Ny studie avslöjar ojämlika maktförhållanden i utformningen av Sveriges narkotikapolitik
De flesta av intressegrupperna inom svensk narkotikapolitik anser att de har möjligheter att påverka politikens utformning. Många upplever dock att personer som använder narkotika sällan får sina röster hörda. Det visar en ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Studien är den första systematiska analysen av hur olika intressegrupper försöker påverka narkotikapolitiken – och hur de själva uppfattar sina möjligheter att påverka utformningen av narkotikapolitiken. Utifrån 38 intervjuer med representanter för olika intressegrupper på nationell nivå – bland annat politiker, yrkesverksamma, ideella organisationer och representanter för personer som använder droger – framkommer att resurser och tillgång till politiska arenor väger tyngre än engagemang i sig.
Politisk vilja är avgörande för att säkerställa ett mer rättvist deltagande av intressenter i utformningen av narkotikapolitiken.
Forskarna fann att nästan alla intressenter, för att försöka påverka beslut om narkotikapolitiken, använder en kombination av direkta strategier, som formella samråd och indirekta strategier, som nätverkande eller opinionsbildning. En majoritet av intressenterna uppgav att de använder båda strategierna.
De som har politiska kontakter och organisatoriska resurser upplevde att de har betydligt större inflytande.
Intressenter använder informella kontakter för att påverka
Många intressenter förnekade att de använder informella metoder för att utöva inflytande, såsom informella kontakter med inflytelserika aktörer. Ändå erkände majoriteten att det finns informella metoder för att försöka påverka narkotikapolitiken. Informella kontakter kan ses som en viktig resurs bland intressenterna, som underlättar tillgången till politiska arenor och ökar inflytandet.
– Makt väger tyngre än intresse. Även om många grupper bryr sig djupt om narkotikapolitiken, verkar det som att endast intressenter med resurser, ekonomiska eller sociala, har goda möjligheter att påverka, säger Tuulia Lerkkanen, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Institutionaliserade normer är vägledande
Till exempel står personer som använder droger och deras anhöriga i stort sett utanför själva policyutformningen. Även om initiativ som den statliga Samsjuklighetsutredningen från 2021 lyfts fram som ett gott exempel på att inkludera droganvändarnas perspektiv, beskrivs dessa försök ofta som ytliga eller symboliska.
I det här sammanhanget spelar även Sveriges konsensusinriktade politiska kultur en roll. Studien visar att det finns informellt institutionaliserade normer som styr hur man uttrycker sina åsikter, och som uppmanar intressenterna att inte framstå som vare sig ”drogliberala” eller ”för konservativa”.
En förändring kan vara på väg
Även om studien visar att reella policyförändringar hittills varit begränsade, finns det tecken på en långsam förskjutning. Ett växande stöd för skadereducerande åtgärder och ökad delaktighet för droganvändare i senare utredningar kan tyda på en gradvis förändring mot större erkännande för personer som använder droger.
Resultaten visar dock också att omfattningen av intressenternas resurser och deras stöd för den nuvarande restriktiva narkotikapolitiken kan identifieras som faktorer som ökar intressenternas politiska betydelse i narkotikapolitiken.
Behov av bredare inkludering
Studiens författare anser att det krävs politiska insatser för att bredda inkluderingen för att uppnå en mer balanserad politik som formar den framtida narkotikapolitiken på demokratiska principer.
– Politisk vilja är avgörande för att säkerställa ett mer rättvist deltagande av intressenter i utformningen av narkotikapolitiken. Enligt de intressenter jag intervjuade innebär detta att de politiker som har störst möjlighet att påverka också har ett ansvar för att involvera olika grupper i utformningen av narkotikapolitiken, säger Tuulia Lerkkanen.
Håkan Soold
Fakta
Studien Stakeholders’ opportunities and attempts to influence drug policy in Sweden publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Drugs: Education, Prevention and Policy.
Studien ingår i Tuulia Lerkkanens pågående doktorsavhandlingsprojekt om intressegruppers intressen och inflytande i svensk narkotikapolitik.
Utöver Tuulia Lerkkanen har forskarna Jessica Storbjörk och Lena Eriksson, båda vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, bidragit till studien.
Senast uppdaterad: 13 oktober 2025
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap