Baltic Breakfast

Baltic Breakfast är en serie frukostseminarier som presenterar den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Seminarierna vänder sig till samhällsaktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen.

På vår Youtube-kanal hittar du inspelningar av alla tidigare frukostseminarier.

Du kan också läsa sammanfattningar av seminarierna och forskarnas svar på publikens frågor i webbmagasinet Baltic Eye.


 

Kommande Baltic Breakfast: Klimatförändringarnas påverkan på Östersjön

 

 

Klimatförändringarna pågår och de påverkar redan Östersjön. Hur denna påverkan ser ut är tema för december månads Baltic Breakfast.

Medverkande:

Professor Markus Meier, Leibniz-institutet för Östersjöforskning Warnemünde (IOW); University of Rostock; SMHI

Professor Anna Rutgersson, Uppsala universitet

Detta webinarium hålls på engelska. Läs mer om programmet här.

 


 

Baltic Breakfast Russia edition: Sjöfåglar i Östersjön – hot och åtgärder

 

 

Detta seminarium hölls på engelska. Läs mer om det här.

Medverkande:

Kjell Larsson, Professor emeritus, Linnéuniversitetet Växjö/Kalmar

Dr Sergey Kouzov, Department of Applied Ecology, Saint Petersburg State University 


 

Oumbärlig användning och substitution av farliga kemikalier

 

 

Under detta frukostwebbinarium diskuterade vi begreppet oumbärlig användning (essential use) och substitution av farliga kemikalier, och hur strategier som dessa kan ge en säkrare och mer hållbar användning av kemikalier. Vi fokuserade på olika exempel på hur man kan tillämpa konceptet "oumbärlig användning" och belyste det pågående arbetet i POPFREE-projektet som har en viktig roll för att informera allmänheten och hjälpa industrin att fasa ut användningar av PFAS i så stor utsträckning som möjligt.

Webbinariet hölls på engelska. 

Medverkande: 

Ian Cousins, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Lisa Skedung, RISE Research Institutes of Sweden.

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor här:

Harmful chemicals – which use is essential?


 

Baltic Breakfast Russia edition: Bekämpa övergödningen för ett renare Östersjön

 

 

Detta frukostwebbinarium, som Östersjöcentrum arrangerade tillsammans med Svenska konsulatet i Sankt Petersburg, fokuserade på övergödning. Sergey Kondratyev vid Russian Academy of Science och Linda Kumblad vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum delade med sig av sina forskningsprojekt.

Detta webbinarium hölls på engelska. Läs mer om det här.

Medverkande:

Sergey Kondratyev, Russian Academy of Science

Linda Kumblad, Stockholms Universitets Östersjöcentrum

 

 
 

 

Fördjupad kunskap behövs om Östersjöns historia – både miljöns och förvaltningens. Det kan bidra till en bättre förvaltning av havet och dess resurser. Hur situationen för strömmingen i Stockholms skärgård sett ut över tid är ett bra exempel på vad man kan lära av historien.

Medverkande:

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska Högskolan

Henrik Svedäng, docent i fiskebiologi, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Havsmiljöinstitutet.

Läs en sammanfattning här

 
 

 

Våra kustekosystem är bland de mest effektiva områdena globalt när det kommer till att binda kol från atmosfären. Om vi tar hand om dem på rätt sätt har dessa ekosystem en nyckeroll i de pågående klimatförändringarna, men om vi fortsatt exploaterar eller bryter ner dem så kan de istället frisätta stora mängder växthusgaser och förstärka den globala uppvärmningen. Webbinariet hölls på engelska.

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor här:

Blue carbon and methane emissions – how coasts and climate are connected

Läs vår policy brief i ämnet här:

Policy brief: Healthy coastal ecosystems are crucial to mitigate climate change

 

Medverkande:

Florian Roth, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet

Camilla Gustafsson, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet
 

 
 

 

Sommarledigheten närmar sig och så gör även chanserna till fina grillkvällar. Men vad ska vi lägga på grillen? Kommer en ökad konsumtion av så kallad sjömat att vara en väg att gå för att öka hållbarheten inom både mat och marina ekosystem? Vad kan forskningen berätta om sjömatens ekologiska fotavtryck och är konsumenterna ens intresserade av att köpa just den hållbara sjömaten?

Detta seminarium gavs på engelska. 

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor här:

Seafood consumption from a sustainability perspective

Medverkande:

Sara Hornborg, RISE, Research Institutes of Sweden

Malin Jonell, Kungliga vetenskapsakademien och Stockholm Resilience Centre, Stockholms University

 
 

 

Hur ser det egentligen ut för sjöfåglarna i Östersjön? Svaret är att det beror helt på vilken art man tittar på. Vissa arter minskar drastiskt, medan andra arter klarar sig bra eller till och med ökar i antal.

Ejder och alfågel hör till gruppen dykänder, som huvudsakligen livnär sig på musslor. Just dessa Östersjöns karaktärsfåglar har minskat kraftigt i antal de senaste decennierna. Under perioden 1990 till 2009 mer än halverades antalet övervintrande alfågel, ejder, svärta och sjöorre i Östersjön, från 7 miljoner fåglar till mindre än 3 miljoner. Antalet alfågel och ejder har även fortsatt att minska efter 2009. Alfågeln är nu klassad som globalt sårbar på IUCNs rödlista och ejdern är klassad som nära hotad på global skala. Även gråtruten och silltruten minskar i antal. Våra inbjudna sjöfågelexperter diskuterar de olika orsakerna bakom nedgången och vad man kan göra åt dem.

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor:

Kraftig minskning av alfågel och ejder

Medverkande:

Kjell Larsson, Linnéuniversitetet

Mikael Kilpi, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet  

Olof Olsson, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

 
 

 

Strandskyddsutredningen kom till 2019 som ett resultat av januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Inför starten av utredningen ordnade Östersjöcentrum ett frukostseminarium om forskningsresultat rörande strandskyddets funktion; strandexploatering längs kusten och hur bryggor och båtar påverkar undervattensnaturen. Vi tog också upp frågor som varför vi har strandskydd, hur det påverkar den bofasta befolkningen och fritidsboende samt vad skyddet betyder för naturturism och friluftsliv.

Nu, med facit i hand, är det dags att låta forskarna reflektera kring utredningens förslag. Vad innebär förslagen för havsmiljöarbetet och för möjligheterna att uppnå miljömålen för kust och hav? Ger de förutsättningar för ett tillräckligt skydd för känsliga och värdefulla marina miljöer?  Eller innebär de tvärtom en risk för försämrat skydd?

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på publikens frågor:

Risk för fortsatt exploatering av kusten med nytt strandskyddsförslag

Medverkande:

Sofia Wikström, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Anna Christiernsson, Juridiska institutionen, Stockholms universitet

 
 

 

Vattenreningsverk är viktiga samlingspunkter för många kemiska föroreningar, så kallade mikroföroreningar, som är vitt utbredda i akvatiska miljöer. I projektet Chempact har forskare runt Östersjön samarbetat för att öka kunskapen om hur mikroföroreningar når havet via våra reningsverk och förstå vilken effkt de har på det marina livet. Under den här frukosten presenterar forskarna sina resultat från Chempact och forskningen som är knuten till den marina miljön. Frågan är särskilt aktuell inför revideringen av EU:s vattenreningsdirektiv. 

Detta webbinarium hölls på engelska.

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på publikens frågor här:

Micropollutants in wastewater – a problem of unknown magnitude

Speakers: 

Emma Undeman, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ksenia Pazdro, Polish Academy of Sciences (IOPAN)

Matti Leppänen, Finlands miljöcentral (SYKE)

 

 


Hur står det egentligen till med strömmingen i Egentliga Östersjön och Bottenhavet? Hur ser sambanden ut mellan strömmingen i öppna havet och den vid kusten och i skärgården?  Med nya metoder kan vi få mer kunskap om hur olika delpopulationer skiljer sig genetiskt. Kan det kunskapen bidra till en bättre förvaltning, genom att vi till exempel får reda på om det finns särskilda delpopulationer i skärgården?

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på publikens frågor här:

Dna-studier visar flera lokala sillbestånd

 

Medverkande:

Magnus Appelberg, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

Leif Andersson, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

 

 

 

Efter ett och ett halvt års gediget arbete har nu Miljömålsberedningen lämnat sina förslag på åtgärder för friskare hav till regeringen. Forskarkontakterna har varit många och breda, inklusive med oss här på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Med facit i hand – vad är forskningens initiala reaktioner på beredningens betänkande? Leder förslagen i rätt riktning eller inte? Har politikerna lyckats enas om tillräckligt skarpa förslag? Vid detta frukost-webbinarium ger fyra forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum sin syn på åtgärdsförslagen.

Läs en sammanfattning här:

Forskarna om havsbetänkandet: Bra helhet med plats för fler konkreta åtgärder

 

Medverkande:

Henrik Svedäng, marinekolog 

Joakim Hansen, marin miljöanalytiker

Emma Undeman, miljökemist

Linda Kumblad, systemekolog

 

Kontakt

Omvärldsanalys och policy
Kommunikation
På denna sida