Syftet med detta projekt är att öka kvarvaron i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (fortsättningsvis GrundFri), genom att på fördjupade och än mer ändamålsenliga sätt kunna möta och stötta den studentpopulation som idag söker sig till och finns i programmet. Detta görs genom att arbeta fram och inkorporera en strimma – lärmoment som återkommer vid upprepade tillfällen och som löper som en röd tråd genom hela utbildningen – med fokus på akademisk litteracitet som ett löpande inslag genom ett flertal av utbildningens befintliga kurser. Med studenters akademiska litteracitet åsyftas här förmågan att kunna agera och kommunicera kompetent i en akademisk diskursgemenskap genom att läsa, ta till sig och utvärdera information samt reflektera, diskutera och presentera utbildningens innehåll verbalt och skriftligt.

Fanny Edenroth Cato

Strimmans tyngdpunkt förläggs i programmets första termin för att därefter främst handla om progression i termer av fördjupning och förfining, samt att underhålla de kunskaper och den förståelse som etableras i början av utbildningen. När studenterna under den avslutande terminen skriver sitt självständiga arbete ska de vara väl förtrogna med akademiskt läsande och skrivande och så trygga i den akademiska studentrollen att de är redo för att ta sig an ett större uppsatsskrivande.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Fanny Edenroth Cato och Linnea Holmberg, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. 

Utveckling av frågebank med ämnesanknytning för kurserna på de två första åren av kandidatprogrammen i astronomi och meteorologi samt Sjukhusfysikerprogrammet.

Genomströmningen på fysikprogrammen behöver förbättras. Vårt ambassadörsprojekt syftar till att ta fram en frågebank med fysikproblem kopplade till ämnena astronomi, meteorologi och sjukhusfysik, som ska kunna användas antingen fristående av studenter eller integrerat i Fysikums kurser på kandidatnivå. Bakgrunden till projektet är att programstudenterna från de nämnda ämnesinriktningarna samläser med kandidatstudenterna i fysik under utbildningens två första år. De möter därmed i princip inte sina valda ämnesinriktningar förrän under år 3, vilket leder till att ämnesanknytningen upplevs som svag eller rentav obefintlig av studenterna vilket utgör en uppenbar risk för avhopp. En frågebank av det slag vi tänker oss skulle bidra till att göra astronomi, meteorologi och sjukhusfysik mer naturligt integrerade i utbildningen under de två första åren av utbildningarna, utan att större förändringar i kurs- eller utbildningsplaner behöver göras. Vår målsättning är att skapa uppgifter till frågebanken för två specifika kurser inom ramen för ambassadörsprojektet, för att sedan kunna bygga på vidare på det och på sikt inkludera fler kurser.

Pedagogiska ambassadörer/projektledare vid Fysikum: Emely Kjellsson Lindblom och Emma Wikberg

Projektet vill vidareutveckla sommarkursen Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla, med fokus på breddad rekrytering, examinationsformer och akademisk litteracitet.

Kursen ges tre gånger per år. Kursen Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla startade 2019. Studentgruppen är cirka 60 studenter under vår- och hösttermin. Under sommarkursen är studentgruppen cirka 120 studenter. Sommarkursen har växt kraftigt och fler studenter utan lärarbakgrund söker kursen. För många är det den första universitetskursen de tar, de arbetar ofta som elevassistenter, en del studenter uppger att de läser kursen för egen utveckling, dessa studenter har ofta egna funktionsnedsättningar eller har barn som har funktionsnedsättning.

Utöver denna grupp läser även utbildade lärare, psykologer, trafikskollärare, socialpedagoger och skolsköterskor kursen, för att de vill få en inblick i specialpedagogik. Kursens utmaning består även i att följa studenternas utveckling och säkerställa en hög genomströmning samt att stödja studenterna i att utveckla akademisk litteracitet. Med det pedagogiska ambassadörskapet vill vi eftersträva att möta alla våra studenter på deras individuella utvecklingsnivåer. Ett aktuellt problem är att inte alla kursdeltagare aktivt deltar i gruppuppgifter, vilket leder till att vissa studenter kan dra nytta av andras arbete. För att öka studenternas delaktighet, vill vi undersöka och implementera nya examinationsformer. 

Det pedagogiska ambassadörskapet skulle innebära en genomlysning av kursen, i relation till kursen som ges under vår- och hösttermin. Studenternas röster inkluderas genom riktade undersökningar, muntliga och skriftliga, på ett djupare sätt än dagens kursvärderingar. Kursen ska ha utvecklats och omorganiserats för att i högre grad anpassas till det heterogena student-underlaget. 

Vi hoppas att projektet kommer att initiera diskussioner och främja utvecklingen av andra fristående kurser vid Stockholms universitet, särskilt sommarkurser, med fokus på breddad rekrytering och stöd för studenter med funktionsnedsättningar. 

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Jenny Rosendahl och Katie Obeid vid Specialpedagogiska institutionen

Projektet syftar till attt förbereda såväl tolkstudenter som studenter på andra utbildningar för interprofessionella samarbeten i den framtida yrkesutövningen.

Mellan 2020 och fram till idag har ett digitalt koncept för interprofessionella rollspelsövningar stegvis utvecklats på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Under de gångna fem åren har interprofessionella rollspelsövningar genomförts åtta gånger med socionomprogrammet, elva gånger med läkarprogrammet och två gånger med polisprogrammet. Det interprofessionella övningskonceptet befinner sig sedan ett par terminer i en konsolideringsfas inom de olika utbildningarna och tiden är nu mogen för det pedagogiska utvecklingsarbetet att fokusera på nästa steg, det vill säga formuleringen av en sammanhållen modell med tillhörande resurser för interprofessionella rollspelsövningar med tolkstudenter. Det innebär att samla och sortera de gångna årens pedagogiska utvecklingsarbete, för att paketera och tillgängliggöra det. Det är detta arbete som ansökan avser. En forskare (huvudsökande) kommer att arbeta med att växelvis organisera och medverka i de gemensamma interprofessionella övningarna tillsammans med kollegorna i tolklärarlaget och parallellt att skriva fram modellens olika delar. Övningarna beräknas bli fyra till antalet under de två aktuella terminerna och genomföras i samarbete med Lunds universitet. Modellen som sådan kan också fungera som ett konkret exempel på utbildningssamverkan över tid och fungera som inspirationskälla för andra pedagogiska utvecklingsprojekt. Interprofessionella digitala rollspelsövningar är ett innovativt inslag i tolkningsdidaktiken och har potentialen att bli fylla en kunskapslucka i andra utbildningar där samarbete med tolk är en given del av yrkesutövningen.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Helena Bani-Shoraka, Tolk- och översättarinstitutet, Institutionen för svenska och flerspråkighet

Syftet med projektet är att identifiera framgångsrika exempel på hur interdisciplinära samarbeten kring professionsutbildningar kan både utveckla deltagarnas akademiska kunskaper och professionalitet på ett för deras verksamheter relevant sätt.

Vid Stockholms universitet finns märkta samverkansmedel för att uppmuntra interdisciplinära samarbeten kring utbildning och forskning. Däremot saknas det pedagogiskt stöd för de utmaningar som kan uppstå vid sådana samarbeten över ämnesgränserna och områden där olika teoretiska perspektiv, skilda kulturer kring metodval, samt skilda perspektiv på hur vetenskaplig kvalité skrivs fram i uppsatser och annat akademiskt skrivande möts i gemensamma ämnesöverskridande kurser och program.

Det antas i dessa riktade satsningar från universitetets sida att det finns inneboende pedagogiska och kunskapsgenererande värden med samarbeten i utbildningar över institutionsgränserna men fördelarna skrivs sällan fram i tydliga exempel på framgångsrika pedagogiska sätt med vilka man kan hantera utmaningar med interdisciplinaritet. Detta projekt ämnar bygga vidare på existerande forskning och reflektion över liknande undervisningserfarenheter nationellt (Haider et al., 2018) genom att skapa kunskapsbas relevant för Stockholms universitet med praktikförankrade exempel. Projektet ska undersöka och analysera de kollegiala erfarenheter vi har vid institutionen för pedagogik och didaktik i utbildningssamarbeten kring rektorsprogrammet och lärarutbildningen och ta fram ett pedagogiskt stödmaterial kring interdisciplinära samarbeten i professionsutbildningar. Resultatet är också tänkt att presenteras i en vetenskaplig artikel.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Rebecca Adami, Institutionen för pedagogik och didaktik

Det finns många utmaningar med Generativ Artificiell Intelligens (GAI) som ChatGPT, men det finns också möjligheter att använda tekniken som stöd för lärare inom högre utbildning. Svensk högre utbildning har länge kämpat med ökande efterfrågan och relativt färre resurser (Åmossa, 2018) och 
GAI har möjligheten att avlasta inom vissa områden. Ett sånt område är kursutveckling, och särskilt kursutveckling som involverar tidskrävande utveckling av nya digitala lärresurser.

Det finns omfattande vetenskapligt stöd för att studenters långsiktiga lärande kan stärkas om de får chansen att öva på kursmaterial genom att besvara frågor, speciellt om de får återkoppling på sina svar. Målet med det här projektet är att stödja studenters långsiktiga lärande på introduktionskursen i psykologi. I bredare mening är projektets mål även att utvärdera hur effektiv projektets metod är och sedan sprida metoden och kunskapen från det här projektet. Projektet ämnar nå sitt mål genom att förse studenter med en stor mängd webbaserade flervalsfrågor med automatisk återkoppling kopplade till varje lärarlett kurstillfälle. Tidigare har den här typen av kursutveckling varit svår att genomföra, då det är mycket tidskrävande att skapa flervalsfrågor med automatisk återkoppling för hand, men med GAI kan vi nu skapa dessa betydligt snabbare. Målet är alltså inte primärt att ersätta en lärares eller en boks förmåga att skapa förståelse hos studenten, utan frågorna hjälper istället till med att befästa den kunskap studenterna tillgodogjort sig under självstudier och/eller undervisning.

1. Varje lärare på introduktionskursen i psykologi listar specifika lärandemål för varje lärarlett kurstillfälle de leder. 
2. Projektledaren (och möjligen andra) genererar en stor mängd flervalsfrågor med återkoppling till varje lärandemål.
3. Lärarna granskar frågorna och får väljer ut de som är bäst.
4. Frågorna finputsas och läggs sedan upp på Athena, där de kopplas till kurstillfällena.
5. Studenterna uppmuntras att ta del av frågorna efter varje lärarlett kurstillfälle.

Hela processen kommer att dokumenteras och den slutgiltiga metoden kommer sedan att spridas på Psykologiska insitutionen, och senare på Stockholms universitet och eventuellt bredare.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Eric Pakulak, Psykologiska institutionen

Detta pedagogiska ambassadörsprojekt är en uppföljning av det pedagogiska ambassadörsprojektet ”Hur vi kan bidra till studenternas studieframgång” (Engel, 2023) som genomfördes vid Romanska och klassiska institutionen (Romklass) 2021. Syftet med detta tidigare pedagogiska ambassadörsprojekt var att hitta strategier för att få språkstudenter att i högre grad avsluta de kurser som de registrerar sig för och för att öka studenternas prestationsgrad. För att uppnå detta genomfördes en studentenkät vars resultat diskuterades med lärarkollegiet. Slutsatsen som kunde dras från denna enkät och en annan enkät som genomfördes senare (Engel & Gudmundson, 2024) var att Romklass erbjuder en utbildningsmiljö som uppskattas av studenterna – även av de som inte avslutar sina kurser. Mina nuvarande hypoteser – baserade på Tintos (2017) studentkvarvaromodell ”Through the Eyes of Students” – är att (1) det av studenterna upplevda värdet av språkutbildningar är en nyckelfaktor för att förklara studenters benägenhet att avsluta sina språkkurser eller inte och att (2) språkutbildningar inte helt svarar mot studenters förväntningar. Syftet med det föreliggande pedagogiska ambassadörsprojektet är att undersöka dessa två hypoteser och fastställa om det finns ett behov av att anpassa språkutbildningarnas innehåll för att göra dem mer relevanta för studenter. Målen med detta pedagogiska ambassadörsprojekt är att:

• konstruera och validera en enkät för att undersöka vilka konsumtionsvärden (funktionellt, villkorligt, socialt, emotionellt eller epistemiskt) språkutbildningar har för studenterna
• använda enkäten för att undersöka (1) vilka konsumtionsvärden som bäst förklarar studenters val att studera språk och (2) om vissa konsumtionsvärden har ett starkare samband med studenternas benägenhet att slutföra sina språkkurser än andra
• intervjua studenter för att undersöka i vilken mån Romklass språkkurser svarar mot studenternas förväntningar på språkutbildningar
• diskutera enkätens och intervjuernas resultat med lärarkollegiet och diskutera behovet av att eventuellt anpassa våra utbildningars innehåll för att bättre svara mot studenternas förväntningar (där det är möjligt och önskvärt). 

Lärdomarna från projektet kan därför vara intressanta och till nytta för andra språkinstitutioner vid både Stockholms universitet och andra lärosäten. Metoden och enkäten som detta projekt grundar sig på kommer att kunna anpassas och användas av andra institutioner än språkinstitutioner.

Pedagogiska ambassadör/projektledare: Hugues Engel, Romanska och klassiska institutionen