Blended Intensive Programme (BIP) är ett nytt format för mobilitet och samarbete inom Erasmus+. Varje BIP är en högskolekurs som utvecklas, organiseras och undervisas av minst tre europeiska partneruniversitet, och kombinerar undervisning på distans med en kortare fysisk träff.

Studenter från Psykologiska institutionen i Chieti, Italien. Från vänster: Josian Thompson, Giulia Marconi, Kajsa Mohammar och Sergej Engström. Foto: Privat

I våras genomförde Psykologiska institutionen sin första ”BIP” tillsammans med University of 'G. d'Annunzio' Chieti i Italien och University of Granada i Spanien. Totalt deltog 24 studenter på avancerad- och doktorandnivå i kursen “Fostering Critical Thinking in Psychological Science” om 3 hp. Kursen avslutades med fem dagars seminarier och workshops i Chieti i Italien i juni. Ronald van den Berg var akademiskt ansvarig från SU:s sida och undervisade även på plats i Italien.

Andreas Sarling, på en arrangerad cykeltur längst med Abruzzo-kusten. Foto: Privat

Från Psykologiska institutionen medverkade åtta studenter. Två av dessa var Andreas Sarling, doktorand och Kajsa Mohammar, student på Internationella masterprogrammet i psykologi. 

Hej Andreas! Vad tar du med dig från kursen in i ditt arbete som doktorand?

— Det har varit både insiktsfullt och berikande att delta i kursen tillsammans med deltagare från olika länder. Detta har möjliggjort fördjupade relationer med deltagare från Stockholms universitet och skapat nya kontakter med kollegor från universiteten i Chieti-Pescara och Granada, varav några jag fortsatt håller kontakt med.

— I programmet har ämnen som psykologiska teorier, open science, och statistisk analys behandlats med aktuellt och relevant innehåll, vilket har förbättrat mina forskningsfärdigheter. Att föreläsningarna dessutom kombinerats med mer aktiva moment har varit särskilt värdefullt för min förmåga att genomföra, presentera, och diskutera forskning.

Hej Kajsa! Vad är viktigt att tänka på när det gäller kritiskt tänkande inom psykologiforskning?

— Kritiskt tänkande inom psykologisk forskning (liksom i all forskning, skulle jag vilja säga) bygger till stor del på transparens och öppenhet. Genom att vara så tydliga som möjligt när vi utför forskning (genom att pre-registrera studier, noga beskriva tillvägagångssätt samt tillhandahålla data på förfrågan) kan vi höja förtroendet för forskning i stort, samt underlätta för viktiga replikeringsstudier. 

— Man kan också reflektera över vilka typer av resultat som publiceras, och hur de redovisas. Mycket fokus har länge legat på studier som redovisar statistiskt signifikanta resultat, vilket kan medföra viss selektionsbias då mycket forskning slutar i icke-signifikanta resultat (vilket också är ett resultat - som borde ges plats och utrymme, och inte riskera hamna i en byrålåda). Därtill kan man fundera på om man till exempel kan redovisa sannolikhet för ett givet resultat istället, som med Bayesiansk statistik, eftersom man då kan uttala sig om sannolikheten för ett visst resultat jämfört med ett annat.

— Genom att tillämpa denna typ av noggrannhet både när man läser och granskar andras forskning, likväl som när man utför sin egen, kan vi tillsammans medverka till en högre nivå av kvalitet och tilltro till psykologisk forskning.

Fotnot: En liknande BIP är på gång för 2025. Återigen med Chieti som värd, men denna gång blir temat Individual Differences. Håll utkik för mer information om du är student och intresserad av att vara med.