I september 2025 disputerade Alexandra Israelsson på sin doktorsavhandling med titeln Understanding the Recognition of Dynamic Multimodal Expressions of Single and Blended Emotions.

I avhandlingen undersöker Alexandra Israelsson hur människor uppfattar olika känslouttryck, både enskilda och blandade känslor. Genom att studera hur känslor uttrycks samtidigt via röst, ansikte och kropp ville hon förstå hur vår förmåga att känna igen känslor – emotionsigenkänningsförmågan – skiljer sig mellan olika personer och känslor. Hon undersökte också hur denna förmåga skiljer sig inom olika modaliteter, för att förstå om vissa uttryckskanaler är viktigare än andra när känslor förmedlas dynamiskt via röst, ansikte och kropp.

– Känslor är både högst subjektiva och ofta kortvariga. Samma känsla kan uttryckas på olika sätt av olika personer, och till och med på olika sätt av samma person vid olika tillfällen. Att lyckas fånga dessa ögonblick – utan att påverka eller störa – är därför oerhört svårt, säger Alexandra Israelsson.

Illustrationen på avhandlingens omslag är baserad på olika ansiktsuttryck gestaltade av skådespelare.

Trots att studier om emotionsigenkänningsförmåga är ett av de mest väletablerade områdena inom emotionsforskningen har tidigare studier ofta fokuserat på ett fåtal känslor och enskilda uttryckskanaler, till exempel ansikten och då oftast genom stillbilder.

– I verkligheten förmedlas känslor dynamiskt på många sätt och ofta genom rösten, ansiktet och kroppen samtidigt. Dessutom visar forskning om självrapporterade känslor att människor ofta upplever flera känslor samtidigt, så kallade blandade känslor.

Studier med skådespelare

I avhandlingens studier användes skådespelare för att gestalta eller skildra känslor som forskningsdeltagarna sedan skulle tolka, så kallade actor portrayals.

Att använda skådespelare för att skapa känslouttryck för studier är en vanlig metod inom forskningsfältet, även om den ibland ifrågasätts eftersom sådana uttryck kan ha lägre validitet än spontana icke-spelade känslor, berättar Alexandra Israelsson.

– Samtidigt är gränsen mellan ”spelade” och spontana uttryck svår att dra. I vardagliga interaktioner är känslouttryck ofta åtminstone delvis poserade, och helt filterlösa reaktioner är sällsynta på grund av emotionsreglering och regler för hur vi uttrycker känslor.

Vilka är de viktigaste upptäckterna du har gjort under ditt arbete?

– En övergripande slutsats från mina studier är att människors emotionsigenkänningsförmåga verkar vara en förmåga som är generell snarare än specifik både när det gäller känslor och modaliteter – alltså inte begränsad till vissa känslor eller hur de förmedlas. Dock varierade hur väl människor kände igen känslouttrycken både mellan känslor och inom olika modaliteter.

Genom att rikta fokus mot mer komplexa känslouttryck är det också möjligt att förstå människors emotionsigenkänningsförmåga på ett djupare plan.

– Sammantaget tyder resultaten från mina studier på att emotionsigenkänningsförmågan är mer komplex och nyanserad än vad som tidigare antagits. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på dess betydelse i det vardagliga livet, där mekanismer som är både flexibla och känsliga för att uppfatta ett brett spektrum av känslor är avgörande för att orientera och anpassa sig socialt. Det innebär också att forskningen skulle vinna på att i högre grad fokusera på dynamiska och multimodala uttryck – eftersom det är så vi möter känslor i verkligheten.

Forskning på blandade känslor behövs

Alexandra Israelsson menar att mer forskning behövs för att förstå varför vissa känslor verkar vara lättare att känna igen än andra – både när det gäller enskilda som blandade känslor – och om detta beror på egenskaper hos känslorna eller på skillnader hos oss som uppfattar dem. Genom att undersöka ett bredare spektrum av känslor, och genom att rikta fokus mot mer komplexa känslouttryck är det också möjligt att förstå människors emotionsigenkänningsförmåga på ett djupare plan.

Alexandra Israelsson. Foto: Privat

– Emotionsforskningen har länge präglats av antagandet att det finns ett begränsat antal känslor, att de uttrycks på samma sätt, och att vissa uttryckskanaler, framför allt ansiktet, är viktigare än andra. Detta har lett till att forskningen ofta fokuserat på ett fåtal känslor och framför allt på statiska bilder av ansiktsuttryck, säger Alexandra Israelsson.

Vad blir nästa steg för dig och din forskning?

– Just nu är framtiden något oviss eftersom jag inte har någon ny tjänst, men forskningen fortlöper ändå. I detta nu undersöker jag i en uppföljningsstudie, tillsammans med bland annat professor Petri Laukka, relationen mellan de blandade känslouttryckens sammansättning och igenkänningsförmågan.

– Jag hoppas såklart att jag kan fortsätta att ägna mig åt forskning, särskilt att fortsätta mitt arbete med att utforska hur blandade känslor både uppfattas och förmedlas.

 Läs avhandlingen

Fotnot: Studie II och III är en del av ett större forskningsprojekt om icke-verbala känslouttryck. När databasen är färdigställd planeras den att göras tillgänglig för andra forskare och kommer att innehålla ett antal dynamiska och multimodala uttryck av olika känslor med varierande intensitet samt parvisa kombinationer (blandningar) med olika känsloproportioner.