Nätverket Future Ecologists bildades hösten 2023 och består av lärare och studenter på masterprogrammet Ekologi och biodiversitet samt ett antal alumner. Träffen den 9 april handlade alltså om greenwashing och utgick från frågorna om vad begreppet innebär, om det är ett problem som angår ekologer och i så fall hur problemet ska tacklas.

Vad är greenwashing?

Träffen inleddes av Erik Björklund som är doktorand på Institutionen för mediastudier. Han vet vad han talar om för han undervisar om strategisk kommunikation, alltså hur företag försöker ge en positiv bild av sin verksamhet. 

Erik började med att förklara var begreppet greenwashing kommer ifrån. Termen myntades 1986 av aktivisten Jay Westerveld, som reagerade mot många hotellkedjors överdrivna fokusering på handduksbyten. Om gästerna inte byter handduk varje dag är det naturligtvis bra för miljön men egentligen handlar det mest om att hotellen sparar pengar på att dra ner på tvättandet. 

Greenwashing innebär alltså att ett företag eller en organisation genom sin marknadsföring försöker ge sken av att verksamheten är mer miljövänlig än vad den faktiskt är. Erik gav flera exempel på uppenbar greenwashing och pekade också på hur vissa företag försöker lägga över ansvaret för hållbar konsumtion på den enskilda konsumenten i stället för att förändra sin egen produktion.

Therese Sivertsson på videolänk från Berlin. Foto: Margareta Ohné.

Hur kan vi avslöja greenwashing?

Tack vare modern teknik, som denna gång fungerade perfekt, fick vi också lyssna på Therese Sivertsson som befann sig i Berlin. Hon är forskningsassistent på Stockholm Resilience Center och arbetar med projekt som handlar om återskapande av våtmarker och bevarande av biologisk mångfald. Men hon har också egen erfarenhet av att arbeta med kreativ marknadsföring inom nya företag. 

Therese talade bland annat om hur man kan ta reda på om en arbetsgivare ägnar sig åt greenwashing, en nog så viktig fråga för en ekolog som söker jobb. Man kan till exempel fråga om vem som ansvarar för miljöarbetet och i så fall vilken bakgrund den medarbetaren har samt om företaget har någon handlingsplan för sitt miljöarbete. Man bör också fråga om företaget kan styrka sina påståenden om en produkts miljövänlighet. Vilka undersökningar har gjorts och av vem? Finns några certifieringar?

Engagerad diskussion

En av de alumner som var med på mötet var Inger Näslund, senior rådgivare inom Hav och fiske på WWF Sverige. Hon underströk vid flera tillfällen hur viktigt det är med certifieringar. Men om en certifiering ska vara trovärdig, måste den göras av en helt oberoende organisation, en så kallad tredjepartscertifiering. Exempel på organisationer som gör sådana certifieringar är FSC (Forest Stewardship Counsil), MSC (Certified Sustainable Seafood), ASC (Aquaculture Stewardship Council) och KRAV (Kontrollförening för alternativ odling). Visst kan det finnas brister även med dessa organisationer men deras kriterier utvecklas med tiden. Det är alltid bättre med en tredjepartscertifiering än ingen certifiering alls, säger Inger.

Diskussionen blev lång och kom att handla inte bara om företagens greenwashing utan om miljöproblem i samhället i stort. Till slut höll en viss förstämning på att bre ut sig bland deltagarna, men då fick Therese sista ordet och avslutade diskussionen med mer hoppfulla tongångar. Hon menade att det är bra att bli medveten om fenomen som greenwashing och det är bra att verksamheter granskas men man får inte känna misströstan. Tänk i stället så här: vad är viktigt för mig och vad kan jag bidra med? Vad kan jag klara av, givet den förmåga och de resurser jag har? Inget projekt är perfekt från början men många projekt är på rätt väg!

Kommande nätverksträffar 

Nästa träff med Future Ecologists blir i höst. Temat för träffen är inte bestämt ännu. 

Om du har idéer eller önskemål om teman för kommande träffar är du välkommen att kontakta Birgitta Åkerman, som samordnar BIG:s nätverk.

Mejla Birgitta Åkerman