Forskningsprojekt I fotspåren på motståndskraftiga unga: lyckade utbildningsvägar och inträdet i högre utbildning

Om studien

Skolsvårigheter som barn från arbetarklassen eller elever med invandrarbakgrund möter i utbildningssystemet är väl dokumenterade, men mycket mindre uppmärksamhet har ägnats åt elever som har eller är på väg att uppnå en framgångsrik akademisk karriär trots att de kommer från utmanande bakgrunder. Denna brist visar sig också i nationell och internationell forskning där det finns blinda fläckar. Dessa elever utmanar idén att fattigdom, rasism och diskriminering hänger ihop med låga utbildningsresultat. I pedagogisk litteratur benämns dessa elever ofta som pedagogiskt motståndskraftiga. Men hur kan vi förstå deras drivkrafter och vilket stöd de fått och får under sin skoltid? Och hur ser de på sin framtid?

Projektet undersöker hur högpresterande elever själva beskriver att de klarar av skolan med höga betyg. I studien ingår elever vars föräldrar har eller saknar högskoleutbildning, är svenskfödda eller är utlandsfödda. Med högpresterande menar vi dem som ligger över medelpoängen i kärnämnena matematik, svenska eller svenska som andra språk och engelska i slutet av det första året av sin gymnasieutbildning.

Vi har intervjuat 52 elever med skiftande social och kulturell bakgrund, barn till föräldrar med hög och låg utbildningsnivå, barn till svenskfödda föräldrar och föräldrar som kommer från andra länder. Vi har intervjuat varje elev 3 gånger under två år, från när de gick i årskurs 2 i gymnasiet till dess att de påbörjat högskolestudier eller gått ut i arbetslivet. Vi har även intervjuat personer som eleven själv angett som viktiga för sin tid i skolan såsom lärare, kompisar, föräldrar eller andra vuxna.

Syfte och forskningsfrågor

Forskningsprojektets syfte är att utröna vilka mekanismer och faktorer som bidrar till utbildningsframgången för studenter från såväl hem med låg utbildningsnivå, där man ofta inte har kännedom om hur utbildningsystemet fungerar och bör användas, såväl som för studenter från hem vars föräldrar har hög utbildning och troligen större kännedom om hur utbildningsystemet och skolan fungerar.

Forskningsprojektet utgår från begreppet socialt kapital med utgångspunkt i två olika förståelser av socialt kapital som utvecklats av Bourdieu och Coleman. De begrepp som framkom från dessa studier utgör den analytiska ramen för detta projekt.

Forskningsfrågor:

• Vilka typer av sociala resurser har dessa elever tillgång till och hur mobiliserar de stöd för att de ska kunna börja en framgångsrik utbildningskarriär?
• Vilka typer av hinder har eleverna och föräldrarna stött på i denna process och vilka strategier har de använt för att övervinna hindren?
• Hur samspelar elevernas sociala resurser med elevernas specifika bakgrund för att möjliggöra deras framgångsrika utbildningskarriär?

Skillnad mot tidigare forskning - ungdomsperspektivet

En viktig skillnad jämfört med tidigare forskning är att vi med detta projekt vill belysa ungdomarnas egna röster och upplevelser och därmed främst arbeta med deras perspektiv. Vi har genom att intervjua högpresterande studenter från olika sociala och kulturella bakgrunder fokuserat på det som verkar fungera från deras perspektiv. Därmed har vi haft möjlighet att visa deras meningsskapande, hur deras motivation skapas och hur de förklarar sin egna skolframgång. På detta sätt kommer vi med ett nytt bidrag jämfört med tidigare forskning som ofta bygger på lärar- och skolperspektiv.

Vetenskapligt bidrag och samhällsrelevans

Detta projekt bidrar till tidigare forskning om skolprestation av elever från olika bakgrund. I den här studien var vi intresserade av framgångsfaktorer som överskrider etnicitet, kön och socioekonomisk bakgrund. Genom att titta på faktorer som har möjliggjort att klara skolan med goda betyg kommer vi att få insikter om hur eller vad skolan och lärarna kan göra för att främja en framgångsrik utbildningskarriär för elever med olika bakgrund. Studiens resultat bidrar därmed till att utveckla såväl skolpolitik som skolpraxis för att organisera barnens skolgång, särskilt för att identifiera vilka strukturer och åtgärder som är avgörande för att exempelvis barn från hem med låg utbildningsnivå ska klara av skolan med ett bra resultat.

Vad krävs för studieframgång?

I grunden är det tre saker som behöver vara på plats och som tillsammans ger studieframgång; det är stöd, motivation, och sättet man organiserar sina studier på. När det kommer till den enskilda relationen med en lärare, som ser elever och entusiasmerar eleverna, är det ingen direkt skillnad mellan grupperna. Lärares emotionella stöd kan dock vara särskilt viktigt för studenter som kommer från familjer med låg utbildningsnivå, det vill säga att bli sedd och känna av positiva förväntningar.

Studenter från familjer med låg utbildningsnivå är däremot på ett sätt mer beroende av läraren än studenter från hem med högre utbildningsnivå, då de har större behov av konkret akademiskt stöd i läxläsning och i att klara uppgifter och prov. De ungdomar som har föräldrar och far- eller morföräldrar med akademisk bakgrund har en stabil social position och de resurser som krävs för att klara av skolan med höga betyg. Elever med mindre resurser är utlämnade till skolkamrater och lärarnas stöd och det är slumpen som är avgörande om de lyckas eller ej.

Projektansvariga

Ali Osman

Universitetslektor

Institutionen för pedagogik och didaktik

08-120 763 01

ali.osman@edu.su.se

Se profilsida för Ali Osman

Medlemmar

Carina Carlhed Ydhag

Professor/Prefekt

Institutionen för pedagogik och didaktik

08-16 30 87

carina.carlhed@edu.su.se

Se profilsida för Carina Carlhed Ydhag

Niclas Månsson, professor

Södertörns högskola

Läs mer om Niclas Månsson, professor

Frågor till forskarna

Carina Carlhed Ydhag, Ali Osman och Niclas Månsson.

1. Vad är det som avgör om barn som kommer från hem, där båda föräldrarna är lågutbildade ändå klarar sig bra i skolan? Hur ser framgångsfaktorerna ut?

Man kan prata om tre saker som behöver vara på plats och som tillsammans ger studieframgång. Det är stöd, motivation, och sättet man organiserar sina studier.

Stöd - Det allra viktigaste som vi sett är omsorgen hemifrån eller i deras nätverk, t.ex. att de har någon förälder eller annan vuxen som vill deras bästa och att de känner det och vet om det. Man får också viktigt stöd från lärare som ser dem som individer och som kan väcka intresset för ämnen. Eleverna stödjer varandra, man söker upp likasinnade studiekamrater och studerar och hjälper varandra. I flera fall har vi sett att man skiljer på kompisar i skolan och på fritiden som kan ha helt annan studiemotivation. Man kan få hjälp av någon i sitt sociala nätverk, det kan vara någon granne eller släkting.

De med högutbildade föräldrar har mycket fördelar då föräldrarna själva har upplevt högskolestudier och kan guida hur man förhåller sig till studielån och till byta utbildning. Men konkret också att kunna hjälpa till med läxor och fördjupningsarbeten, att klura ut vad läraren förväntar sig av eleven och så.

Allas föräldrar uttrycker ju hur viktig skolan är, men alla kan inte hjälpa sina barn med läxor eller hur de ska tänka när de ska välja yrke eller utbildning. Så för dom här eleverna är det viktigt att skolan till exempel kan erbjuda grupprum där eleverna kan sitta och plugga tillsammans. En del bor trångt och får inte sitta ifred för småsyskon och så, andra har det jobbigt hemma av andra orsaker och för dom kan skolan vara en fristad. Lärare är extremt viktiga för de här eleverna också, för att de kanske inte har någon annan att fråga.

2. Vilken roll spelar förväntningarna både från föräldrar och skola?

Det viktiga som vi sett är hur ungdomarna uppfattar förväntningarna och hur de ger mening till sin satsning på skolan. Vi har sett motiv som revansch – man vill visa dem som haft låga förväntningar på dem, man kanske vill kompensera för den nedåtgående sociala mobilitet som man sett sina föräldrar göra sedan de kom till Sverige eller helt enkelt kunna belöna sig med en lyckosam framtid om man upplevt en svår tid.

Andra drivkrafter är att bli kunnig i något, det kan vara en pågående process i att lära sig att lära, att bli ett bättre jag, eller att man ser en tydlig bild av sig själv i en profession i framtiden eller att man har ett starkt intresse inom något område som man brinner för och man vill jobba med det. Men sedan finns också en hel del rädsla, som fungerar som drivkraft, att allt hänger på dessa betyg, man måste lyckas med att få högsta betyg i allt annars stängs grindarna. Andra tar spjärn mot forna klasskamrater som säljer droger utanför tunnelbanan. De är rädda för att hamna där, utan alternativ.

Den sista gruppen motiv som vi hittat är förväntningar. De som vet att de har högsta betyg i allt eller nästan allt är ganska coola de vet att grindarna kommer vara öppna, att de kan välja utbildning ganska fritt utan att oroa sig. En annan grupp vill att föräldrarna ska vara stolta över dem. Andra tycker att sina föräldrar uppoffrat mycket för deras skull och de kan inte misslyckas.

3. Vilken roll spelar begåvning?

Vi har inte studerat det, vi är intresserade av den sociala sidan av studieframgång inte biologiska eller psykologiska. Men det skulle vara roligt att samarbeta kring det någon gång. Att förena det bio-psykologiska med det sociala i ett tvärvetenskapligt projekt.

4. Vilka mönster har ni fått syn på i förhållande till ungdomarnas sociala och kulturella bakgrund?

Vi ser att ungdomar med migrantbakgrund tar med sina föräldrars förlorade sociala status i sin motivation men att även elever med svenska föräldrar, som inte haft akademiska möjligheter, skapar mening i att de ska ta vara på sina egna möjligheter. Barn till högutbildade funderar inte så mycket på sånt här kompensationstänkande. Vi kan däremot se att barnen till högutbildade föräldrar tenderar att se föräldrars position och levnadsstandard som en miniminivå, som man inte får hamna under. En slags social skam. Detta skapar stor stress.

5. Enligt er är det är en växande andel unga som trots bristande resurser hemma ändå gått vidare till akademiska studier. Vad kan det bero på att den här gruppen blir större?

Det här får bli en gissning eftersom vi inte studerat det här. Men att läsa vidare på högskolan har ju generellt blivit mer som ett naturligt och nödvändigt steg för alla. Mattestugor, läxhjälp, studietid på skolan kan ha bidragit. Men det är svårt att säga utan studier förstås. Men vi har fortfarande social snedrekrytering som vi behöver jobba med. Och vad är det som avgör om man sen väljer att studera vidare på universitetet? Ja, det är just det som vi samlar in data om nu, så vi kan inte säga något säkert kring det. Men flera uttryckte i vår andra intervju att man var trötta. Man hade jobbat och satsat så hårt. Så det behövs uthållighet och att man står fast vid sin övertygelse om varför man gör detta.

6. Vilka utbildningar är mest eftertraktade?

Det är lite olika, men de med allra högst betyg pratar om de mest eftertraktade utbildningarna: jurist i Sthlm eller Uppsala, läkarprogrammet, psykologprogrammet, arkitekt eller civilingenjör är vanliga. 

Varför?

Varför man pratar om de mest eftertraktade är intressant eftersom det ibland handlar om att kunna få ”valuta” för sina insatser man gjort. För vissa handlar det mindre om innehållet i utbildningen och mer om att erövra en plats. För andra handlar det om att söka en och samma typ av utbildning fast på olika platser.

7. Vad tror ni skulle göra så att ännu fler barn från hem med lågutbildade föräldrar skulle lyckas bättre i skolan?

Uppmuntran och konkret stöd från lärare och personer i sin omgivning, att se dem som individer, att tro på deras förmåga, föräldrastödet har de ofta redan. Mattestugor och liknande är jätteviktigt. Fler initiativ från föreningar och privatpersoner att kunna hjälpa till med läxläsning. Men det är uppenbart att skolan behöver tillhandahålla lokaler för läxläsning ensam och i grupp då grunden är lugn och ro för att kunna koncentrera sig. En mamma gjorde vad hon kunde göra i deras trångboddhet, hon gjorde iordning en särskild plats i vardagsrummet, den bästa platsen. Där fick man bara sitta när man gjorde sina läxor.

Publicerade artiklar

Hittills har forskningsprojektet publicerat fyra artiklar och tre artiklar är under arbete. Artiklarna identifierar var och en olika aspekter och faktorer som bidrar till vår förståelse av studenternas framgång i skolan:

I skuggan av kulturellt kapital – om konsten att omforma habitus för skolframgång

Den här artikeln fokuserar på hur högpresterande svenska gymnasieelever från familjer med lågt utbildningskapital lyckas omvandla sitt kulturella kapital och habitus för att inleda en framgångsrik utbildningskarriär. Deras framgång bygger på en kombination av en omtänksam hemmiljö och på att de ser både pålitliga lärare och likasinnade kamrater som resurser för deras utbildningsframgång, tillsammans med en medvetenhet om att goda betyg är lika med en önskvärd position på arbetsmarknaden.

Momentums of success, illusio and habitus: high-achieving upper secondary students’ reasons for seeking academic success

I artikeln undersöks elevernas egna berättelser om vad som driver dem att prestera bra i skolan. Olika typer av "illusios" (en socialt grundad motivation) rekonstrueras utifrån Bourdieus sociologi i teman som handlade om: revansch, att bli kunnig, rädsla för att misslyckas och andras förväntningar. De har att göra med olika former av social energi och är nära sammankopplat med känslor, t.ex. önskan om att höja upp sig själv eller sin familj socialt om föräldrarna haft en högre social position i hemlandet och strävan efter rättfärdigande i de fall man upplevt diskriminering eller rasism. En del drivs av rädsla för social skam över att inte nå samma position som föräldrarna, eller av att misslyckas och falla ur systemet, medan andra drivs starkt av en önskan att få ett välrenommerat yrke. Som grund för motivationen finns en situation eller situationer som fungerat som katalyserande, det är alltid någon eller några personer som är involverade. Tillsammans med deras tro om vad man faktiskt tjänar på att anstränga sig mycket i skolan skapar dessa tre aspekter förståelsen för socialt grundad motivation.

Recipe for educational success: a study of successful school performance of students from low social cultural background

Syftet med denna artikel var att undersöka vilken typ av stöd som högpresterande svenska gymnasieelever från familjer med lågt socioekonomiskt och utbildningsmässigt kapital har fått för att kunna påbörja en framgångsrik utbildningskarriär. Det stöd som dessa elever ansåg vara avgörande för deras framgångsrika utbildning var en kombination av akademiskt och känslomässigt stöd från lärarna, en omtänksam hemmiljö och villkorslöst känslomässigt stöd samt umgänge med jämnåriga som hade liknande utbildningsambitioner. När alla dessa stöddimensioner finns på plats för dessa elever kan de påbörja en framgångsrik utbildningskarriär.

The Significance of Significant Others: The Perspective of High-Achieving

Den första egenskap hos lärare som elever identifierade var att den lärare som haft betydelsefull påverkan på dem var lärarna som var strukturerade, kunniga och agerade och undervisade med en viss dos av disciplinerande disposition. Den andra egenskap av lärarna som inspirerade dem att göra bra ifrån sig i skolan var att vara lättillgänglig. Den ”tillgängliga läraren”, en lärare som tar sig tid att svara på elevernas frågor, lyssnar på dem och har förtroende för dem. En tredje egenskap var lärarens förmåga att vara omtänksam och ge såväl emotionellt som akademiskt stöd.

Dessa egenskaper är olika uttryck för relationen mellan lärarna och eleverna – hur läraren förhåller sig till eleverna och vad eleven uppskattar i lärarens läggning. Detta sker är i det dagliga samspelet med lärare och formar elevernas habitus för att kunna påbörja en framgångsrik utbildningskarriär. Deras skolframgång handlar inte bara om att lära sig hur man spelar spelet, det handlar också om att lärarna ska vara uppmärksamma på elevernas behov och stödja dem i deras skolarbete.