Stephen Pierzchajlo disputerar på en avhandling om lukt
Disputation
Datum: fredag 17 oktober 2025
Tid: 13.00 – 15.00
Plats: Lärosal 16, Albano
Stephen Pierzchajlo disputerar den 17 oktober 2025 på sin doktorsavhandling med titeln "Smelling Without A Smell: How olfactory-perceptual representations are activated by words".
Disputationen äger rum fredag den 17 oktober, kl. 13:00 i Lärosal 16, Hus 2, plan 2, Albano, Stockholm.
Opponent: Professor Moustafa Bensafi, Lyon Neuroscience Research Center, Frankrike.
Handledare: Professor Jonas Olofsson, Psykologiska institutionen.
Kontaktperson: Jonas Olofsson
Läs mer om Stephen Pierzchajlo
Sammanfattning på svenska
Vi använder varje dag våra sinnen för att interagera med världen. Även om vi använder språk som ett sätt att förstå den sensoriska världen, kan språk ha olika roller för olika sinnen. Att fritt identifiera lukter i namngivningsuppgifter är svårare än med sinnen som synen, vilket gör luktsinnet till ett intressant område att studera samspelet mellan språk och sinnen. Medan fri luktidentifiering är dålig, ökar tillgången till alternativ starkt vår förmåga att identifiera lukter. Detta har lett vissa till slutsatsen att luktsinnet är mer beroende av stödjande information från andra sinnen, och att lukter kodas på ett grovt sätt, vilket gör det särskilt beroende av språkliga och andra sensoriska signaler för att fungera väl. Detta har ytterligare lett till debatt om huruvida lukternas namn kan aktivera luktrelaterade representationer i hjärnan, eller om lukt- och språksystem är bortkopplade. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka om och hur lukters namn kan påverka luktprocesser och representationer.
Studie I undersökte om luktsystemet är mer beroende av objektbaserade prediktiva verbala signaler än det visuella systemet. Med hjälp av två beteendeexperiment och ett hjärnavbildningsexperiment fann Studie I att reaktionstiden är särskilt fördröjd när ett ord felaktigt anger en lukt (som därför blir oväntad). Studie I visade vidare att den primära och sekundära luktbarken aktiveras mer av oväntade lukter, vilket liknar prediktiv kodning i det visuella systemet, men också att visuella och kognitiva hjärnområden aktiverades av oväntade lukter. Studie II undersökte om ord kunde aktivera luktrepresentationer som liknar faktiska luktupplevelser. Med hjälp av ett luktpsykofysiskt laboratorieexperiment, ett online-experiment och ordinbäddningar från en specialtränad stor språkmodell fann Studie II att luktlikheter som uppskattades endast med hjälp av luktnamn var mycket starkt korrelerade med deras luktbaserade motsvarigheter, och att denna korrelation endast förklarades i liten grad av den semantiska likheten mellan ordparen som språkmodellen genererade, vilket tyder på att ordbaserade representationer av lukter liknar luktrepresentationer. Studie III bedömde om människor kan göra korrekta bedömningar om luktlikheter baserat enbart utifrån luktnamn och när den mentala luktföreställningsförmågan förhindras genom att näsan blockeras. Studie III fann att människor mycket väl kan avgöra hur lika två lukter är, enbart med hjälp av lukternas namn, och att människor till synes kan göra detta utan att föreställa sig lukter.
Sammantaget stöder denna forskning idén att det finns mekanismer som är unika för luktsinnet genom vilka ordsignaler påverkar luktprocesser, och att luktrepresentationer kan aktiveras av lukters namn, utan närvaron av lukter eller framkallandet av livfulla mentala bilder av lukter. Även om lukter ofta är svåra att namnge eller beskriva verbalt, kan luktsinnet således starkt formas av språkliga signaler.
Senast uppdaterad: 3 oktober 2025
Sidansvarig: Psykologiska institutionen