Nätverksmöte om biologiutbildningen i Göteborg
Den 25 februari var det dags igen för landets biologinätverk att träffas för att diskutera biologiutbildningen. Det var det så kallade lilla nätverket som träffades denna gång och platsen var Göteborgs universitet.
Det lilla nätverket består av representanter för de sex stora universiteten, dvs Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Drygt femton personer deltog i mötet, Umeåborna på Zoom. Från BIG i Stockholm kom studievägledarna Alexandra Balogh och My Lönn samt studierektorn Björn Birgersson. Prefekten Niklas Janz skulle också ha varit med men blev tyvärr sjuk.
Själva mötet hölls i ett konferenscentrum där man som vanligt inledde med korta presentationer av vad som hänt sen sist. Resten av mötet ägnades åt gruppdiskussioner varefter dagen avslutades med rundvandring i biologernas nya lokaler i Natriumhuset samt gemensam middag innan alla åkte hem till sitt.
Gruppdiskussionerna skedde i fem grupper och ämnena som diskuterades var Ekonomiska och strukturella utmaningar, Studentrekrytering och programstruktur, Utvärdering av program och kurser, Studenters läranderesurser och digitalisering samt Studenters anställningsbarhet.
Likt och olikt
Det viktigaste med nätverksmötena är naturligtvis utbytet av information och erfarenheter. Alexandra tycker, utifrån sitt perspektiv som studievägledare, att det är väldigt bra att alla har ungefär samma uppfattning om vad en biolog ska kunna. Ett exempel är att alla är överens om att biologer behöver ha grundläggande kunskaper i statistik.
Även om landets utbildningar är uppbyggda på litet olika sätt, får studenterna alltså i stort sett samma kunskaper och färdigheter, oavsett var de har läst. Det är viktigt att veta för studenter som vill byta studieort.
En svårighet som alla lärosätena brottas med är lärarbristen. Ofta finns det inte tillräckligt med lärare och även när det finns tillräckligt med lärare är det inte säkert att deras kompetens stämmer med undervisningens behov. Ekonomiska nedskärningar drabbar de flesta lärosäten numera och de ökande lokalkostnaderna är ett problem överallt. Att bygga upp utbildningens webbplats som man vill är också en utmaning, med alla centrala föreskrifter. Och hur ska vi förhålla oss till AI i undervisningen?
Mycket är alltså gemensamt men långt ifrån allt. Alexandra lyfter fram två exempel. Det ena är att i Umeå kan studenterna göra praktik på grundnivå och det har hjälpt många att få jobb efter kandidatexamen. Det andra exemplet är att man på andra lärosäten erbjuder självständiga arbeten på kandidatnivå på hela 30 hp. Då kan studenterna göra egna praktiska undersökningar och inte bara teoretiska arbeten. Kanske något att diskutera för oss i Stockholm?
Det nya Natriumhuset i Göteborg
Mötet avslutades med att de stolta göteborgarna fick visa sina nya lokaler, som ligger alldeles intill konferenscentret där mötet ägt rum. Den stora byggnaden, som kallas Natrium, togs i bruk hösten 2023 och ligger på Medicinareberget i närheten av Sahlgrenska sjukhuset. Här samlas nu studenter och forskare inom biologi, molekylärbiologi, kemi, marina vetenskaper, miljövetenskap, geovetenskap och kulturvård.
Huset är hela sju våningar högt men studenterna håller främst till på de nedre våningarna, där det finns föreläsningssalar, undervisningslabb och studieplatser. Där finns också studievägledning och studentkårens expedition. Högre upp i huset sitter forskare och administrativ personal. Besökarna blev vederbörligen imponerade av allt de såg, inte minst den spännande konstnärliga utsmyckningen.
Kommande möten
I november 2026 är det dags för det stora nätverket att träffas och det blir i Stockholm. Då kommer representanter för landets samtliga lärosäten med biologiutbildning att vara med. Datum är inte fastställt ännu.
Ett år senare, i november 2027, kommer det lilla nätverket att träffas igen. Varken datum eller plats har bestämts ännu.
Senast uppdaterad: 25 mars 2025
Sidansvarig: Institutionen för biologisk grundutbildning