Klara vintern med Arne Lowden

Hur påverkas vi egentligen av ljuset – eller bristen på det – under årets mörkaste månader? Och blir vi bättre på att hantera vintermörkret med åren?

Del av bokens omslag som visar titeln, Överlev vintern.
Omslagsdetalj.

I den här intervjun möter vi forskaren Arne Lowden som under lång tid har ägnat sitt åt att undersöka sambandet mellan ljus, sömn och välmående. Nu har han samlat sin kunskap och sina bästa råd i boken Överlev vintern.

Hur startade ditt intresse för forskningsområdet ljus och sömn?

– Mitt intresse startade i samband med studier av nattarbete. Med upptäckten av specifika ljusreceptorer i ögat som påverkar mörkerhormonet melatonin och sömnreglering blev vi på Stressforskningsinstitutet intresserade av ljuspåverkan för dem med störd sömn på grund av nattarbete. Det blev också möjligt att bättre mäta påverkan genom ljussensorer som kunde bäras dygnet runt.

Hur länge har du velat skriva den här boken, och varför ville du skriva den?

– Även om det tidigare funnits en baktanke med en bok var det i ärlighetens namn först när förlaget kontaktade mig förra året jag såg att det kunde bli av. Då blev jag genast intresserad – det här är ju precis mitt område! 

– Kunskap om sömn och dygnsrytmer har alltid intresserat mig. Vi nordbor befinner oss i en mycket speciell situation med en mycket lång, mörk årstid. Samtidigt lever vi i en tid där vi alltmer avskärmar oss från det så välgörande dagsljuset på höst och vinter. Det får konsekvenser. Som tur är finns det både bra lampor och goda beprövade ljusråd. Det ville jag gärna berätta om. Det är ju inte bara ljusforskare som behöver ta del av forskning.

Arne Lowden sitter på en stol och berättar om sin bok. I bild syns boken och även en ljusterapilampa
Arne Lowden berättar om sin bok. Till höger om boken syns en ljusterapilampa. Foto: Christian Portin

Så, hur överlever man vintern?

– Eftersom vi alla har ett ljusbehov, behöver vi alla se över vårt ljusintag. Evolutionen har sett till att kroppen behöver omkring 30–120 minuters daglig dos ljus. Individer som får mindre än en timme, visar fler hälsobesvär med sömn, nedstämdhet och trötthet.

– Dagsljus får vi framförallt genom utomhusvistelse men också av närhet till fönster som när vi till exempel åker bil. De ljusråd som normalt ges går ut på att uppmuntra till att söka morgonljus, speciellt för de som är kvällspigga. I boken tipsar jag även om att ta jobbsamtal utomhus, planera promenadmöten och arbete i utomhuskontor. Hemma bör man utnyttja balkong och veranda. Vidare bör man se över sin belysning, skaffa dagsljuslik belysning och tona ned belysning ordentligt till kvällen. För personer med årstidsbundna besvär kan en ljusterapilampa verka både läkande och förebyggande. Snö reflekterar ljus och förstärker ljuset. Dessutom upplever många den som vacker och rofylld.

Vilket av dina tips tycker du själv fungerar bäst?

– Eftersom jag själv sitter vid datorn flera timmar om dagarna har jag märkt att jag blir väldigt pigg av att ha en ljusterapilampa tänd någon eller några timmar på förmiddagen vid sidan av datorn. Och humöret blir alltid bättre om jag går ut en stund.

Det finns inget som säger att man ”vänjer sig” vid mörker. Däremot kanske man ”vänjer sig” vid en viss livsstil. 

Vad innebär en säsongsbunden depression?

– Säsongsbunden depression kan vara allt ifrån mild till väldigt grav. Mild depression kan ta sig uttryck i att man helt enkelt känner sig lite nere. Grav säsongsbunden depression uppträder samma tid på året. Förutom kraftig nedstämdhet utmärks den ofta av sötsug och viktuppgång. Framförallt yngre kvinnor drabbas.

Finns det någon forskning på om det blir lättare att hantera vintermörkret med åren?

– Det finns forskning som visar att ett åldrande öga släpper in mindre ljus och behöver starkare ljus än yngre. Det äldre ögat får svårare hantera kontraster mellan ljus och mörker. Men en fördel med åldrande är att man vaknar tidigare och då får mer morgonljus. Livsstilen blir oftare mer regelbunden vilket gynnar dygnsrytmreglering. Många har lärt sig att utomhusvistelse ger effekt. Några skaffar till och med hund vilket tvingar ut husse och matte.

– Samtidigt är äldre en skör grupp. Kroppen förändras och krämpor kan smyga sig på. Det kan ha svårt att komma ut. Det finns inget som säger att man ”vänjer sig” vid mörker. Däremot kanske man ”vänjer sig” vid en viss livsstil. Man kanske avstår från promenaden eller pausen på balkongen eftersom det gör lite ont eller tar emot av annan anledning. Det är synd. Precis som alla, skulle våra allra äldsta må bra av en daglig stund ute. 

Läs mer om boken

Läs mer om Arne Lowden

 

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.halsa",
          "name": "Hälsa och livsvillkor",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Psyk",
          "name": "Psykologi och mänskligt beteende",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "Psykologiska.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Psykologiska",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh.om",
              "name": "Om institutionen",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    }
  ]
}