Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Skolan i samhället

Kursen Skolan i samhället omfattar flera delkurser. Dessa orienterar sig mot olika kunskapsområden, men bärs upp av gemensamma frågor för lärarprofessionen. Det övergripande syftet med kursen är tvåfaldigt. Dels att visa hur skolan som institution kan förstås i relation till det omgivande samhället, dels att diskutera hur de uttalade intentionerna att skapa en skola för ett demokratiskt samhälle har präglat såväl skolans styrning som skolans praktik. Vidare introduceras ett vetenskapligt förhållningssätt och en akademisk kunskapssyn, samt skolans anspråk på objektivitet. Detta innebär bland annat att studenterna lär sig vetenskaplig argumentation och att kritiskt granska källor.

  • Kursupplägg

    Studiehandledning för helkursen Skolan i samhället

    Studiehandledning Skolan i samhället 4-6 HT24 (237 Kb)

    Kursen har fyra delkurser. Delkurserna ges av olika institutioner. Varje delkurs har ett rum i Athena som öppnas i samband med att kursen startar. Kursen består av följande delkurser:

    1. Kunskap och vetenskap, 2,5 hp (Filosofiska institutionen)
    Delkursen belyser vad ett vetenskapligt förhållningssätt, en akademisk kunskapssyn samt objektivitet innebär. Tonvikten ligger på det som utmärker denna kunskapssyn, som kritiskt och väl underbyggd argumentation samt nödvändigheten av att ge objektivt goda grunder för påståenden, i synnerhet empiriska sådana. Delkursen tränar studenterna i vetenskaplig argumentation och kritiskt tänkande. Genom objektivitetsbegreppet behandlar delkursen dessutom aspekter som opartiskhet, medvetenhet och öppenhet – samtliga teman av stor betydelse för lärarprofessionen.

    UCG32K F-3
    F-3 Litteraturlista delkurs 1 - Kunskap och vetenskap (304 Kb)

    UCG32K 4-6
    4-6 Litteraturlista delkurs 1 - Kunskap och vetenskap (304 Kb)


    2. Utbildningens historia och skolans plats i samhället, 6,5 hp (Institutionen för pedagogik och didaktik)
    Delkursen behandlar det svenska skolväsendets historia och ger sociologiska perspektiv på relationen mellan utbildning och samhälle. Den tar upp hur
    utbildningshistorien påverkats av samhällsförändringar och ideologiska strider, men också av den föränderliga synen på kunskap, elever och lärarprofessionen. Skolans betydelse för att under olika perioder såväl återskapa som minska sociala ojämlikheter belyses, framför allt i relation till klass, genus och etnicitet. Dessutom behandlas skolan som en politiskt styrd organisation. Olika politiska styrmodeller presenteras och deras betydelse för den pedagogiska praktiken diskuteras. I temat utvärdering behandlas såväl utvärdering i som av skolverksamhet. Därvid läggs tonvikt bland annat på utvärdering som styrning och som uppföljning av pedagogisk verksamhet. Såväl utvärderingsmodeller som bakomliggande förutsättningar och antaganden behandlas och diskuteras. Dessutom behandlas internationella och nationella utvärderingar och jämförelser.

    UCG32K F-3
    HT24 F-3 Litteraturlista delkurs 2 - Utbildningens historia (149 Kb)

    UCG32K 4-6

    VT25 4-6 Litteraturlista delkurs 2 - Utbildningens historia (268 Kb)
    VT25 4-6 Studiehandledning delkurs 2 - Utbildningens historia (292 Kb)

    HT24 4-6 Studiehandledning delkurs 2 - Utbildningens historia (313 Kb)

    3. Juridik och etik i skolans värld, 2,5 hp (Juridiska institutionen)
    Kursen omfattar tre dimensioner av lärarrollens juridik: förvaltningsrätt, i synnerhet skoljuridik, samt barnrätt och yrkesetik. Skolan är ett starkt reglerat verksamhetsområde och i kursen läggs fokus främst på den reglering som rör relationen mellan lärare och elev. Genom praktiska fallstudier ska kursdeltagarna övas i att identifiera tillämpliga rättsregler och reflektera över utfallet – såväl juridiskt som etiskt – av olika handlingsalternativ för att hantera de rättsliga dilemman som aktualiseras i fallen. Sammanfattningsvis behandlar kursen rättsliga och yrkesetiska frågor rörande elevens status och integritet, begränsningar och möjligheter i lärarrollen samt examination och annan myndighetsutövning. 

    UCG32K F-3
    F-3 Litteraturlista delkurs 3 - Juridik och etik (207 Kb)

    UCG32K 4-6
    4-6 Litteraturlista delkurs 3 - Juridik och etik (207 Kb)

    4. Framträdande och retorik, 3,5 hp (Institutionen för svenska och flerspråkighet)
    Den retoriska traditionen bidrar med viktiga modeller för hur man agerar i ett demokratiskt samhälle och med kunskap om hur man kan förstå egnas och andras möjligheter att påverka genom tal och samtal. Delkursen ger studenterna övning i och stöd för att tala och samtala på olika sätt och i olika skolsammanhang. Undervisningen omfattar retorik i både teori och praktik. Delkursens teoretiska del behandlar retorik, samtalsstruktur samt tal- och samtalssituationer som är relevanta för lärarprofessionen. Aspekter på roller och maktrelationer behandlas. I delkursens praktiska del utvecklar studenten sin retoriska kompetens inom talgenrer och språkmönster med relevans för lärarprofessionen, t.ex. förklaring och argumentation. Detta sker genom egna framträdanden och analys av andras framträdanden.

    UCG32K F-3
    HT23 F-3 Litteraturlista delkurs 4 - Framträdande och retorik (194 Kb)

    UCG32K 4-6
    VT25 4-6 Litteraturlista delkurs 4 - Framträdande och retorik (176 Kb)

    Examination

    Omexamination

    Ifall du vill skriva omexamination - hör av dig till delkursens utbildningsadministratör med namn, personnummer och studiegång. Du hittar aktuell utbildningsadministratör under fliken Kontakt.

    Examinator

    Delkurs 1 - Kunskap och vetenskap
    F-3 och 4-6
    Niklas Möller

    Delkurs 2 - Utbildningens historia
    F-3
    Petter Sandgren
    4-6
    Shamal Kaveh

    Delkurs 3 - Juridik och etik
    F-3 och 4-6
    Lena Sandström

    Delkurs 4 - Framträdande och retorik
    F-3 och 4-6
    Gunilla Almström Persson, Daniel Brånn, Aurora Cederholm, Peter Lind, Stefan Norrthon, Gunlög Åkerstedt Lindell, Gunilla Karlqvist, Anna Karlsson, Sofia Pereswetoff-Morath, Johan Brandtler, Lina Holmqvist, Nicklas Junker, Hanna Hallmén, Susanna Melin, Yvonne Hedman

  • Schema

    Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen.

    Samtliga scheman är preliminära och ändras kontinuerligt, varför vi inte rekommenderar utskrift av ditt schema. Vänligen kontrollera ditt schema regelbundet eller prenumerera på uppdateringar.

    Schemalänkar till F-3 och 4-6 

  • Kurslitteratur

    Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.

    Kurslitteraturen hittar du under "Kursupplägg".

  • Kursrapporter

  • Kontakt

    Helkursansvarig institution är Institutionen för pedagogik och didaktik.

    Kursansvarig för helkurs

    Petter Sandgren

    Kursadministration för helkurs

    Lotta Engcrantz

     

    Kontaktuppgifter till delkursansvariga:

     

    1. Kunskap och vetenskap, 2,5 hp

    Grundlärarprogrammet 4-6, F-3
    Kursansvarig:
    Niklas Möller
    Kursadministration:
    info@philosophy.su.se
     

    2. Utbildningens historia och skolans plats i samhället, 6,5 hp 

    Grundlärarprogrammet 4-6
    Kursansvarig:
    Shamal Kaveh
    Kursadministration:
    Lotta Engcrantz

    Grundlärarprogrammet F-3
    Kursansvarig:
    Petter Sandgren
    Kursadministration:
    Lotta Engcrantz

     

    3. Juridik och etik i skolans värld, 2,5 hp

    Grundlärarprogrammet 4-6, F-3
    Kursansvarig:
    Lena Sandström
    Kursadministration:
    Catrinel Florea

     

    4. Framträdande och retorik, 3,5 hp

    Grundlärarprogrammet 4-6, F-3
    Kursansvarig:
    Peter Lind
    Kursadministration:
    Emma Holm

Utvald läsning

Studenter på väg till föreläsning

Behörighet, urval och antagningsstatistik

För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du vara behörig, alltså ha vissa förkunskaper. Grundläggande behörighet krävs för alla högskolestudier, och en del utbildningar kräver även särskild behörighet.

En tjej med laptop på campus Albano.

Från anmälan till antagning

Här har vi samlat information om vad som händer från att du anmäler dig till du får ditt antagningsbesked. De flesta utbildningar söker du inom en antagningsomgång som har två urval där du får två antagningsbesked och behöver svara på det första för att gå vidare till nästa urval.

Vy över campus Frescati från Kräftriket.

Viktiga datum

När är sista anmälningsdag? När måste jag svara på antagningsbeskedet? Det finns flera datum som är viktiga att hålla reda på när man ska söka eller har sökt till Stockholms universitet.

En studie- och karriärvägledare vägleder en student digitalt.

Studie- och karriärvägledning

Har du bestämt dig för att börja plugga men vet inte riktigt vad? Kanske undrar du vad det egentligen innebär att läsa på universitet och högskola? Då kan det vara en bra idé att träffa en studievägledare.

Två glada studenter utanför Aula Magna.

Bygg din egen examen

För att ta en examen kan du antingen läsa ett helt utbildningsprogram eller så kan du sätta ihop din egen examen med fristående kurser. 

Manlig student på campus Albano

Möt våra studenter

Hur är det att studera vid Stockholms universitet – egentligen? Ställ frågor till våra studenter och se deras filmer.

Läraren Niklas Bondesson.

Möt våra lärare

De är framstående forskare inom sina respektive områden - och kanske dina blivande lärare.

Matilda Fredholm sitter i fönsterkarmen. I bakgrunden syns gatan utanför.

Möt våra alumner

Partikelfysiker, författare, väderentreprenör - här berättar tidigare SU-studenter om vad de gör idag.

Visa fler