Syftet med projektet ""Addiction" som ett mönster av relationer i förändring: Jämförelser av självbiografiska berättelser om olika beroenden" är att undersöka hur personer med olika former av substans- och beteenderelaterade beroendeproblem själva resonerar kring de faktorer, objekt och processer som påverkar beroendeproblem.

De svenska dryckessituationernas könsspecifika dynamik i ett komparativt perspektiv.

Det övergripande syftet med detta projekt är att öka kunskaperna om alkoholpreventiva program och dess möjlighet att förebygga alkoholproblem bland chefer och personal.

Framtidens sociala arbete med substansbruk (FUSS): klienter, vårdvägar, organisation och samverkan i ett föränderligt vårdsystem.

New Public Management i svensk missbruks- och beroendevård

Lagstiftningen kring spel om pengar har blivit föremål för omfattande förändringar. Vad har det inneburit för människor med spelproblem? Är det lättare att få hjälp och vilket stöd erbjuds? Detta projekt handlar om hur personer med spel- och/eller alkoholproblem upplever sin kontakt med självhjälpsgrupper, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

En studie av brukarinflytande i praktiken. Projektet ger ökad kunskap om betydelsen av brukarinflytande för missbruks- och beroendevårdens brukare och personal samt vilka faktorer som främjar eller hindrar brukarinflytande i praktiken. På sikt ökar projektet möjligheterna till att effektivisera och demokratisera vården.

Integrerad och drogfri, i behandling eller död? En 20-års uppföljning av kvinnor och män i svensk missbruks- och Beroendevård.

Alkohol, narkotika och tobak utgör ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Detta projekt bidrar med helt ny kunskap om i vilken utsträckning det lokala förebyggande ANT-arbetet i Sverige varierar mellan kommuner och i vilken utsträckning arbetet leder till minskade ANT-relaterade problem.

Syftet med projektet har varit att undersöka de politiska diskussionerna om, och den byråkratiska hanteringen av, den svenska narkomanvården under åren 2001–2015.

Programmet innefattar fem olika forskningsområden, där vi genomför en rad olika studier för att följa utvecklingen och öka kunskapen om hur reglering, prevention, bedömning och behandling av spelproblem kan förbättras, på det individuella planet och ur ett större samhällsperspektiv.

Prevention för barn 6-12 år med missbrukande föräldrar: En effektutvärdering av den mest använda preventiva insatsen - stödgruppsverksamheter

Vilka individ- och familjekarakteristika hänger samman med problemspelande, och hur hänger problemspelande samman med ungdomars självrapporterade hälsa, livstillfredsställelse och framtidstro.

Risker med injektionsbruk av narkotika i en svensk kontext (RISK): Prevention av skadeverkningar i praktiken enligt brukare, vårdpersonal och samhällsaktörer.

Att samtidigt med spelproblem kämpa med ångest, depression eller alkoholproblem är vanligt. Ibland kommer samsjukligheten som en följd av spelproblemen och ibland kan spelandet vara ett sätt att hantera ångest eller depression.

Ungdom, hälsa och risktagande: en studie om hur minskad substansanvändning och ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är relaterad till deras vardagliga oro och praxis.

I projektet har vi studerat olika sociala mekanismer som kan påverka ungas alkoholvanor över tid. Ungdomar i åldrarna 15 till 21 år har intervjuats vid tre tillfällen för att förstå hur alkoholkonsumtion hänger ihop med förändringar i livet i stort. När de blir äldre dricker de mer alkohol, men på ett mer kontrollerat sätt.