kandidatprogram i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation.

  Jag valde att söka till Kandidatprogrammet i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation för att jag ville läsa ett program med flera möjligheter efter examen, eftersom jag inte vet vad jag vill jobba med i framtiden. 

  Läs mer om varför Wictoria sökte programmet och om hennes framtidsplaner

  ---

  

  KLOK-representanterna är ett studentinitiativ som arbetar för att studenterna på programmet ska få en bra studietid, och få kontakter inför framtida arbetsliv:

  – Vi anordnar kick offs (KLOK-offs) för nya studenter, pubrundor, quiz och arbetar för samarbeten med föreningar och företag. Följ oss på Instagram och få en inblick i var det betyder att vara KLOK:

  klokprogrammet, (@klokprogrammet)

  ---

   

  Maja berättar om hur det är att plugga på programmet – egentligen

  Ställ din fråga till Maja via https://su.se/egentligen

  Detta innehåll ligger hos en tredjepartstjänst som använder cookies. Om du vill se videon behöver du tillåta cookies för videoklipp genom att klicka här.

  Föregående element Nästa element

  Detta innehåll ligger hos en tredjepartstjänst som använder cookies. Om du vill se videon behöver du tillåta cookies för videoklipp genom att klicka här.

  Om du vill ställa frågor till Maja om hur det är att studera på programmet eller på Stockholms universitet – Ställ din fråga till Maja via su.se/egentligen

  Möt våra lärare

  Hanna Hallmén, lärare i praktisk retorik

  Hanna Hallmén undervisar på kursen praktisk retorik, termin 4. Här berättar hon om kursen, varför retorik är bra att kunna, relationen mellan ledarskap och retorik mm. Möt Hanna!

  

  Foto: John Hallmén

  Föregående element Nästa element

  Varför retorik? – För att kunna kommunicera tydligt och effektivt, och nå önskade mål.

   

  Varför är det bra att kunna retorik?

  – För att kunna kommunicera tydligt och effektivt, och nå önskade mål. För att vara mer bekväm när man talar inför människor. För att kunna förstå andras retoriska grepp och övertalningsmedel.

  Vad är relationen mellan ledarskap och retorik?

  – En god ledare förstår vikten av att se sina medarbetare, och att i varje stund kunna anpassa sin kommunikation till det som är mest lämpat för situationen.

  Vad kommer studenterna att få lära sig på kursen?

  – Att planera och hålla presentationer, analysera olika retoriska situationer och fundera på retorikens roll i förändringsprocesser och krissituationer.

  Parallellt har jag hållit retorikkurser ute i organisationer och på myndigheter, vilket gett en givande inblick i yrkeslivets olika retoriska situationer.

  Hur kom du in på ämnet retorik, kan du berätta lite om din bakgrund?

  – Jag blev förälskad i retorik under mina studier till språkkonsult, och fick sedan möjlighet att lära mig mer när jag jobbade som skrivlärare på Institutionen för svenska och flerspråkighet, bland annat genom att auskultera hos erfarna kollegor. Så småningom började jag undervisa, och det är fortfarande ett av de ämnen som är absolut roligast att lära ut. Det brukar hända mycket på en sådan här kurs, och det är fantastiskt att få följa studenternas utveckling. Parallellt har jag hållit retorikkurser ute i organisationer och på myndigheter, vilket gett en givande inblick i yrkeslivets olika retoriska situationer.

  Har du tips på någon bra retoriker för den som vill inspireras innan kursen startar?

  – Jag är väldigt förtjust i Hans Roslings folkbildningsekvilibrism. Jag älskar Winston Churchills stilfigurer. En nyare talare som jag vill tipsa om är Bryan Stevenson; se hans TED-talk med titeln "We need to talk about an injustice"!

  Viktoria Rubin, lärare på ledarskapskurserna

  Viktoria har tidigare jobbat som chef och med ledarskapsutveckling och chefsstöd. Här berättar hon om sin bakgrund, erfarenheter som chef, och om innehållet i ledarskapskurserna, som ges termin tre på programmet.

  

  Föregående element Nästa element

  Personligen tycker jag det generellt är för lite fokus på verksamheten när man pratar om ledarutveckling.

   

  Kan du berätta om din bakgrund?

  – Jag har gått personalvetarprogrammet i Lund. Min första tjänst efter examen var som chef inom hemtjänsten. Därefter jobbade jag som HR-specialist med chefsstöd, och senare med strategisk kompetensförsörjning. Jag har också arbetat som konsult och arrangerat ledarskapskurser. Idag är jag doktorand och undervisar på KLOK-programmet och PAO-programmet på Stockholms universitet.

  Vilka är trenderna idag inom ledarskapsutveckling?

  – Om vi ser till vad som pågår i praktiken ute på arbetsplatser så är självledarskap en trend sedan några år, här lyfter man fram medarbetarens egen kapacitet, och det är viktigt att individen kan styra och organisera sig själv. Chefen har en nedtonad roll. Det allra senaste inom ledarutveckling är nog ”Inner Development Goals”, som är kopplat till FNs hållbarhetsmål. Här utgår man från chefens egen självkännedom och drivkraft.

  – Inom ledarskapsforskningen finns det dock en kritik mot att ha allt för stort fokus på ledarens person och egenskaper. Många vill istället lyfta hur en grupp medarbetare "gör" ledarskapet tillsammans. En annan inriktning tittar på följarnas roll i ledarskapet. Är de bara passiva mottagare av ledarens ledarskap eller bidrar de också till verksamhetens riktning? 

  – Personligen tycker jag det generellt är för lite fokus på verksamheten när man pratar om ledarutveckling. Det är svårt att både studera och praktiskt utveckla ledarskap i ett vakuum, dvs utan att ta hänsyn till vad ledarskapet ska leda till, alltså utmaningar i verksamheten.

  Det mest givande är nog att kunna bidra till att människor gör framsteg och har kul på jobbet, att skapa sådana förutsättningar.

  Vad kommer studenterna att få lära sig i ledarskapskurserna på programmet?

  – En av kurserna tar upp ledarskap på en mer övergripande nivå, i relation till utvecklingen i samhället, som exempelvis digitalisering och globalisering. En annan kurs handlar om villkor i organisationen för att leda lärande och hållbar utveckling, och den sista kursen är mer på teamnivå.

  Kan du berätta något om din egen chefserfarenhet? Vad är det största misstaget du gjort som chef? Vad var det mest givande med att vara chef?

  – Jag var ganska oerfaren när jag fick jobb som chef efter min examen, och hade mest kunskap om hur det fungerade i teorin och på pappret. Bland det första jag gjorde var att sätta igång med en stor omorganisation med personalneddragningar, och förstod inte att personalen skulle bli så påverkade och må så dåligt av det. Jag skulle ha haft mer is i magen och avvaktat, eftersom vi ganska snabbt fick för lite personal och behövde återanställa flera medarbetare som nyss fått gå. 

  – Det mest givande är nog att kunna bidra till att människor gör framsteg och har kul på jobbet, att skapa sådana förutsättningar.  

  Slutligen, vad handlar din avhandling om?

  – Jag tittar på en speciell sorts ledare, interimschefer, som kommer in i organisationen under en begränsad tid och ska utföra olika uppdrag. Jag studerar vad den här typen av ledarskap för med sig för möjligheter och begränsningar för lärande i dessa organisationer.

  Mer om Viktoria Rubins forskning
   

  Aron Schoug: "Så ökar du kreativiteten på din arbetsplats"

  Aron Schoug är krönikör på Chefstidningen, och undervisar om ledarskap och organisation på KLOK- och PAO-programmen. Han är lärare på kursen "Organisation och förändring", (vt2024).

  

  Aron Schoug, Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

  Föregående element Nästa element

  Kreativitetsforskningen har visat att det ensamma geniet är en myt. I själva verket har de flesta stora idéer, konstverk och uppfinningar växt fram i samspel mellan människor.

  I en av sina krönikor på Chefstidningen ger Aron Schoug råd om hur du ökar kreativiteten på en arbetsplats.

  Läs krönikan här: 
  "Så ökar du kreativiteten på din arbetsplats". 

   

  Max Scheja: Hur lär vi oss? Hur påverkar AI inlärning? Har du studietips förankrat i forskning?

  Max är professor i högskolepedagogik, och utvecklar här några frågor från studenterna på hans föreläsning termin 1. Frågor om AI och lärande, högskolepedagogik, mm. Max Scheja forskar om studenters inlärning i högre utbildning.

  

  Föregående element Nästa element

  Men lärande förutsätter förstås att den information som framkommer t.ex. i dialog med en chatbot är relevant och korrekt och därför kan man säga att möjligheterna till lärande också har att göra med hur mycket studenter (och lärare) redan kan om det ämne som studeras.

  Hur påverkar AI lärandet?

  – Det är en bra fråga. Vissa menar att AI kan ha en betydande påverkan på lärandet vid universitet och högskolor. AI, t.ex. i form av en chatbot, kan snabbt tillhandahålla information som gör det möjligt för studenter att fördjupa sig i olika ämnesområden.

  – Sådana verktyg som bygger på generativ AI kan också fungera som ett avancerat stöd för skrivande och textproduktion, genom att ge feedback och hjälpa till att putsa texter, men forskning visar också att AI kan fungera riktigt bra som ett bollplank för studenter som till exempel ska lära sig programmering.

  – Men lärande förutsätter förstås att den information som framkommer t.ex. i dialog med en chatbot är relevant och korrekt och därför kan man säga att möjligheterna till lärande också har att göra med hur mycket studenter (och lärare) redan kan om det ämne som studeras. Om du saknar kunskap om vad som gör informationen relevant saknas ju också möjligheten att bedöma om den information som AI levererar faktiskt leder i rätt riktning.

  – När det är så lätt att få fram mycket information om många olika områden är det viktigare än någonsin att vara källkritisk och kontrollera varifrån informationen är hämtad. Så visst kan det finnas stora möjligheter med att använda AI, men vi behöver också följa upp, bedöma och utvärdera på vilket sätt AI kan vara ett stöd för lärande. Det behövs mer forskning på det här området så att vi kan få en djupare förståelse för dessa frågor. 

  Ett tips är att ägna så mycket tid som möjligt åt att bearbeta det material som undervisningen bygger på, att verkligen läsa kurslitteraturen och själv försöka formulera frågor kring sådant som man inte förstår.

  Vad forskar ni om inom högskolepedagogiken?

  – På Institutionen för pedagogik och didaktik har vi en högskolepedagogisk forskargrupp som kallas HELP (Higher Education Learning and Practices).

  – Vår forskning handlar dels om frågor som rör hur studenter studerar och lär sig inom ramen för olika utbildningssammanhang, dels om hur universitetslärare i sin undervisning kan skapa förutsättningar för studenters lärande genom att på olika sätt utveckla undervisnings- och lärmiljön.

  – Men vi forskar också om organisatoriska aspekter av högskoleutbildning och hur det är möjligt att arbeta strategiskt med pedagogisk utveckling för att stärka universitetslärare akademiska lärarskap och utbildningars kvalitet. Just nu är förstås frågan om AI i högre utbildning en fråga som engagerar och här pågår intressant högskolepedagogisk forskning, som det går att läsa mer om i en intervju med en av våra forskare, Cormac McGrath. 

  Vår forskning handlar dels om hur studenter studerar och lär sig i olika utbildningssammanhang, och dels om hur universitetslärare i undervisningen kan skapa förutsättningar för studenters lärande.

  Har du några konkreta tips till studenter om deras inlärning, baserat på er forskning?

  – Ett tips är att ägna så mycket tid som möjligt åt att bearbeta det material som undervisningen bygger på, att verkligen läsa kurslitteraturen och själv försöka formulera frågor kring sådant som man inte förstår och som lärare kan hjälpa till att förklara. Universitetsstudier handlar mycket om självstudier och därför är det extra viktigt att etablera studievanor som innebär att du studerar regelbundet under en kurs och inte väntar in i det sista med att förbereda dig för tentan. Ett annat tips är att plugga tillsammans med någon eller några kurskamrater där ni kan öva på att förklara olika begrepp, modeller och teorier för varandra. 

  Läs mer om Max Schejas forskning

• Arbetsmarknad och karriär

  I dag finns det en stor efterfrågan på kunskaper och förmågor som krävs för att leda och utveckla arbetsgrupper och verksamheter inom privat, offentlig och ideell sektor. Möjligheterna för dig som går denna utbildning är många.

  Dina framtida arbetsuppgifter kan exempelvis vara att leda eller delta i utbildnings- och utvecklingsprojekt inom olika typer av verksamheter och organisationer, att leda grupper och team eller att arbeta som projektledare. Kanske befinner du dig i ett skede i karriären där du vill vidareutbilda dig för att i framtiden kunna ta större ansvar i en ledande funktion.

  

  Foto: Annie Spratt

• Kontakt
  Agnieszka Stasiak

  Studie- och yrkesvägledare

  agnieszka.stasiak@edu.su.se

  08-120 763 19

  Se profilsida för Agnieszka Stasiak

  

  • Besöksadress
  • 1424
  • Frescativägen 54

  Elin Backvall

  Utbildningsadministratör

  elin.backvall@edu.su.se

  08-16 38 03

  Se profilsida för Elin Backvall

  

  • Besöksadress
  • 2408
  • Frescativägen 54

  • Kandidatprogram i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation (SLEKK), Pedagogik I (PEG100), Pedagogik II (PEG220/ PEG210), Pedagogik III (PEG320/ PEG310), Vetenskaplig teori och metod I - PEG103, Delaktighet, identitet och makt - PEG010