Mänskliga rättigheter – nationellt, regionalt och globalt
Specialkursen Mänskliga rättigheter – nationellt, regionalt och globalt väver ihop olika delar av Sveriges, EU:s och FN:s rättighetsskydd. Utgångspunkt och fokus ligger till viss del på svenska förhållanden.
Specialkursen Mänskliga rättigheter – nationellt, regionalt och globalt är en valbar kurs inom ramen för Juristprogrammet.
Läs mer om Juristprogrammet vid Stockholms universitet.
De mänskliga rättigheterna har fått allt större betydelse på senare år. Den svenska regeringsformens rättighetskapitel (2 kap.) tillämpas mer och mer av domstolarna, Europakonventionen (EKMR) är en del av svensk rätt sedan 1995 och EU har en rättighetsstadga från 2009 som ges betydelse i såväl den EU-rättsliga lagstiftningsproceduren som inför EU-domstolen och de svenska domstolarna. Globalt- främst inom Förenta nationerna (FN) - är frågor om rättigheter avgörande i diskussionen om hur det globala samfundet kan bidra till utveckling och välstånd av ett land. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna ses också emellanåt som ett hot mot internationell fred och säkerhet. I en nationell, svensk, kontext har de internationella konventionerna avseende mänskliga rättigheter fått en ökad roll. FN:s barnkonvention har t.ex. inkorporerats till svensk lag 2020 och domstolarna använder även andra konventioner i sin rättstillämpning främst i syfte att tolka svensk rätt.
Kursen väver ihop dessa olika delar, dock med utgångspunkt och visst fokus på svenska förhållanden. Den ger såväl ett historiskt som dagsaktuellt perspektiv på rättighetsfrågorna och den varvar teori med praktiska exempel. Exempel på frågor som behandlas är hur det svenska rättighetsskyddet ser ut, vilken inverkan som EKMR har på skyddet, hur EU:s rättighetsstadga påverkat utvecklingen samt hur det internationella skyddet är uppbyggt. Genomgående behandlas frågorna ur ett juridiskt såväl som rättspolitiskt perspektiv. I kursen ges flera exempel på ämnets bredd och spännvidd; det kan handla om allt från om det är att uppfattas som ett olaga frihetsberövande om en lärare håller fast en elev till vad omvärlden kan göra för att hindra grova kränkningar, som t.ex. pågående folkmord.
-
Kursupplägg
Kursens lärandemål, lärandeaktiviteter och examination beskrivs i kursplanen. Kursplanen är på så vis det dokument som anger ramarna för kursens innehåll och utformning. Aktuell kursplan finns i den högra spalten under rubrik "Kursplan - Juridiskt dokument" (alt. mot slutet av denna sida om du sitter på en mobil enhet).
Vid sidan av kursplanen har kursföreståndaren satt samman en kursbeskrivning, vars syfte är att ingående beskriva upplägget i planen.
Kursbeskrivning (142 Kb)
Observera att i det fall något annat skulle stå i kursbeskrivningen eller på denna kurssida om kursens upplägg än vad som står i aktuell kursplan, så är det alltid kursplanen som har företräde.
Undervisning
Undervisningen ges i form av tematiska föreläsningar, studiebesök, seminarier samt ett rättspolitiskt redovisningstillfälle av ett grupparbete.
Examination
Examination sker genom aktiv närvaro på seminarier, godkänd redovisning av grupparbete samt en skriftlig salstentamen. Föresläsningar och studiebesök är frivilliga moment.
-
Schema
Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen. -
Kurslitteratur
Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart. -
Kursrapporter
-
Mer information
Lärplattform
Under kursens gång tar registrerade studenter del av ytterligare kursinformation via lärplattformen Athena.
Utbildning vid JuridicumFör allmän studieinformation och mer om institutionens utbud av specialkurser, besök Juridiska institutionens hemsida:
-
Kontakt
Kurskontakt:
marat@juridicum.su.seKursadministratör:
Milica VavanKursföreståndare:
Per Ahlin
Karin Åhman
