Svante Arrhenius var vid 1900-talets början verksam vid Stockholms universitet (dåvarande Stockholms högskola) och en av Skandinaviens mäktigaste forskare. 1903 kom en av höjdpunkterna då han som förste svensk tilldelades Nobelpriset i kemi. Men de vetenskapliga framgångarna innebar förväntningar även på det privata livet. 1905 gifte sig Svante Arrhenius med Maja Johansson, som nu skulle bli professorskan Arrhenius, ett ansvarsfullt uppdrag utan utrymme för några egna vetenskapliga ambitioner. ”I mitten av det laborativa livet stod man, hustru och barn. Det fanns en stark länk mellan möjligheten att leva ett liv som andra kände igen och möjligheten till vetenskaplig framgång.” Så skriver Staffan Bergwik i sin monografi Kunskapens osynliga scener: Vetenskapshistorier 1900-1950.

Bergwik forskar om naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen och han har bland annat studerat kvinnornas roll som outsiders inom vetenskapen och familjens historiska roll för naturvetenskaplig verksamhet. Föreläsningen, som är en del av Nobel Calling-veckan på Stockholms universitet, utgår från paret Arrhenius liv och livsstil och de strukturer kring kön och makt som genomsyrade vetenskapen under 1900-talets första hälft. 

Välkommen att lyssna! Öppet för alla, ingen föranmälan krävs. 

Passa också på att ta en titt på Svante Arrhenius skrifter i universitetsbibliotekets miniutställning som pågår under hela Nobel Calling-veckan.

Läs mer

Nobel Calling på Stockholms universitet 7-14 oktober

Mer om Staffan Bergwik