Masterprogram i statsvetenskap med inriktning mot offentlig politik och organisation

Programmet har en särskild tonvikt på breda yrkesförberedande kurser som syftar till att öka studenternas anställningsbarhet. Dessutom förstärks anställningsbarheten genom en obligatorisk yrkesförberedande praktik, på 30hp, hos myndighet, företag eller organisation.
Foto: Niklas Björling

Foto: Niklas Björling

Programmet innefattar kurser i statsvetenskap och ger både bredd och fördjupning. Alla kurser inom programmet är obligatoriska.

Läs vår steg för steg-guide om hur du ansöker

Antagning till programmet görs en gång per år, till höstterminen. Ansökan görs via antagning.se. Alla dokument du vill inkludera i din ansökan ska laddas upp på antagning.se enligt instruktionerna angivna där. Inga dokument ska skickas till institutionen. Vänligen observera att ansökningar till det här programmet inte ska innefatta examensuppsats, referenser, CV, motivationsbrev eller liknande.

Ansökningsperiod för våra svenska masterprogram är 16 mars till 15 april 2026.

Det grundläggande behörighetskravet för att läsa masterprogram är en examen på grundnivå om minst 180hp.

De särskilda behörighetkraven för Masterprogram i statsvetenskap är Svenska B och Engelska B, samt akademisk grundexamen om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng i statsvetenskap, eller motsvarande.

Har du pågående studier kan du bli villkorligt behörig vad gäller kraven på en examen och 90hp i statsvetenskap. Villkoret är då att du ska uppfylla behörighetskraven vid programstart. Läser du utomlands måste detta styrkas med ett intyg.
 

Bland de sökande som uppfyller behörighetskraven görs ett urval. Urvalet baseras på betyg på högskolekurser.

Här kan du läsa mer om hur urvalet går till pdf, 128.2 kB. (128 Kb)

Om du har frågor gällande antagningsprocessen eller den grundläggande behörigheten kan du vända dig direkt till Antagningsservice (antagning.se), eller till Antagningen vid Stockholms Universitet (Studentavdelningen@su.se).

För frågor gällande den särskilda behörigheten, urvalet eller programmet vänligen kontakta master@statsvet.su.se.

 

Urvalsprocessen

Kompletterande urvalskriterier

Antagningsprocessen till Masterprogram i statsvetenskap samt Masterprogram i statsvetenskap med inriktning mot offentlig politik och organisation - höstterminen 2026

För utförlig information om Antagningsprocessen pdf, 122.7 kB.

Urvalsprocessen till Masterprogram i statsvetenskap (SPOSO) samt Masterprogram
i statsvetenskap med inriktning mot offentlig politik och organisation (SVOPO)
HT2026 går till enligt följande:

  • Alla sökande som avklarat 180 hp studier på kandidatnivå får ett meritvärde
    mellan 240–360 baserat på betyg från samtliga avklarade kurser/examen
    (totalt max 180 hp).

    Delkurser med betyget VG/A-B värderas högre än delkurser med betyget G/C-E. För delkurser om 7,5 hp med betyget VG/A-B ges meritvärdet 15 och för delkurser med betyget G/C-E ges meritvärdet 10. Detta ger alltså ett meritvärde mellan 240–360.

    Vidare kan ytterligare poäng erhållas, i följande fall:
  • Om sökande till SPOSO/SVOPO har statsvetenskap eller motsvarande
    som huvudområde (HO) i sin examen erhålles 30 poäng. Om sökande
    till SVOPO har huvudområde Offentlig förvaltning/public
    administration eller motsvarande erhålles 35 poäng.
  • Om sökande har läst en samhällsvetenskaplig metodkurs (M) om 7,5
    eller 15 hp med betyg A, B eller VG erhålles 10 poäng.
  • Om sökande har skrivit en kandidatuppsats (U) i ett samhällsvetenskapligt ämne med betyg A, B eller VG erhålles 10 poäng.

    Exempel 1: Sökande till SPOSO har läst kurser om 180 hp där 60 hp erhållit betyg
    A-B/VG (120 poäng) och 120 hp erhållit betyg C-E/G (160 poäng). Detta genererar
    meritvärdet 280. Sökande har inte statsvetenskap som HO, och erhåller därför inte
    HO-poäng. Sökande har dock läst en samhällsvetenskaplig metodkurs samt skrivit en
    kandidatuppsats, båda med betyg enl. ovan och erhåller därför ytterligare
    sammanlagt 20 poäng. MV 280 + MU 20 = totalt meritvärde 300.

    Exempel 2:     Sökande till SVOPO har läst kurser där 120 hp erhållit betyg A-B/VG
    (240 poäng) och 60 hp erhållit betyg C-E/G (80 poäng). Detta genererar meritvärdet
    320. Sökande har Offentlig förvaltning som HO, varpå 35 poäng läggs till på
    meritvärdet. Sökande har skrivit en uppsats (U) med betyg enl. ovan och erhåller
    därför ytterligare 10 poäng. MV 320 + HO 35 + U 10 = totalt meritvärde 365.

    Exempel 3:     Sökande till SPOSO har ännu inte tagit ut en kandidatexamen när
    ansökan skickas in, men läst totalt 150 hp avklarade kurser. Av dessa kurser har 105
    hp erhållit betyg A-B/VG (210 poäng) och 45 hp erhållit betyg C-E/G (60 poäng).
    Detta genererar meritvärdet 270. Sökande har statsvetenskap som HO, varpå
    ytterligare 30 poäng läggs till på meritvärdet. Sökande har även läst en metodkurs
    (M) med betyg enl. ovan och får därför ytterligare 10 poäng. MV 270 + HO 30 + M
    10 = totalt meritvärde 310

  • Vilket meritvärde det kommer att krävas för att bli antagen beror på hur
    många studenter som har sökt programmet samt hur många som tackar ja till
    sin plats. Vi kan således inte ge ett förhandsbesked angående möjligheten att
    bli antagen innan andra urvalet är publicerat.

  • Notera: 26 juni 2026 måste alla meritvärden vara inrapporterade till
    antagningen. 18 juni 2026 är sista kompletteringsdag för sökande till
    masterprogram HT2026. Detta betyder att meritvärdet enbart kommer att
    baseras på godkända kurser och delkurser vars betyg är inlagda i LADOK
    senast 18 juni 2026.


Nära samband mellan forskning och utbildning

Lärarna på de statsvetenskapliga kurserna inom programmet är forskare inom de ämnesområden de undervisar i. Många är engagerade i externfinansierade forskningsprojekt och samtliga bedriver forskning under sin avsatta FUK-tid (Förkortad underhålls- och konferenstid). På så sätt har lärarna ena foten i forskningen och den andra i undervisningen, och för att säkerställa en tydlig och dynamisk forskningsanknytning deltar olika personalkategorier i kurserna: professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskare/postdocs och doktorander.

Flertalet forskare vid Statsvetenskapliga institutionen är aktiva inom SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) som är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som drivs av Handelshögskolan och Stockholms universitet och ägnar sig åt forskning om offentlig styrning och organisation.

Mellan 2025–2030 bedrivs också forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens förvaltning) som finansieras av Vinnova och bedrivs med Mälardalens universitet som värd och Stockholms universitet, Lunds universitet, KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet som partners.

Forskarna inom offentlig förvaltning vid institutionen har även regelbundna seminarier på institutionen om bland annat om relationen mellan politik och förvaltning, teorier om offentlig politik och organisation samt samspelet mellan offentliga och privata organisationer.



Möt våra lärare

  • Martin Qvist är docent och lektor. Forskar kring offentlig förvaltning och särskilt kring konsekvenserna av nya reformer på lokal nivå, inklusive flykting- och integrationspolitik. Föreståndare för masterprogrammet i offentlig politik och organisation.Här kan du läsa mer om Martin
  • Marta Reuter är lektor som forskar kring offentlig förvaltning och särskilt kring hur staten kontrollerar och reglerar intressegruppers deltagande i offentliga politiska processer. Föreståndare för kandidatprogrammet i statsvetenskap och offentlig styrning.Här kan du läsa mer om Marta
  • Ludvig Norman är docent och lektor. Forskar inom Europeisk politik, demokratins svar på populism och extremism och reglering av sociala medier-plattformar. Norman har också ett stort intresse för samhällsvetenskaplig metod, och i synnerhet kvalitativa och ’mixed methods.Här kan du läsa mer om Ludvig
  • Göran Sundström är professor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen. Forskar om offentlig förvaltning och förvaltningspolitik samt tjänstemannaroller.Här kan du läsa mer om Göran
  • Jon Nyhlén är docent och lektor i statsvetenskap och forskar om policy- och styrningsfrågor samt organisering av den offentliga förvaltningen. Här kan du läsa mer om Jon och hans forskning.



Masterprogrammet har funnits sedan 1992 och har genom åren varit synnerligen framgångsrikt vad gäller såväl genomströmning som anställningsbarhet. Vid den senste alumnundersökningen som gjordes under våren 2025 uppgav 94 procent av tidigare studenter i en alumnundersökning att de är etablerade på arbetsmarknaden, varav strax över hälften inom statliga myndigheter och ytterligare en fjärdedel inom andra delar av den offentliga förvaltningen.

Att alumner från programmet har lätt att få arbete efter avslutade studier förklaras i betydande grad av att programmet har en särskild tonvikt på fördjupningskurser som syftar till att öka studenternas anställningsbarhet i offentlig förvaltning eller i företag och organisationer som arbetar med eller mot offentlig förvaltning. Många tidigare studenter uppger även att den gedigna metodkursen varit central för att de ska kunna utföra avancerade utredande och handläggande uppgifter av hög kvalitet på organisationer aktiva inom eller mot den offentliga förvaltningen. Anställningsbarheten förstärks även genom den obligatoriska praktiken hos myndigheter eller hos företag eller organisation som arbetar med eller mot offentlig förvaltning. Som en tidigare student kommenterade i tidigare nämnda alumnundersökning så har programmet ett gott rykte bland arbetsgivare inom den offentliga förvaltningen och kunskaperna som lärs ut är praktiskt användbara för de som jobbar med exempelvis policyanalys, handläggning och utredning.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.