Om du vill bli journalist är det här programmet för dig. Tre års studier på JMK i ett kandidatprogram där vi ordnar praktiken. För dig som vill bli journalist och är intresserad av undersökande journalistik och dokumentärt berättande inom press, radio och TV.
Om du vill bli journalist ska du läsa vårt kandidatprogram. Journalistprogrammet består av tre års studier, varav en termin är praktik på ett etablerat mediehus - vanligen med praktiklön enligt kollektivavtal. Efter examen får studenter ofta jobb på nyhetsredaktioner eller arbetar med radio- och tv-serier för Public service liksom kommersiella medier.
Journalistprogrammet är tre år på heltid. Det innebär högt tempo och aktivt deltagande i utbildningen som innehåller många praktiska moment. Du undervisas av lärare som även är aktiva journalister - med all sin kunskap och kontaktnät som du som student får ta del av.
Hos oss lär du dig journalistiskt berättande för olika medier – radio, tv eller skriven form. Du får också jobba i olika format, både korta, snabba nyheter och längre dokumentärer och undersökande reportage.
Att ta fram egna berättelser och en kritisk samhällsgranskning är i fokus. Efter utbildningen blir du en viktig del av en fungerande demokrati, "den tredje statsmakten", som ställer politiker och andra ansvariga makthavare till svars vid missförhållanden. Därför ingår även studier av hur samhället ska fungera, såsom rättsväsende, offentlig förvaltning och näringsliv – alltid med journalistiskt perspektiv.
Du får också kunskaper om mediernas förutsättningar och möjligheter med fokus på etik, källkritik, medierätt och de senaste digitala verktygen.
Under tiden du studerar kommer du göra riktiga reportage och nyheter som vi publicerar på JMK-Play och webbtidingen Läget. Flera studenters reportage når också till etablerade medier och publiceras. De senaste åren har flera studenter från programmet nominerats till Studentspaden (Guldspaden för journaliststudenter).
Undervisning på JMK
Undervisningen sker på Enheten för journalistik, medier och kommunikation (JMK). Lokalerna ligger i Garnisonen, Karlavägen 104, bara ett stenkast från Sveriges Radio och Sveriges Television.
Att studera Journalistprogrammet
Sara Danishmand läser fjärde terminen inom Journalistprogrammet. I höst blir det praktik. Varför började hon läsa? Vad har hon lärt sig? Vem passar utbildningen för?
jag känner jag kan ge något som någon annan kanske inte kan. Jag älskar att berätta, att lyfta berättelser som kanske inte hörs annars. Komplexa berättelser och göra dem begripliga för alla.
Vad fick dig att söka Journalistprogrammet?
- Jag har alltid varit intresserad av bilder, fotojournalistik, reportage, djupgående artiklar. Min kusin sa, du borde söka journalistutbildningen, och det var som att poletten trillade ner. Jag älskar att berätta, att lyfta berättelser som kanske inte hörs annars. Komplexa berättelser och göra dem begripliga för alla.
- En sån grej kan vara att jag har pratat om kvinnor i kriminella gäng, och då ville jag göra det känt hur det går till att hamna i ett. Det gjorde jag här på Journalistprogrammet och då blev Ekot på Sveriges Radio intresserade och då blev det publicerat där.
Varför ska man välja den här utbildningen?
- Följ det du vill göra. Vad brinner du för? Vad går du i gång på? Är du intresserad av att berätta, skriva journalistiska arbeten? Det finns så mycket man kan göra inom journalistiken. Vi har en lärare som håller på med drama, en lärare som skriver om politik... journalistik är jättebrett!
Kan man börja direkt från gymnasiet?
- Ja det kan man göra, självklart, men jag tror det är också bra om man inte gör det. I vår klass är vi mellan 21 och 35 år. Alla är välkomna. Alla är intresserade av olika saker och det är viktigt.
om alla har samma erfarenheter kommer man inte få in olika perspektiv och erfarenheter i en nyhetssändnig
Vad har du för bakgrund?
- Mina föräldrar har flytt krig, kommit till Sverige, jobbat sig uppåt från att ha mycket till att inte ha något. Jag har mycket i mitt bagage som jag känner att jag kan ta med in i mitt journalistiska arbete. Det är också därför jag är här, jag känner jag kan ge något som någon annan kanske inte kan på grund av min bakgrund. Hur ska du annars kunna gå ut och prata med människor om du inte kan - eller vill - förstå dem?
Varför är det bra att studenter med olika bakgrund läser den här utbildningen?
- Man har olika perspektiv... om alla har samma erfarenheter kommer man inte få in olika perspektiv och erfarenheter i en nyhetssändnig. Vi är tredje statsmakten, vi representerar alla i samhället. Om det bara är en grupp av människor så kollar de på nyheter på samma sätt. Den bästa konstellationen är att alla kommer in med olika kapaciteter och kompetenser, det är det bästa teamet. Så varför skulle vi inte ha det på journalistprogrammet också? Det behövs.
Vill du veta mer om vad du får göra som student inom programmet? Läs hela interjvun med Sara!
En kandidatexamen består av tre års studier på helfart och ger 180 högskolepoäng (hp) totalt.
Journalistprogrammet läser du på 6 terminer, där varje termin ger 30 hp.
Varje 30-poängare är uppdelade i mindre delkurser, vanligen mellan 7,5 hp och 15 hp.
Förutom utbildning inom journalistik som vi ger dig kommer du i slutet av programmet dels göra en praktiktermin (termin 5) och dels göra ett examensarbete (termin 6)
År 1
Under det första året lär du dig att förstå och träna journalistikens grunder som att samla in, bearbeta, källkritiskt granska och gestalta material. Du får lära dig att arbeta med nyheter och publicera dem på olika plattformar. Du får också kunskaper om journalistikens olika roller i samhälle och kultur, dess historia, produktionsvillkor och medierättsliga förutsättningar
Under det andra året utvecklar du kunskaper och metoder i granskande journalistik och dokumentärt berättande. Du får fördjupade färdigheter i att producera för radio, TV, webb och press. Undervisningen ger även internationella perspektiv på medieutvecklingens betydelse för journalistikens innehåll och utformning.
Termin 3
Behörighet: Antagen till Journalistprogrammet - kandidatprogram samt Journalistik I 30 hp och Journalistik II 30 hp.
Under det tredje året läser du fördjupande kurser i teori och metod inom journalistik och genomför ett självständigt examensarbete om 15 hp, som kan vara utformat som ett journalistiskt projekt eller en uppsats. Dessutom gör du under detta avslutande år en längre praktikperiod på redaktion där du lär dig tillämpa dina teoretiska och praktiska kunskaper i journalistik i en professionell kontext.
Termin 5
Behörighet: Studenten ska vara antagen till Journalistprogrammet - kandidatprogram och ha avklarat alla tidigare kurser inom programmet samt ha beviljats en praktikplats genom institutionens lokala praktikprocess.
Beata åkte på utbyte under termin 4 på Journalistikprogrammet
Beata åkte på utbyte och läste kursen International News Reporting vid Danmarks Medie- och Journalisthögskola i Århus under termin 4 på Journalistikprogrammet.
Som student hos oss får du vara med att skapa nyheter på som når ut på riktigt under utbildningen. Läget är en webbtidning skapad av journaliststudenter på Stockholms Universitet (JMK).
Journalistiken har tagit mig till platser och personer jag aldrig annars kommit i närheten av.
Yrkesverksamma journalister är dina lärare
Journalistprogrammet erbjuder mer än bara 3 års studier till journalist. Du får en hel praktiktermin på redaktion där du får chansen att prova på jobb på riktigt, men apropå "på riktigt" så gör du faktiskt riktiga reportage även under terminerna innan. Som student kommer du bland annat arbeta med webbtidningen "Läget" och publicera produktioner på plattformen JMKplay. Till din hjälp har du våra yrkesverksamma lärare.
Susanna Edling
Foto: Moona Björklund
Jag heter Susanna Edling och har jobbat som journalist och dokumentärfilmare i över trettio år, både i Sverige och utomlands. Förutom att vara lärare på JMK, där jag håller i kurserna i nyhetsjournalistik och TV-journalistik, jobbar jag som nyhetsreporter, redaktör och producent, både på TV4 och inom public service.
Det roligaste med att undervisa på JMK är att jag hela dagarna får prata om och tänka på något som är viktigt på riktigt, något som inte bara är utmanande och roligt att hålla på med för egen del men som också är avgörande för demokratin och samhället i stort
Jag är författare och prisbelönt journalist som arbetar parallellt som journalist för bland annat SVT Uppdrag Granskning och TV4 Kalla Fakta.
- Det är viktigt att studenter får med sig förmågan och modet att göra kritiskt granskande journalistik i utbildningen. Undersökande journalistik som avslöjar maktmissbruk, korruption, rättsröta, desinformation och missbruk av skattemedel är helt avgörande för ett demokratiskt samhälle. Många studenter gillar det här detektivarbetet och några får också sina grävprojekt publicerade, vilket är extra kul för mig som lärare.
Du träffar mig: Jag är adjunkt vid JMK Stockholms Universitet och ansvarig för kurserna Att förstå och skildra samhället under tredje terminen och Undersökande journalistik som går fjärde terminen. Men jag är även med på andra kurser och handleder examensarbeten.
Jesper Huor
Foto: Jesper Huor
Jag är i grunden reporter och författare. Vid sidan av undervisandet skriver jag böcker, har publicerat tre böcker, en fjärde planeras komma ut våren 2023. Har också gjort flera prisbelönta dokumentärer för radio och TV, länkar finns på www.huor.se
Jag började på journalistlinjen på JMK hösten 1998 och trodde aldrig att jag en dag skulle komma tillbaka hit – som lärare på halvtid. Men det gjorde jag!
För mig blev – och är – journalistiken ett sätt att ta mig in i främmande världar och ta mig ut i världen och möta folk jag nog aldrig skulle mött på så nära håll annars.
Sveriges kriminella värld, kulturelitens slutna kretsar, talibaner och ateister i Afghanistan, arkeologer och terrorister i Syrien, rebeller och munkar i Burma.
Det blev med tiden också metod för att undersöka min egen personliga historia och mina sammanhang.
Det är detta, nyfikenheten och lusten, som är mina drivkrafter, och som jag hoppas kunna förmedla till studenterna på JMK.
Du träffar mig: På Journalistprogrammet håller jag i en reportagekurs på första terminen och kursen i dokumentärt berättande på fjärde, men medverkar på många andra kurser – bland annat radio och undersökande journalistik och examensprojekt.
Amanda Glans
Foto: Fabula Storytelling
Jag är i grunden radiojournalist och har mest jobbat med dokumentärer och längre samhällsjournalistiska serier. Såsom P1-dokumentär, Riksdagen i P1 där jag vann Stora Journalistpriset för en dokumentär om Håkan Juholt.
Jag har vidgat det journalistiska berättandet till att även vara konstnärligt, då jag driver en scen för livsberättande, är en del av ett av Sveriges främsta berättarkompanier och skriver teaterföreställningar för Stadsteatern i Stockholm. Som Öppna era hjärtan, Revolution, Stockholm Love och Stockholm Lust.
Jag är även en del av Storytels satsning på true crime, där jag producerar riktigt långa serier såsom Var är Olle? och Saknad i Ljungby.
Du träffar mig: På jmk har jag hand om radiokursen termin tre, samt är med i dokumentärt berättande termin fyra och metodkursen termin sex.
Yvonne Åstrand
JMK värvar Yvonne Åstrand från SVT Nyheter. Foto: Andreas Sperling
Jag heter Yvonne och är sedan våren -22 adjunkt/lärare på JMK. Med mig i bagaget har jag drygt 30 års erfarenhet som nyhetsjournalist. Främst inom tv och radio som reporter och programledare.
Det jag vill förmedla till våra blivande journalister är en inre kompass som ger dem kunskap och integritet att navigera i den flod av information som väntar.)
Skaffa dig kunskap och håll fast vid journalistiska ideal och du få ett av det roligaste, viktigaste och mest omväxlande jobb man kan ha!
Några av mina roligaste reportage har jag gjort på lokala SVT Stockholm och Veckans Brott och de viktigaste granskningarna på SVT Nyheter.
Bland de svåraste intervjuerna har varit på Studio Ett, de sportigaste som kommentator under OS, VM och EM och de snabbaste på live-desken.
Av alla granskningar jag gjort är det största mitt avslöjande om kirurgen Paolo Macchiarini och strupskandalen på Karolinska som jag publicerade i Uppdrag Granskning i maj 2015.
Jag har också haft specialistuppdrag som etikredaktör och utbildat medarbetare i publiceringsregler och handlagt yttranden till Granskningsnämnden.
Utöver undervisningen på JMK frilansar jag just nu som redaktör på SVT:s Direktnyheter.
Du träffar mig: Förutom TV- och Radio-kurserna termin 3 träffar ni mig i kursen Nyhetsjournalistik samt Mediejuridik och etik termin 2 och säkerligen i flera andra sammanhang.
Min arbetsplats: Lärare på journalistutbildningen
– Jag vill att de ska få prova på så mycket som möjligt. Våga misslyckas och få chansen att göra om. Att de hela tiden frågar sig, vad är det vi gör och varför? Det säger Yvonne Åstrand, lärare på JMK.
– Jag skrev till honom, vad duktig du var!
Yvonne Åstrand berättar om att hon nyligen såg en av hennes studenter som under praktiken fick agera utsänd reporter i en livesändning från ett drama på en skola i Stockholm.
Hon har varit journalistiklärare vid Institutionen för mediestudier sedan i fjol. Där undervisar och handleder hon på kandidatutbildningen i journalistik, främst nyhetsjournalistik, tv-journalistik, mediejuridik och etik, journalistiska metoder och examensarbete.
Yvonne är en erfaren journalist. Hon har arbetat som reporter, programledare, producent och redaktör. Hon har arbetat på redaktioner så som Rapport, Studio Ett, Ekot Uppdrag granskning och Veckans brott.
Det är verkligen en yrkesnära utbildning och känslan för yrket växer fram under utbildningen. Jag är så glad över att jag hittat det jag vill göra, säger Felix
Alumners anställning – yrke – etablering på arbetsmarknaden samt värdering av journalistutbildningen 2013-2023. Uppföljning av alumnstudie 2016, 2018 och 2020
9 av 10 arbetar inom medieområdet
Sammanfattning
Kartläggningen av ”Journalistalumners anställning, yrke och etablering på arbetsmarknaden 2013-2023” är en uppföljningen av tidigare gjorda studier 2016, 2018 och 2020. 273 alumner fick i november 2023 en webenkät och 101 av dem, 37 procent, svarade på frågor rörande omfattning av anställning, yrke och etablering på arbetsmarknaden samt värdering av utbildningen. Samt hur Covid-19 pandemin påverkat alumnernas arbetssituation.
Anställning och etablering - 9 av 10 arbetar inom medieområdet
73 procent hade vid tiden för enkäten en anställning inom området journalistik, vilket är på samma nivå som förra studien. Något färre har en utbildningsrelevant anställning än i förra studien, 74 procent jämfört med 79 procent. Men lägger man till anställda inom information, kommunikation och PR har sammanlagt 89 procent en anställning inom medieområdet. Cirka två tredjedelar uppger i fritext nuvarande yrke eller anställningstitel som reporter, redaktör, producent eller journalist. En femtedel uppger en bredare kommunikationsroll som kommunikatör, copywriter och projektledare, PR och Copy. Några chefspositioner inom radio och PR-chef och kommunikation framkommer samt producent inom radio – nyheter och musik. Arbetsplatserna som uppges är bl.a.: SR, SVT , TV4, BBC, DN, SvD, Lokaltidningar, Aftonbladet, Expressen, DI, Aller Media, Uppsala Nya Tidning, Gotlands Allehanda, Hallandsposten. Praktiken inom utbildningen befästs återigen som största faktor till första utbildningsrelevanta anställning.
Praktiken inom utbildningen befästs återigen som största faktor till första utbildningsrelevanta anställning.
Utbildningen - Praktikterminen värderas högt
90 procent anger att de fått sin första utbildningsrelevanta anställning omedelbart eller inom 6 månader efter examen vilket är fem procent fler än tidigare studie (2020). Utbildningen värderas i stort sett lika som i förra studien med bara (mycket) små variationer. Medeltalet för all undervisning är samma som senaste studien (3.9) och fortfarande värderas praktikmomenten högst. Både värderingen av föreläsningar och tillämpade övningar ökar något medan värdering av praktikmomenten minskade något. Samma uppnådda färdigheter som värderades högst i tidigare studie kvarstår, dessa utgörs av ”förståelse för journalistikens etiska ansvar” samt ”förståelse för medier och journalistikens makt och påverkansprocesser”.
Utbildningens användbarhet kommenteras i studien utifrån tre olika perspektiv – anställningsbarhet, akademiskt perspektiv samt personlig utveckling. 86 procent svarar att utbildningen i medel, hög eller mycket hög utsträckning har bidragit till arbete. 75 procent, svarar att utbildningen bidragit till att öka den akademiska nivån i medel, hög, mycket hög utsträckning. 85 procent svarar att utbildningen har bidragit till personlig utveckling i medel, hög eller mycket hög utsträckning. Alumnernas situation under Covid-19 beskrivs inte påverkat dem lika mycket som i förra studien. Birgitta Fiedler 2024-01-23
