Humtank, som består av representanter från 14 medverkande lärosäten, firar tioårsjubileum. Tankesmedjans syfte är att upplysa om humanioras betydelse samt verka för en rättvis fördelning av utbildningsresurser och en humanioravänlig forskningspolitik. Forskare vid Stockholms universitet har varit med sedan starten.
Universitetets konsthall Accelerator var fullsatt när Masterprogrammet i miljöhumaniora invigdes den 5 september. Här möttes studenter, allmänhet, kollegor och forskare från flera institutioner och andra lärosäten.
Allmänheten inbjuds till en öppen seminarieserie i det nya Masterprogrammet i miljöhumaniora, som invigs den 5 september. Invigningen sker på Stockholms universitets konsthall Accelerator och alla intresserade är välkomna. Programmet är det första i Sverige med inriktning miljöhumaniora.
Hur upplevdes glädje förr i tiden? Och hur kan genetiker, arkeologer och språkvetare tillsammans lösa gåtor från människans förhistoria? Vetenskapsradion historia möter idéhistorikern Anneli Drakman och Jenny Larsson, professor i baltiska språk, vid Stockholms universitet.
Nu utkommer den tredje och sista Bildningsboxen, med essäer från magasinet Anekdot och Bildningspodden förpackade för en läsande allmänhet. Läs om allt ifrån feministfilosofer på resa till hur borrmaskiner på havsbottnen kan avslöjar hemligheter om planetens framtid.
Utforska miljöhumaniora med nya masterinriktningar, studiegångar och kurser på avancerad nivå. Utbildningen ger dig insikter i de relationer och den makt som uppstår mellan människa, djur, natur och teknik på sätt som utmanar och vidgar din föreställningsförmåga. Inriktningen startar höstterminen 2024 vid Stockholms universitet.
Nu pågår den muslimska fastemånaden ramadan, då vuxna muslimer ska fasta från gryning till solnedgång. Hur gör man för att genomföra fastemånaden under förhållanden som inte stämmer med ursprungstanken? Till exempel om solen är uppe dygnet runt. Och hur gör elitidrottare under ramadan?
När började forskare publicera vetenskapliga artiklar och hur har synen på kunskap förändrats över tid? Idéhistorikern Staffan Bergwik gör några nedslag i historien om universitetens framväxt.
Du behöver inte vara lycklig för att leva ett gott liv, enligt professor Erik Angner som forskar om lycka. Han är även en av föreläsarna på den nya kursen om lycka och det goda livet.
Med anledning av att det snart är 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet utkom av trycket ordnas en tvådagarskonferens med presentationer och föredrag kring översättningen ur olika perspektiv: språkhistoriska, kulturhistoriska, teologiska, bokhistoriska, kyrkohistoriska, liturgihistoriska, musikvetenskapliga, översättningshistoriska och verkningshistoriska.
Tre forskare från Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet kastar ljus över dödssynderna högmod och vrede. Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och Jens Ljunggren, professor i historia, har bidragit till Riksbankens Jubileumsfonds årsbok med sina insikter genom att delta i UR:s panelsamtal.
En feministisk ikon och banbrytande för existentialismen – ändå beskrivs hon ofta som en efterföljande till filosofen tillika livskamraten Jean-Paul Sartre. Varför? Bildningspodden djupdyker i den intellektuella giganten Simone de Beauvoirs liv och verk i veckans avsnitt.
Mona Ghasemi Niavarani ville komplettera sina teoretiska kunskaper med praktikmöjligheter. Hon valde då att söka kursen "Kvalificerad arbetspraktik med inriktning mot global utveckling och socialantropologi" (30 hp) som hon sedan kunde tillgodoräkna i sin kandidatexamen.
Vem var egentligen Homeros – om han nu överhuvudtaget existerade? Hur uppstod Homeros berättelser och varför fascinerar de oss än idag? Bildningspodden djupdyker i ett minst sagt mytomspunnet författarskap tillsammans med litteraturvetaren Anders Cullhed.
Nu släpps årets upplaga av Bildningsboxen, ett samarbete mellan bildningsmagasinet Anekdot och bokförlaget Norstedts med syftet att sprida folkbildande essäer till en bred allmänhet.
- Wow! Oj, jag tror att vi alla är lite chockade. Vi vill tacka Aftonbladet som tog oss under sina vingar; Jonathan Jeppsson (red. anm. nyhets- och grävchef), Erik Palm på JMK, och alla som har varit med i artiklarna, sade studenten och reportern Emilia Lindell när hon tillsammans med Emma Rosdahl och Nadya Abbasi, Stockholms universitet, på lördagskvällen tog emot Studentspaden under Guldspadegalan i Karlstad.
Den 22 mars arrangerade Svenska Akademien en konferens om dagens hot mot yttrandefrihet och demokrati med talare som Arundhati Roy, Timothy Snyder och Sofi Oksanen. Filosofiprofessor Åsa Wikforss var en av arrangörerna och temat knyter att till ett stort forskningsprojekt hon leder.
Vad är egentligen kvantfysik och varför är ämnet så mytomspunnet? Och vad har det med filosofi och teologi att göra? Bildningspodden tar sig an kvantfysiken i veckans avsnitt.
Stockholms universitet har beviljats 17 073 000 kronor av Vetenskapsrådet för forskarskolan ”Normer och normativitet” med Krister Bykvist, Filosofiska institutionen, som projektledare.
Vad gör vi med den tyske filosofen Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Gäst i studion är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Det blev Guld till Bildningsboxen vid prisutdelningen av Svenska Designpriset i kategorin Redaktionellt/Bok. Formgivare för bildningspodden är Fredrik Andersson och illustratör Anna-Maria Hällgren.
Martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som ideologiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Gäst i studion är Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet, till exempel genom att gå och rösta, jämfört med dem som inte är religiöst aktiva. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Valdeltagandet bland dem som upplevt diskriminering och trakasserier är ännu lägre, särskilt bland muslimer.
Undergången har fascinerat poeter i alla tider. Vilken roll har poesin att spela när slutet kommer närmare? Litteraturvetaren Sofia Roberg djupdyker i undergångsskildringarna i månadens essä i det digitala bildningsmagasinet Anekdot.
Finns det något alternativ till den bekännelsekultur som Michel Foucault menade präglar den västerländska kulturen? Det är själva utgångspunkten i litteraturvetaren Ingemar Haags nya bok, Vanishing Selves: Negotiating Selfhood in Self-Representational Works by Goethe, Sand, and Nietzsche (publicerad november 2021 på Peter Lang GmbH).
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Nu kommer Anekdots essäer i tryck! I maj utkommer "Bildningsboxen", ett samarbete mellan Norstedts förlag och bildningsmagasinet Anekdot på Stockholms universitet.
Syftet med boken är att ge en holistisk förståelse av covid-19-pandemins inverkan på politik, ekonomi, näringsliv och samhälle i en globaliserad värld.
Den skola vi vill ha är en reflektion av det samhälle vi vill se, liksom den skola vi har i dag är ett resultat av gårdagens drömmar. Men många av de visioner som dagens skola försöker inkorporera är i grunden oförenliga med varandra, skriver forskaren Petter Sandgren, i en understreckare i Svenska Dagbladet.
Vad kan vi ta med oss efter den just avslutade internationella klimatkonferensen COP26? Anekdot tar tempen på klimatfrågan i veckans publiceringar. Studio Anekdot diskuterar klimatet demokratiska status – och Bildningspodden tecknar miljöfrågans historia, från efterkrigstidens pionjärer till dagens Greta-effekt.
Bildningsmagasinet Anekdot har tema "brott och straff" i veckans avsnitt. Bildningspodden djupdyker i brottslingens historia och Studio Anekdot reder ut varför vi straffar egentligen.
Sedan starten 2015 har Bildningspodden blivit en av landets mest populära historie-och forskningspoddar. Nu lanseras Studio Anekdot, ett samtalsmagasin som lyfter aktuella händelser och samtida fenomen.
Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.
Fredag 28 maj är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien, en av talarna vid webbinariet God forskningssed från olika perspektiv. Webbinariet som anordnas av Stockholm trio riktar sig till alla som är intresserade av forskningsetiska frågor – studenter, doktorander, forskare, administrativ personal och ledning.
Antologin ”På tværs af Norden - Økokritiske strømninger i nordisk barn- och ungdomslitteratur” är en del av de nordiska kulturministrarnas satsning på barn- och ungdomslitteratur ”LØFTET”. I ett unikt nordiskt samarbete bidrar författare, forskare och illustratörer till antologin. Lydia Wistisen är forskare i litteraturvetenskap med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur.
Vilka barnböcker skapar en medvetenhet om vår samtids miljöfrågor? Vilka böcker engagerar? Lydia Wistisen, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, har för Svenska barnboksinstitutets årliga Bokprovning läst alla miljöfrågeinriktade barnböcker som getts ut 2019. I Dagens Nyheter (8/2) skriver hon om barnlitteraturen i förhållande till klimatångest, Agenda 2030 och kunskap om natur och miljö.
I artikeln “Entangled Memories of Violence: Jean Améry and Frantz Fanon”, i senaste numret av tidskriften Memory Studies (16/2 2021) undersöks hur den österrikiske författaren Jean Amérys minnen av Förintelsen formades av den avkoloniseringsprocess som pågick parallellt med hans minnesarbete.
Den idag förhärskande synen på krigets etik går tillbaka till medeltiden. I sin forskning har filosofiprofessor Helen Frowe fört in nya och utmanande perspektiv. Bland annat studerar hon individens moraliska ansvar i krig och undersöker om humanitära interventioner kan rättfärdigas moraliskt.
Det fanns större variation i fornnordisk religion än vad forskningen tidigare trott. Det är en av slutsatserna i en ny omfattande tvärvetenskaplig sammanställning av forskningsläget.
Bioetik och politisk filosofi: Nordiska perspektiv består av en rad workshops som samlar filosofer, bioetiker och forskare från de nordiska och baltiska länderna i gränssnittet mellan bioetik och politisk filosofi.
Med de stora datamängder som genereras i dag har den personliga integriteten blivit en het fråga. I detta projekt studerar vi hur man kan skapa säkra språk- och datamodeller med hjälp av maskininlärning – utan att röja personuppgifter.
Syftet med EXTREMUM är att tillhandahålla en uppsättning nya metoder och verktyg som genom maskininlärning och artificiell intelligens kan uppnå goda avvägningar mellan prediktiv prestanda och förklarbarhet i vårdapplikationer.
En detektiv som utreder ett inbrott ställs inför ett antal frågor: Hur tog sig tjuven in? Vad har blivit stulet? Är märket på golvet ett fotavtryck som tjuven lämnat efter sig?
Som de senaste hetsiga diskussionerna om ‘flygskam’ och ‘köttskam’ visar, så finns det ingen klar och övertygande moralisk föreställning om vem som har plikt att göra vad när det gäller klimatförändringen. Projektet avser att reda ut den moraliska förvirringen på området.
I det här projektet utforskar vi den växande datafieringen inom utbildningssektorn i Norden. Undersökningen konkretiseras i en workshopserie. Vi fokuserar på olika dimensioner av etik och värderingar som är inbäddade i sociotekniska föreställningar om utbildning och lärande.
Elektroniska journaler är fulla av viktig – men ostrukturerad – information, exempelvis kring patienters medicinska implantat eller tidigare biverkningar av mediciner. Här finns en innovationspotential. I detta projekt använder vi nordiska patientjournaler för att visa hur utmaningar inom sjukvården kan lösas.
Många anser att vi bör tro att klimatförändringarna orsakas av människan, att denna trosföreställning är rättfärdigad givet vår evidens och att klimatskepticism inte är rationellt tillåten. Projektet undersöker normativa epistemiska påståenden-de rör vad vi bör tro, är rättfärdigade att tro eller är tillåtna att tro.
Syftet med detta projekt är att möjliggöra den praktiska användningen av avidentifiering av klinisk text på svenska. Avidentifieringsverktyget HB Deid ska testas inte bara i laboratoriemiljö på Stockholms universitet, utan även på textbaserade patientdata från Region Stockholm.
Syftet med detta tvärvetenskapliga program är att undersöka kunskapsresistens, dess natur och orsaker. Det nydanade programmet tar ett helhetsgrepp på kunskapsresistens och undersöker området systematiskt, både empiriskt och teoretiskt.
Avhandlingsprojekt som undersöker samverkan mellan rättsliga och ekonomiska mekanismer som gör exploatering möjlig, trots att de grundläggande orsakerna till exploateringen sannolikt är olagliga.
Det här forskningsprojektet undersöker normativa frågor förknippade med en åldrande befolkning, som väcker etiska och filosofiska frågor om värdet av långt liv och jämlikhet mellan åldersgrupper och generationer.
Forskningsprojektet handlar om fängelseetik, och mer specifikt om hur fängelsestraff påverkar intagnas barn och deras livsvillkor. Bör fängelsestraff respektera intagnas personliga integritet och i större utsträckning vara besöksvänliga för intagnas familjer och barn?
Generella teorier om kausalitet har misslyckats med att på ett systematiskt sätt redogöra för alla exempel på kausalitet, ofta genom att missa fall där effekter skulle ha inträffat utan sina orsaker. Projektet undersöker kausalitet som en sekundär relation.
Syftet med forskningsprojektet är att bättre förstå vittnesbörd som en väsentlig och oumbärlig metod för att förvärva kunskap samt att integrera den senaste banbrytande forskningen om de kunskapsteoretiska och språkfilosofiska grunderna för vittnesmål
Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan de två rättsprinciper (qui iure respektive sic utere), som brukar anses definiera 1. den territoriella statssuveräniteten och 2. de begränsningar i denna suveränitet, som uppställs av den internationella grannelagsrätten.
Forskningsprojekt inom ramen för den tvärvetenskapliga satsningen på temat Barn, migration och integration, som beviljats medel av rektor vid Stockholms universitet.
Humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet initierade 2016 en särskild tvärvetenskaplig satsning på temat Barn, migration och integration. Genom medel av rektor anställdes sex stycken forskare, inom fyra olika områden, som under 2017-2019 har utfört forskning inom ramen för initiativet.
Forskargruppen Berättelsers form och funktion intresserar sig för berättelser från olika tider och sammanhang – från landskapslagen till livsstilsbloggen – och vill svara på frågorna hur och varför vi berättar.
Forskargruppen Filosofiska och kritiska studier om (ut)bildning bidrar till kunskap om människor i förändring genom kritiska studier av teoretiska och filosofiska perspektiv på utbildning och lärande.
Forskargruppen STIR består av en blandning av teknologer och samhällsvetare. Vi forskar och bygger nya digitala teknologier tillsammans. Vårt arbete ryms inom forskningsämnet människa–datorinteraktion.