Thomas Götselius och Victoria Fareld
Thomas Götselius och Victoria Fareld, lärare i litteraturvetenskap och idéhistoria.

Vad är Kritiska studier?

–Det är ett utbildningsprogram som svarar på studenters men också vår egen undran inför samtiden, säger Victoria Fareld och Thomas Götselius, lärare i idéhistoria respektive litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik.

De är två av initiativtagarna till programmet, som gemensamt har arbetats fram av institutionens ämnen idéhistoria, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, och teater- och dansvetenskap.

–Konsten och kulturen fylls idag av nya politiska laddningar. Samtidigt tycks politiken alltmer estetiserad och rymmer ofta inslag som vi förknippar med fiktion. Det som föreföll omöjligt igår är en sanning idag och tvärtom. I en sådan situation är det lätt att känna inte bara undran utan också oro. Vad är det som sker med vår offentlighet, med samtalet om samhället? säger Victoria Fareld.

–Men det är inte första gången vi ser omkastningar av denna typ i vår historia. Den humanistiska traditionens bidrag till samhället har ofta varit som mest värdefulla under perioder då utmaningarna har varit som störst. Många av dem kan knytas till frågan om kritiken. Programmet vill vi se som en verktygslåda för tänkandet. Det handlar om att läsa den kritiska traditionen men också om att aktualisera den i nuet, säger Thomas Götselius.

Ett gemensamt program för studenter från fem olika ämnen. Hur har ni tänkt?

–Vanligen läser man vidare på avancerad nivå för att fördjupa sig i ett enskilt ämne. Men det finns också de studenter som vill tänka bredare och samtidigt spetsa till sin utbildning. Det är till dem vi vänder oss med Kritiska studier. I det kritiska tänkandet hittar vi de gemensamma kontaktytorna mellan ämnena. Samtidigt fortsätter man att ha sin grund i sitt eget ämne och fördjupa sina kunskaper om det. I slutänden skriver man också masteruppsats i något av Institutionen för kultur och estetiks fem ämnen, säger Thomas Götselius.

Dags för en kritisk fråga. Riskerar inte Kritiska studier att bli ett alltför teoretiskt program? Det vill säga en utbildning där det – som det ofta sägs om humaniora i allmänhet – är ett stort avstånd mellan utbildning och arbetsliv?

–Visst bör man ha ett starkt kulturteoretiskt intresse för att uppskatta programmet. Men samtidigt är det något underligt med tanken att teoretiska kunskaper inte skulle vara praktiskt användbara. Och framför allt gäller det de teoretiska kunskaper som vi sysslar med inom humaniora. Ta själva kritikbegreppet. I vilken verksamhet klarar man sig utan det? Den som kan utveckla och utöva sin förmåga att tänka kritiskt kommer alltid att ligga steget före, säger Thomas Götselius.

–Tanken med Kritiska studier är just att erbjuda en utbildning som utöver att vara både mångvetenskaplig och forskningsförberedande lyfter fram de humanistiska färdigheternas betydelse för offentligheten.

–I den angloamerikanska universitetsvärlden finns det många framgångsrika program i ”critical theory” där teori främst svarar mot vissa bestämda teoretiker. Vi har velat ta ett steg vidare, fortsätter Victoria Fareld.

–Det ”kritiska” i Kritiska studier refererar visserligen till bestämda tanketraditioner som både aktualiseras och omprövas. Men det avser även utövandet av kritik som en intellektuell färdighet och faktiskt också en samhällelig praktik. En av programmets specialdesignade kurser är helt ägnade kritikens praktiker. Och sist men inte minst erbjuder utbildningen möjlighet till praktik vid en kulturinstitution.

Om drygt två år kommer de första studenterna att ha utexaminerats från Kritiska studier. Vad förväntar ni er av dem?

–Att de utvecklar en självständig intellektuell hållning! En hållning som bottnar både i en djup ämneskunskap och i en ämnesöverskridande kulturteoretisk kompetens. Sedan tror vi att många snabbt kommer att ha en fot inne på någon arbetsplats i kulturlivet. Kritiskt tänkande brukar ha den effekten: man ser alltid möjligheter. Men många kommer nog också att vara sugna på att söka till någon av våra forskarutbildningar. Vi ser helt enkelt en lysande kritisk framtid framför oss, säger Thomas Götselius.

Till sist: hur ansöker man till programmet?

–Först ser man till att ha en kandidatexamen i något av de fem ämnena idéhistoria, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap eller teatervetenskap. Man ska också ha kunskaper motsvarande engelska 6 och svenska 3. Sedan gäller det bara att skicka in en motiverad ansökan under vårens ansökningsperiod.

Om programmet och länk till ansökan.