Stockholms universitet
Psykologiska institutionen

Ny studie: Hur bra fungerar behandling med känsloreglering för ungdomar med adhd?

Ungdomar med adhd har ofta svårt att hantera starka eller jobbiga känslor. I en nyligen publicerad studie undersöktes en ny psykologisk behandling som ska hjälpa dem att bli bättre på känsloreglering.

Tre tjejer i tonårsåldern som går nedför en trappa.
Foto: RDNE Stock project

Forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har undersökt effekterna av en ny psykologisk behandling, ER-SKILLS, för ungdomar med adhd. Målet med ER-SKILLS-behandling är att ge verktyg och förmågor för att hantera känslor när det är svårt.

I behandlingsstudien deltog sju tjejer i åldrarna 13–17 år med adhd, och deras vårdnadshavare. För att ta reda på om behandlingen fungerar följdes varje deltagare noggrant över tid och de fick löpande svara på frågor om sitt mående och sina känslor. Syftet med studien var att mäta och utvärdera behandlingens genomförbarhet och effektivitet.

Behandlingsupplägget bestod av åtta individuella psykologledda sessioner med fokus på att identifiera, förstå, acceptera samt hantera känslor genom olika strategier så som situationsträning och distraktion. I vissa delar deltog både ungdomar och vårdnadshavare, och de hade tillgång till digitalt material och hemuppgifter.

Studien i korthet
 

Om behandlingen

ER-SKILLS är en nyutvecklad psykologisk behandling som tagits fram för ungdomar med adhd som har svårigheter med känsloreglering. Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och acceptance and commitment therapy (ACT), samt på den teoretiska modellen Extended Process Model för känsloreglering.

Metod

Studien använde en så kallad Single-case experimental design (SCED), en metod som följer ett fåtal deltagare över tid med upprepade mätningar. Varje deltagare fungerar som sin egen kontroll, vilket möjliggör detaljerad analys av individuella förändringsmönster och effekter av behandlingen. Det som mättes var till exempel avhopp, följsamhet för behandlingen och deltagarnas engagemang samt nöjdhet, upplevd nytta och eventuella negativa effekter.

Resultat

Behandlingen uppfattades överlag som genomförbar och uppskattad. Majoriteten av ungdomar och vårdnadshavare skulle rekommendera programmet och uppgav förbättrad förmåga att hantera känslor och adhd-symtom. Enstaka deltagare rapporterade negativa upplevelser, så som att behandlingen kändes tråkig eller inte gav resultat.

Behandlingen kan hjälpa ungdomar att bättre förstå sina känslor och varför de känner som de gör.

Studien utvärderade även hur behandlingen togs emot av deltagare och vårdnadshavare. Resultaten visade att behandlingen gick väl att genomföra, även om det var en utmaning för ungdomarna att göra de hemuppgifter som ingick.

Porträttbild på Matilda Frick
Matilda Frick.

Så här kommenterar Matilda Frick, docent och en av medförfattarna till artikeln, resultaten:

– Sex ungdomar upplevde att de blev bättre på att hantera sina känslor efter behandlingen. Flera visade dock en förbättring redan under baslinjemätningen, det vill säga innan behandlingen startade, vilket gör det svårare att veta vad som orsakade förbättringen.

– Analysen tyder ändå på att behandlingen kan hjälpa ungdomar att bättre förstå sina känslor och varför de känner som de gör, säger Matilda Frick.

 

Läs den vetenskapliga artikeln

Astenvald, R., Isaksson, M., Meyer, J., Lööf, M., Frick, M.A., & Isaksson, J. (in press). Emotion regulation training for adolescents with ADHD: a multiple-baseline single-case experimental study. Cognitive Behaviour Therapy. DOI: 10.1080/16506073.2025.2537812
 

Läs mer om Matilda Frick

Hitta fler publikationer av våra forskare från 2025

Tema
Barn och unga - Temasida Psykologi och mänskligt beteende - Temasida Hälsa och livsvillkor - Temasida

Senast uppdaterad: 30 oktober 2025

Sidansvarig: Psykologiska institutionen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "Psykologiska.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Psykologiska",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Psykologiska.lokala.kat.nyh.om",
              "name": "Om institutionen",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.barnochunga",
          "name": "Barn och unga",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Psyk",
          "name": "Psykologi och mänskligt beteende",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.halsa",
          "name": "Hälsa och livsvillkor",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}