Upp emot 300 000 kenyanska medborgare arbetar i gulfstaterna på tillfälliga kontrakt. Bland dessa migranter är villkoren för kvinnliga hushållsarbetare särskilt hårda. Civilsamhällesorganisationer och media rapporterar regelbundet om att utländska hushållsarbetare utsätt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.

Under de senaste decennierna har Sverige upplevt två stora förändringar: en övergång från en industribaserad till en kunskapsintensiv och globaliserad arbetsmarknad, parallellt med en ökad immigration. Studien undersöker vilken roll yrkesutbildningen har spelat och kan spela för inkluderingen i samhället och etablering på arbetsmarknaden av migranter. 

Yrkesvägledningens roll för inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna är fokus för detta projekt. Studien är inriktad på vilka hinder och möjligheter yrkesverksamma inom studie- och yrkesvägledning ser för hinder i sin verksamhet och hur de utformar verksamheten i förhållande till detta.

Stark motivation, handlingskraft, språkkunskaper och stödjande sociala nätverk är nycklar för en hållbar integration av yrkeserfarna migranter i deras tidigare yrken i Sverige. I studien intervjuades 20 yrkeserfarna migranter och fem representanter för arbetsgivare.

Sociala robotar i undervisningen? Human-Robot Interaction, HRI, är det senaste i utvecklingen av talteknologi, det vill säga system som kan fungera som samtalspartners. I projektet vill forskarna undersöka hur HRI kan användas för att stödja studenters lärande inom yrkesutbildning, med särskilt fokus på studenter med svenska som andraspråk.

Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.

Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Två grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.

I Stockholmsområdet finns det fler än 200 gymnasieskolor att välja mellan och ett stort antal program och inriktningar, något som gör valet svårt för många. Denna avhandling behandlar detta ämne genom att undersöka erfarenheterna av gymnasievalet hos en särskild grupp elever, de som är nyanlända till Sverige.

Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?