Stockholms universitet logo, länk till startsida

Samarbete mellan Stockholms universitet och Region Stockholm

Stockholms universitet och Region Stockholm har ett samarbetsavtal inom områdena hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningarna som finns inom dessa områden.

Foto: Jens Olof Lasthein

Sedan 2015 finns ett avtal för samarbete som rör forskning, utveckling, innovation och utbildning. Grunden för avtalet är gemensamma målsättningar för samarbete inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Utöver samarbete kring forskning och utbildning gäller avtalet även samarbete kring utveckling och innovation. Här ingår att utveckla nya arbetssätt, nya sätt att förhålla sig till kända förhållanden, nya processer och ny terminologi men kan även innefatta att utveckla gemensamma forskningsmiljöer och testbäddar.

Samverkan inom partnerskapet sker även inom andra delar av regionens verksamhet så som kultur, hållbar samhällsutveckling och digitalisering.

Partnerskapet vänder sig till alla institutioner vid Stockholms universitet och ska tydligt koppla till de behov och samhälleliga utmaningar som finns i Region Stockholm. Inom ramen för avtalet avsätter regionen årligen resurser att fördela på gemensamma projekt. Utlysningar av projektmedel för gemensamma samverkansprojekt sker varje höst.

Gemensamma målsättningar för samarbete inom hälso- och sjukvård

  • Gemensamt försöka lösa samhälleliga utmaningar inom regionens kärnverksamheter.
  • Samarbetet ska ha en tydlig koppling till Region Stockholms behov.
  • Forskningen ska publiceras och, där tillämpligt, överföras till hälso- och sjukvårdens organisation och verksamheter.

Gemensamma målsättningar för samarbete inom kollektivtrafik 

  • Forskning och utveckling inom kollektivtrafiken ska förbättra för länets invånare.
  • Samarbetet ska bidra till ett hållbart resande.
  • Ledord ska vara trygghet, hållbarhet och styrning
  • Forskning och utveckling inom ämnesområdena ekonomi, juridik, statsvetenskap, humaniora, etc. ska bidra till effektivare processer och organisationsutveckling.
  • Forskning och utveckling inom organisationsutveckling såsom ledarskap, effektivitet, hållbarhet, arbetsförhållanden, demokrati och resursfördelning.

Länk till Region Stockholm

 

Några exempel på projekt som beviljats forskningsanslag från Region Stockholm inom hälsa, trafik, kultur och regionplanering presenteras nedan.

De senast beviljade projekten från december 2021 nås via länken: 
Region Stockholm beviljar 10 miljoner kronor till forskning
 

Ansökningar som beviljades medel i 2020 års ansökan:
 

Supporting Families with Adolescents

Laura Ferrer-Wreder, Psykologiska institutionen. 700 000 kronor för 2021.

Sammanfattning: Parent-Web är ett internetbaserat föräldrastödsprogram utvecklat i Sverige för föräldrar med barn i åldrarna 11–17 år. Parent Web syftar till att stödja positiva föräldrabeteenden, familje-interaktion och föräldrars välbefinnande. Detta projekt utvärderar effekter av Parent-Web bland föräldrar i Stockholmsområdet. Projektet stödjer utveckling av Region Stockholms identifierade prioriteringsområden för forskningsinsatser vad gäller att öka den psykiska hälsan, samt digitalisering genom att göra föräldrastöd för denna målgrupp mer digitalt tillgängligt.

Designed cell penetrating peptides as therapeutics against amyloid diseases: studies in vitro, in vivo and in human blood serum

Astrid Gräslund, Institutionen för biokemi och biofysik. 600 000 kronor för 2021.

Sammanfattning: Projektet kan leda till nya terapeutiska metoder att motverka/bota neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimer´s sjukdom (AD), som f.n. inte kan effektivt behandlas med läkemedel. Våra tidigare studier har visat att vissa s.k. cell penetrerande peptider är effektiva att motverka bildning av de olösliga partiklar som bildas i hjärnan i stor mängd hos AD patienter och som anses förknippade med sjukdomen. Vi avser att vidareutveckla peptidernas sammansättning och egenskaper och studera deras aktiviteter mot AD-relaterade reaktioner såväl i provrör som i blodserum, levande celler och djurförsök.

Improving Prediction Models for Diagnosis and Prognosis of COVID-19 and Sepsis with Natural Language Processing of Clinical Text

Aron Henriksson, Institutionen för data- och systemvetenskap. 1,6 miljoner kronor för 2021–2022.

Sammanfattning: Digitaliseringen av sjukvården skapar möjligheter för automatiserade analyser i realtid av kliniska data i elektroniska patientjournaler. Genom ett multidisciplinärt samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska kommer maskininlärning användas för att utveckla prediktionsmodeller för covid-19 och sepsis, med fokus på tekniker som kan utnyttja både strukturerade data och klinisk text. Prediktionsmodeller som tidigt kan upptäcka en sjukdom eller generera prognoser för sjukdomsprogression leder till bättre utfall, ökad patientsäkerhet samt effektivare allokering av sjukvårdsresurser.

Prevention av stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos yrkesverksamma med ADHD

Fredrik Jönsson, Psykologiska institutionen. 800 000 kronor för 2021.

Sammanfattning: Projektet avser studera arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland yrkesverksamma med ADHD samt pröva ett internetbaserat självhjälpsprogram för att förebygga detta. Många vuxna med ADHD underpresterar på arbetet, är mer stressade, är oftare sjukskrivna och lyfter i högre grad sjukersättning jämfört med vuxna utan ADHD. Självhjälpsprogrammet är baserat på metoder som har visat positiva effekter på såväl ADHD-symtom och funktionsnivå som stress och sjukfrånvaro. Vid lovande resultat skulle det kunna göras tillgängligt för allmänheten och bespara individer, arbetsgivare och samhälle betydande resurser.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för stressrelaterad psykisk ohälsa - en randomiserad kontrollerad prövning

Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet - Psykologiska institutionen. 1,9 miljoner kronor för 2021–2023.

Sammanfattning: Stressrelaterad psykisk ohälsa innebär stort lidande och höga samhälleliga kostnader. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har starkast forskningsstöd, men tillgängligheten är begränsad. Med behandling via Internet (IKBT) kan fler få hjälp och väntetiderna kortas. I en randomiserad kontrollerad prövning vill vi jämföra IKBT med en aktiv kontrollbehandling för patienter med stressrelaterad ohälsa. Studien är viktig för att säkerställa effektiv och lättillgänglig vård för en stor och funktionsnedsatt patientgrupp, vilket kan medföra välbehövd avlastning och kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården.

Establishment of a collaborative initiative to improve understanding of individual responses in the development of side effects induced by radiotherapy

Lovisa Lundholm, Institutionen för Molekylär Biovetenskap, Wenner-Grens institut. 2,35 miljoner kronor för 2021–2023. 

Sammanfattning: Trots den stora nyttan av strålbehandling, så uppstår alltid biverkningar. Detta projekt syftar till att försöka förutse strålkänslighet i normalvävnad genom att analysera genetiska och inflammatoriska förändringar i blod. Delprojekt 1: Analys av markörers samband med akuta reaktioner hos patienter med bröst- och prostatacancer, i syfte att individanpassa omhändertagandet under strålbehandling. Delprojekt 2: Att studera unga lymfompatienter för att förbättra kunskapen om vilka individer som senare i livet riskerar att drabbas av sekundär cancer. Detta mål kan bara uppnås genom ökad samverkan.

Att implementera patientdelaktighet och främja återhämtning i barn- och ungdomspsykiatrin, -exemplet självvald inläggning

Ulla-Karin Schön, Institutionen för socialt arbete. 700 000 kronor för 2021.

Sammanfattning: Projektet undersöker hur metoden Självvald inläggning, SI kan införas i Barn och ungdomspsykiatrin, BUP och hur SI upplevs av patienter i åldern 13–17 år. Metoden riktas till patienter med omfattande vårdbehov. Patienter upprättar en s.k. ”överenskommelse” med vården och ges möjlighet att själva initiera en kort vårdperiod i heldygnsvård, snarare än att vården är styrande i denna process. Projektet förväntas ge ny kunskap om hur en implementering av SI kan främjas i en organisation som BUP, samt patienternas perspektiv på betydelsen av SI i termer av delaktighet, livskvalitet och återhämtning

Omgivningsmiljöns betydelse för psykisk hälsa i Region Stockholm—ett forsknings och samverkansprojekt för ökad kunskap och utveckling av ett hållbart samhälle avseende miljöfaktorer och hälsa

Cecilia Stenfors, Psykologiska institutionen. 1,35 miljoner kronor för 2021–2022.

Sammanfattning: Psykisk ohälsa utgör en stor folkhälsoutmaning med omfattande individ- och samhällskostnader. Tidigare studier tyder på att gröna miljöer, buller och luftföroreningar, är viktiga faktorer för mental hälsa—men här behövs mera kunskap. Samtidigt kan tillgång till grönområden variera, och riskerar att minska med förtätningen av städer. Syftet med detta projekt är således att undersöka betydelsen av grönstruktur, buller, samt luftföroreningar, för psykisk hälsa i Region Stockholm.
 

Ansökningar som beviljades medel i 2019 års utlysning:

Tolkförmedlad psykologisk behandling av posttraumatiskt stressyndrom, Jan Bergström

Sammanfattning: Patienter med posttraumatisk stress, för vilket det finns väletablerad psykologisk behandling, ökar i hälso- och sjukvården bl.a. som ett resultat av migration från länder med väpnad konflikt. Den terapeutiska processen är beroende av att patienten, vägledd av terapeuten, verbalt uttrycker svåra erfarenheter. Hur denna behandling påverkas av att den sker genom tolk är dels tämligen outforskat, dels föremål för många negativa föreställningar. Vi vill i denna studie undersöka effekten av tolkförmedlad behandling på individnivå samt undersöka hur den uppfattas av terapeuter, tolkar och patienter.

Livslångt lärande i praktiken, Klara Bolander Laksov 

Sammanfattning: Syftet med föreliggande projekt är att genom en intervju- och en interventionsstudie undersöka hur olika slags fortbildning, både sådan som sker inom ramen för formaliserade kurser och sådan som är informell och sker som självstudier för läkare, bidrar till utveckling av verksamheten för att i det längre perspektivet skapa så bra patientvård som möjligt. Projektets resultat kan påverka både det sätt på vilket fortbildning för läkare organiseras, hur verksamheten kan utvecklas som resultat av  fortbildningsaktiviteter, och hur fortbildning leder till praktisk utveckling av klinisk verksamhet.

Facilitating implementation of evidence-based psychological therapy for posttraumatic stress disorder in health care services through digitalized support, Per Carlbring

Sammanfattning: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär ett stort lidande för den drabbade och höga kostnader för samhället. Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) har stark evidens vid behandling av PTSD men få patienter erbjuds TF-KBT, troligen pga bristande resurser i sjukvården. Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera ett digitalt stöd som integrerar självhjälp via internet och traditionell 'face to face' behandling sk. 'blended treatment'. Vår hypotes är att blended treatment kommer underlätta implementering av TF-KBT och således öka tillgång till evidensbaserad vård för PTSD.

Läkare och människa – prevalens av psykisk ohälsa bland svenska läkare samt dess orsaker och följder, Emma Hagqvist 

Sammanfattning: Region Stockholm står inför en stor utmaning som kräver en långsiktig och hållbar planering för att säkerställa invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård. Forskning visar att läkare med psykisk ohälsa i högre grad än andra läkare felbehandlar patienter, har lägre produktivitet, slutar som läkare eller blir sjukskriven. Statistik visar att svenska läkares psykiska ohälsa ökar i snabb takt. Sjuka läkare är en stor folkhälsoutmaning sett till samhällspåverkan. Projektets syfte är att studera prevalensen av psykisk ohälsa bland svenska läkare samt dess orsaker och samhälleliga följder.

Advancing care for older adults with dementia and diabetes using collected data for 89 000 patients and statistical innovation from Stockholm University, Dan Hedlin

Sammanfattning: Förbättring av farmakologisk behandling av patienter med diabetes och demens  Diabetes ökar risken för demens, och lider man av demens, ökar svårigheterna att behandla sin diabetes. Sambandet har blivit än starkare på senare tid. Vi undersöker om behandlingar för diabetes förbättrar eller försämrar kognitiv förmåga, eller är neutrala. Vi använder Svenska demensregistret, läkemedelsregistret, dödsorsaksregistret och andra register för att följa patienter över tid och se hur deras liv och hälsa har utvecklats. Vi hoppas att patienters kognitiva förmåga kan förbättras genom bra diabetesbehandling.

Ungdomar med ångest och depression i affektfokuserad gruppterapi inom BUP, Björn Philips

Sammanfattning: Den planerade studien är en öppen prövning av en affektfokuserad gruppterapi på åtta sessioner för ungdomar (14-17 år) med depression och/eller ångest vid BUP Södertälje. Studien kommer att inkludera 16-20 ungdomar som erbjuds behandlingen kort tid efter anmälan till BUP. Syftet är att utvärdera behandlingsmetodens genomförbarhet och effektivitet. I studien undersöks om gruppterapin bidrar till minskad depression/ångest och förbättrad emotionsreglering. Andra frågeställningar är om behandlingen är säker, om majoriteten ungdomar fullföljer den och om den innebär verksamhetsnytta för BUP.

Sjukhusrockar från skogsråvara: Så ska Region Stockholm föda en globalt växande befolkning, Joseph Samec

Sammanfattning: Genom att substituera bomull i produkter som Region Stockholm använder främst inom sjukvården så kan Region Stockholm direkt påverka alla de 17 Globala Målen.  Bomullen är ohållbar för att den kräver 1) stora åkerarealer som kan användas för spannmål; 2) stora mängder kemikalier vid bekämpning och gödning; 3) stora mängder vatten; 4) och är en dålig kolsänka, jämfört med skog.  Genom en innovation från SU kommer restströmmar från skogsindustrin att kunna omvandlas till bomull och biobränsle. Sverige blir däremed en nettoexportör av bägge, samtidigt som mer mat kan produceras.

Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI), Mara Westling Allodi

Sammanfattning: Tidig samspelsbaserad intervention för extremt tidigt födda barn En pågående RCT studie rekryterar familjer till extremt tidigt födda barn från 4 kliniker i Region Stockholm. Interventionsgruppen får 9 hembesök som startar efter spädbarnets utskrivning, under barnets första levnadsår (korrigerad ålder) av intervenerare som har fått en specialiserad  träning. Syftet med interventionen är att stödja samspelet mellan spädbarnet och föräldrar,  barnets kognitiva och motoriska utveckling, samt föräldrarnas psykologiska välmående.

 

Ledamöter i ledningsgruppen 

Astrid Söderbergh Widding, Rektor, Stockholms universitet

Carina Lundberg Uudelepp, Regiondirektör, Region Stockholm

Clara Hellner, Forsknings- och innovationsdirektör, Region Stockholm

Maryam Hansson Edalat, Avdelningschef, Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd, Stockholms universitet

Ledamöter i den strategiska arbetsgruppen 

Astri Muren (ordf.), Stockholms universitet

Petra Lindfors, Stockholms universitet

Anna Sobek, Stockholms universitet

Christina Dalman, Region Stockholm 

Anton Västberg, Region Stockholm 

Örjan Scheller, Region Stockholm

Magnus Thyberg, Region Stockholm

Länk till Region Stockholms webbplats

 

Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd
E-post: info@fs.su.se

Kontakt för Region Stockholm och Stockholms stad
Monica Åberg Yngwe, samverkansrådgivare
E-post: monica.aberg-yngwe@su.se

 

 

 

På denna sida