Forskningsprojekt Närvaro i förskolan
Målet med forskningsprojektet är att på ett mångfacetterat sätt undersöka hur olika slags kunskap om närvaro i förskolan kan bidra till att möjliggöra ett jämlikt utbildningssystem för alla barn i Sverige.
Under de senaste åren har kommuner och skolhuvudmän iakttagit en sjunkande närvaro hos inskrivna barn i den svenska förskolan (Skolinspektionen, 2023, SKR, 2024, SOU 2020:67).
Iakttagelserna pekar också på att närvaron verkar vara som lägst i områden med låg socioekonomisk sammansättning (se även Fjällström, m.fl., 2023; O’Connor m.fl., 2020). Nationell statistik på närvaro i förskolan saknas och i en hel del fall saknas även en överblick på närvaro hos skolhuvudmän. Detta kan anses problematiskt då regelbunden närvaro i förskolan bland annat kan relateras till ökade chanser till lärande och utveckling (Hall m.fl., 2013; Dietrichson, m.fl. 2020), till full skolgång (Del Boca, m.fl., 2023) och till att minska risken för utanförskap (OECD, 2020; Polismyndigheten 2023;).
Skandinaviska och svenska forskningsöversikter (Albæk Nielsen & Nygård Christoffersen, 2009; Bjørnestad & Pramling Samuelsson, 2012; Persson, 2015) pekar samstämmigt på gynnsamma och långsiktiga effekter av att barn tidigt befinner sig i stimulerande lärmiljöer i en förskola av hög kvalitet.
Projektbeskrivning
Närvaro i förskolan kan ses ur olika perspektiv: a) inskrivning i förskolan, b) närvarograd efter inskrivning och c) närvarande/deltagande i verksamheten på förskolan. Det här föreslagna forskningsprojektet har fokus på b) och c).
Forskningsprojektet motiveras av att det adresserar en högaktuell fråga för den svenska förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om
1) mönster av barns närvaro i förskolan i kommuner med varierad socioekonomisk sammansättning
2) arbetssätt kring närvaro i förskolan hos olika skolhuvudmän
3) den pedagogiska och didaktiska verksamheten i förskolor med hög oregelbunden närvaro samt vårdnadshavares perspektiv på barns närvaro i förskolan i områden med lägre socioekonomisk sammansättning
Forskningsdesign
Delstudie 1 – Närvaro i förskolan i Stockholms stad
Denna kvantitativa del av projektet utgörs av statistiska analyser av erhållna data från TEMPUS som är ett verktyg för rapportering av närvaro i förskolan. Data som forskarna kommer att ta del av är uppgifter om kön, ålder, barns vistelsetid i förskolan över tid, samt förskolans placering. Avsikten är inte att studera enskilda barns närvarotid i förskolan utan att utforska vilka mönster avseende oregelbunden närvaro som kan härledas till faktorer som kön och ålder, strukturella faktorer i förskolan samt demografiska aspekter såsom förskolans placering.
Delstudie 2 - Arbetssätt i kommuner om närvaro i förskolan
Nitton kommuner deltar i projektets kommunnätverk som syftar till att i process fördjupa sig kring närvaro i förskolan, och olika perspektiv på frågan genom ett explorativt arbete utgående från kommunernas behov kring frågan. Dessa kommuner har antingen själva redan startat upp ett arbete för ökad närvaro eller planerar att göra det. Forskarteamet organiserar digitala träffar och planerar att i samband med dessa studera kommunernas arbete genom fokusgruppsintervjuer och olika slags dokument i form av skriftliga reflektioner, kommuners styrdokument eller policys som uppkommer i nätverkets arbete. Nätverkets innehåll utgår från kommunernas och forskarnas gemensamt identifierade behov. Fokusgruppsintervjuerna genomförs hösten 2025 och under 2026.
Delstudie 3 - Etnografiskt inspirerad fallstudie i förskolepraktik samt intervjuer med vårdnadshavare
Den tredje delstudien utgörs av en fallstudie i en stadsdelsförvaltning med förskolor med identifierad oregelbunden närvaro. Denna stadsdel har låg socioekonomisk sammansättning Det är det stadsdelsnämndsområde i staden med störst socioekonomiska utmaningar. Det finns en rad utmaningar i form av exempelvis trångboddhet, upplevd otrygghet och lägre sysselsättning jämfört med andra delar av Stockholm. I januari 2024 var cirka 90 % av barnen mellan 2–5 år inskrivna i förskolan jämfört med stadens 94 %. I de 19 kommunala förskolorna varierar antalet barn över året och många inskrivna barn har oregelbunden närvaro. 58,5 % av barnen i förskolorna har ett annat modersmål än svenska. 85 % av pedagogerna är flerspråkiga.
Två förskoleavdelningar med intresse för deltagande har valts ut för en etnografiskt inspirerad studie om närvaro (Beach, m.fl., 2018). Fokus är på att studera hur oregelbunden närvaro påverkar verksamheten, barnen och förskolegruppen. Videoobservation utgör en avgörande form av dataproduktion och analysunderlag för denna del av projektet. Video kompletteras med stillbilder, observationsanteckningar och personalsamtal som kompletterar förståelsen för verksamheten.
Avseende närvaron är vårdnadshavarnas roll avgörande. De är i stor utsträckning möjliggörare av barns närvaro i förskolan. Intervjuer med vårdnadshavare har därför genomförts för att bredda förståelsen av närvaro och oregelbunden närvaro.
Projektmedlemmar
Medlemmar
Anne Lillvist
Professor
Klara Dolk
Universitetslektor
Anna Günther-Hanssen
Universitetslektor
Mer om projektet
Projektorganisation
Forskarteamet består av Mia Heikkilä (projektledare, professor), Anna Günther-Hanssen (forskare, lektor), Klara Dolk (forskare, lektor) samtliga från Stockholms universitet samt Anne Lillvist (forskare, professor) från Mälardalens universitet.
Projektet har etikprövats och godkänts av Etikprövningsmyndigheten.
Projektet finansieras av Stockholms stad och Skärholmens stadsdel.